Skattenyhet

Sänkt bolagsskatt ─ men inte för alla?

Urban Kardvik Urban Kardvik

Finansdepartementet har idag lagt fram ett antal förslag om nya skatteregler för företag. Bakgrunden är Företagsskattekommitténs utredning med syfte att likställa beskattningen av lånat kapital och eget kapital. Många trodde nog att det var ännu en utredning som inte skulle omsättas i lagförslag. Men nu kommer en omfattande promemoria som ska "stärka konkurrenskraften och skapa ett dynamiskt företagsklimat".

I svensk rätt har vi fullt avdrag för räntekostnader på lånat kapital. Det har endast funnits begränsningar när det gäller vissa lågbeskattade räntor inom en intressegemenskap. Dessa begränsningar har varit väldigt komplexa och även kritiserats av EU för att strida mot EU-rätten. Avdragsrätten för räntor gör att det är mer skattemässigt fördelaktigt att låna kapital jämfört med att finansiera med eget kapital.

Finansdepartementet kommer nu med ett antal förslag. Vissa delar är alternativa förslag, eftersom de helt enkelt haft svårt att bestämma sig. Följande förslag ska nu kommenteras av remissinstanserna:

  • Nuvarande räntebegränsningsregler görs snävare för att bara träffa det som Finansdepartementet upplever som skatteplanering.
  • En alternativ generell begränsning av ränteavdrag genom att endast 35 procent av EBIT är avdragsgill. EBIT är rörelseresultatet innan finansiella poster och skatter.
  • En generell begränsning av ränteavdrag genom att endast 25 procent av EBITDA är avdragsgill. EBITDA är rörelseresultatet innan finansiella poster, skatter och avskrivningar.
  • En förenklingsregel gör att ett negativt finansnetto på 100 000 kronor alltid är avdragsgillt.
  • Bolagsskattesatsen sänks från 22 till 20 procent.
  • Skatteregler om finansiell leasing där avtalen vid beskattningen ska behandlas på samma sätt som i redovisningen
  • Företag där leasingskulden för finansiell leasing är mindre än tre miljoner kronor behöver inte tillämpa de förslagna skattereglerna om finansiell leasing
  • Ökat avdrag för nybyggda hyreshus de första fem åren efter det att det färdigställts. Utöver vanliga värdeminskningsavdrag får man kostnadsföra tio procent av hela utgiften inom en femårsperiod efter färdigställandet.


Vad får detta för konsekvenser?
Förslagen är komplexa och det är svårt att överblicka alla effekter. För ett obelånat företag blir det en ren skattesänkning. Beroende på hur högt belånat ett bolag är blir det en skattehöjning som ökar i takt med belåningen. För ett fastighetsbolag med hög belåning kommer den ökade beskattningen bli kännbar. Det införs också en specialregel som ska gälla alla byggnader som är klassade som hyreshus, detta för att mildra effekterna och inte minska byggandet.

I en debattartikel i Dagens Industri den 19 juni säger finansminister Magdalena Andersson att hon ser fram emot att ta emot remissinstansernas synpunkter och att regeringen ska återkomma med ett slutgiltigt förslag.

Kritiken från fastighetssektorn var massiv när Företagsskattekommittén kom med motsvarande förslag. I många delar av Sverige behövs det byggas en stor mängd både bostäder och lokaler. Vi får se hur fastighetsföretagen tar emot detta, och om de anser att lättnadsregeln räcker för att bibehålla takten i byggandet.
Eftersom regeringen inte har majoritet i riksdagen är det svårt att veta hur långt dagens förslag kommer. Grant Thorntons experter kommer nu att granska förslaget och sedan presentera en fördjupad analys om hur svenska företag påverkas om förslaget blir verklighet.