Syftet med CSRD är att öka jämförbarhet på hållbarhetsrapporter, kvalitet på information, transparens gällande företagens miljömässiga och sociala påverkan, samt bolagsstyrning kopplat till hållbarhet. CSRD, som träder i kraft räkenskapsåret 2024, ersätter nuvarande EU-direktiv för rapportering av icke-finansiell information (NFRD) och därmed även årsredovisningslagens (ÅRL) krav på hållbarhetsrapportering.
- I och med CSRD kommer de företag som ska hållbarhetsrapportera stå inför nya betydligt mer omfattande krav. Det är viktigt att påbörja förberedelserna i god tid då regelverket ställer stora krav på struktur för rapportering och effektiv datainsamling, säger Johanna Forsgren. Vi ser även att de olika tidslinjerna för när CSRD implementeras skapat osäkerhet hos våra kunder gällande när direktivet egentligen träder i kraft för dem.
Omfattningen av de nya kraven
Det nya kravet är i grunden väsentligt annorlunda än rådande hållbarhetrapporteringskrav. CSRD innebär för första gången att företag rapporterar enligt en gemensam standard, så kallat European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Företag som omfattas av kravet kommer behöva rapportera sina strategier, affärsmodeller, styrning, organisation, väsentlighetsanalyser, påverkan, möjligheter, risker, policyer, mål, handlingsplaner och resultat.
Standarden är uppbyggd i fyra tydliga delar:
- Generell information om företagets hållbarhetsarbete, vilket inkluderar väsentlighetsanalys, affärsmodell och riskhantering
- Styrningsfrågor (Governance)
- Miljö och klimat
- Sociala frågor
Efter att ha utformats under en längre tid är det sedan november 2022 klart att ESRS kommer omfatta totalt 12 standarder och över 100 nyckeltal. Detta kommer att kräva omfattande förberedelser inför rapporteringen.
Hon berättar vidare att alla hållbarhetsrapporter ska upprättas i ett digitalt maskininläsningsbart format och finnas tillgängliga i en gemensam EU-databas, vilket kommer göra det enklare att hitta och jämföra information.
Nytt synsätt på påverkan, risker och möjligheter
CSRD-rapporteringen och vilka frågor som ett företag är skyldiga att rapportera grundas i ett nytt synsätt gällande väsentliga aspekter – ”dubbel väsentlighetsprincipen”. Detta innebär att hållbarhetsrapporteringen nu ska möta såväl intressenters som investerares krav på vad som är väsentliga aspekter att rapportera ur ett påverkansperspektiv. Detta sker dels genom rapportering på hur företagets inverkan på sin omvärld ser ut till exempel genom föroreningar och koldioxidutsläpp, dels hur de påverkas av omvärlden, bland annat gällande klimatförändringar.
Johanna berättar vidare att det inte räcker att endast redovisa resultatet av väsentlighetsanalysen, utan att processen dit även ska dokumenteras för ökad transparens och som underlag till de områden som valts eller förklarats bort.
Hur kan företagen bäst förbereda sig?
För att säkerställa att rapporteringen sker i enlighet med de nya kraven ser såväl Grant Thorntons hållbarhetsrådgivningsteam som hållbarhetsspecialisterna inom revision, att företagen har ett omfattande arbete framför sig. Det gäller att börja i tid och ha en tydlig handlingsplan för implementeringen av ny rapporteringsstruktur.
- De företag som omfattas av kravet att hållbarhetsrapportera redan idag eller inom närmsta åren, bör så snart som möjligt se över hållbarhetsfaktorer i sin strategiska planering, utveckla processer, kvalitetssäkring, datainsamling, styrning, samt få in rätt kompetens eller anlita externa experter, menar Johanna Forsgren och Annika Nygren.
- Vi ser ett stort behov av stöd hos våra kunder och har tagit fram ett rådgivningspaket för att på ett handfast och praktiskt sätt hjälpa till med att inventera kundens nuläge gentemot krav och etablera en handlingsplan för implementering av kraven och rapportering, berättar Johanna.
Hur kommer CSRD-rapporteringen att granskas?
- Nytt i CSRD är att hållbarhetsrapporteringen nu ska ligga i företagens förvaltningsberättelse och informationen ska granskas översiktligt av revisorer. Vi ser att detta kräver helt ny kompetens inom revision, säger Annika Nygren. Vi på Grant Thornton har därför satt upp en specialistgrupp inom vår revisionsavdelning för att säkerställa att vi kan leverera bästa möjliga granskning till våra kunder.
4 tips – så blir du redo för de nya kraven i CSRD
- Se över kompetens & processer
CSRD kommer att kräva mer resurser och samarbete inom företaget. Det kommer också göra hållbarhetsrapporteringen mer omfattande därför bör företag se över processer tidigt.
- Gör en GAP-analys
Gör en GAP-analys mot befintlig rapportering. Se över vilka områden som måste kompletteras ochvilka nyckeltal ditt företag måste börja följa upp och sätta mål kring.
- Förbered dubbel väsentlighetsanalys
Utför en dubbelväsentlighetsanalys för att identifiera väsentliga områden för ditt företag.
- För dialog med din revisor för att förbereda inför granskning.
Rådgivning
Kontakta gärna någon av våra rådgivare eller revisorer för att diskutera hur vi kan hjälpa ditt företag att utveckla och dokumentera sin hållbara verksamhet.
Vi hjälper dig gärna med alltifrån att göra en GAP-analys till att se över policys, processer och styrdokument.
Då kommer CSRD att börja gälla
Räkenskapsåret 2024 (rapporter som avlämnas år 2025):
För noterade företag och koncerner med mer än 500 anställda som idag redan omfattas av NFRD.
Räkenskapsåret 2025 (rapporter som avlämnas år 2026):
För företag som uppfyller minst två av följande kriterier.
Över 40 miljoner euro i nettoomsättning
Över 20 miljoner euro i balansräkning
Över 250 anställda
Räkenskapsåret 2026 (rapporter som avlämnas år 2027):
För noterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut samt vissa försäkringsföretag.
|
Fördjupa din kunskap ytterligare i förberedelserna för CSRD
Vill du lära dig mer om CSRD och framtidens hållbarhetsrapportering? Se vårt webbinarium från den 24 januari 2023 on demand där vi går igenom vad, när och hur rapportering enligt CSRD ska ske för företagen och vad du måste planera för redan nu för att vara väl förberedd.
Titta on demand
