Insikter, nyheter, tips och råd

Två färska EU‑domar öppnar för att fler interna tjänster kan bli momsbefriade när ideella organisationer samarbetar. Det kan innebära lägre kostnader och enklare administration för föreningslivet – och ge ny vägledning i det svenska mål som snart ska prövas.

Momsbeskattningen kan bli lägre och mer förutsägbar för tjänster inom koncerner med momsfri verksamhet, till exempel för fastighets-, vård- och finansbranschen. Samtidigt finns möjligheter till återbetalning av tidigare betald moms. Det följer av Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom i Högkullen-målet, där Skatteverkets metod att schablonmässigt höja momsunderlaget för koncerninterna tjänster till dotterbolag utan full avdragsrätt underkänns.

När världens ledare och deltagare från nästan 200 länder samlades i Belém för COP30, markerades 10‑årsjubileet av Parisavtalet. Fokus för mötet låg på att gå från löften till praktisk handling. Det nya avtalet Global Mutirão lyfter klimatfinansiering och handel, men kritiseras för avsaknad av bindande plan för att fasa ut fossila bränslen. Vad betyder detta för svenska entreprenörsföretag?

Den 21 augusti 2025 överlämnade Regeringen en lagrådsremiss som föreslår att kraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) skjuts upp med två år för vissa företag. Förslaget är en del av EU-kommissionens arbete med Omnibusförslaget, där initiativet Stop the Clock syftar till att ge företag mer tid att förbereda sig för de nya rapporteringskraven.

När hoten fortsätter att öka breddas också perspektivet på beredskap. Nu skärper EU kraven på företagen, med fokus på cybersäkerheten hos samhällsviktiga verksamheter. Redan 1 januari 2025 föreslås den nya cybersäkerhetslagen träda i kraft, med tydliga krav och påtagliga sanktioner. Vi guidar dig i de nya reglerna som kräver omfattande åtgärder inom 18 sektorer.

För svenska aktiebolag som vill satsa på innovation, hållbarhet och digitalisering, finns det miljarder kronor att hämta i form av forsknings- och utvecklingsmedel. Dessa medel är tillgängliga både nationellt och på EU-nivå. Johan Andersson, auktoriserad revisor på Grant Thornton, guidar i vad företag behöver tänka på innan en ansökan skickas in.

Det blir alltmer utmanande för företag att navigera i den globala ekonomin. Men samtidigt förväntar sig sex av tio företagsledare på midmarket ökad lönsamhet. Och även om optimismen minskat något är det fortfarande 65 procent som ser ljust på företagsåret 2024. Detta enligt Grant Thorntons senaste International Business Report.

Globalt, och inte minst inom EU pågår sedan flera år tillbaka olika initiativ som syftar till att motverka skattebaserosion och flytt av vinster mellan stater, framför allt till följd av arbetet inom OECD. Skatteregler rörande bland annat ränteavdrag, hybrider och skatterapportering har redan implementerats i svensk lagstiftning. Här berättar Grant Thorntons skatteexpert Henrik Hedberg om viktiga förändringar att hålla koll på just nu och hur du rustar företaget för framtiden där den nationella skatterätten präglas alltmer av internationell utveckling.

Kraven på hållbarhetsrapportering går in i en ny era med EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). I januari 2024 börjar den nya rapporteringsstandarden att gälla. Nu pågår nu en febril aktivitet hos företag runt om i landet för att orientera sig i de nya omfattande reglerna. Grant Thorntons hållbarhetsrådgivare Johanna Forsgren och specialist inom hållbarhetsgranskning Annika Nygren berättar vilka krav direktivet kommer ställa på hållbarhetsrapportering, hur du bäst förbereder dig och hur informationen kommer granskas.

Den 14 december 2022 beslutade EU om ett nytt direktiv som tar sikte på informations- och cybersäkerhet för samhällsviktiga tjänster. Vad är bakgrunden och vilka nyheter medför regelverket?

Ökad globalisering, den nya digitala ekonomin och fortsatt stora problem med skatteundandragande har medfört att EU-kommissionen lagt fram ett förslag om moderniserade regler för momsrapporteringen inom EU: ”VAT in the Digital Age”. De föreslagna förändringarna avser såväl inhemsk som gränsöverskridande varu- och tjänstehandel inom unionen. Syftet med de föreslagna förändringarna är en strävan mot målet att nå en rättvis och enkel momsbeskattning.

Idag använder många företag digitala plattformar och appar för försäljning av varor och tjänster. När försäljningen sker över landsgränserna är det ofta en utmaning för skattemyndigheterna att få in korrekt underlag för inkomstskatt och moms. Från och med den 1 januari 2023 gäller därför ett nytt EU-direktiv – DAC7 - som innebär rapporteringsplikt för den som äger en plattform. Informationen kommer därefter automatiskt utbytas mellan EU:s medlemsländer oavsett om plattformen är belägen inom eller utanför EU. Våra skatterådgivare reder ut vad som gäller.

Under 2021 förändrades momsreglerna för e-handel. Alla som säljer varor och tjänster via egen eller andras e-handelsplattform till framför allt privatpersoner inom EU omfattas av de nya reglerna. Här ger Grant Thorntons momsexpert Lena Westfahl tips för att underlätta momshanteringen.

Nu vill EU-kommissionen på nytt komma till rätta med problematiken kring skatteflykt och skatteundandragande hos företag som saknar substans, så kallade skalföretag. I ett nytt direktivförslag föreslås nya regler som innebär stora skattekonsekvenser för företag som klassificeras som skalföretag samt för dess ägare. Reglerna omfattar ett stort antal företag. Här redogör våra skatteexperter för förslaget och vilka konsekvenser det kan få.

I en ny dom från EU-domstolen fastslås att parkeringsböter ska momsbeläggas. Detta är nytt i Sverige, där den typen av kontrollavgifter inte tidigare momsbelagts. Driver du parkeringsbolag eller annan form av parkeringsverksamhet med kontrollavgifter bör du förbereda dig. Våra momsexperter tror också att domen kommer påverka andra områden där man tar ut sanktionsavgifter.

Från och med årsskiftet kommer det, som följd av nya regler inom EU, att ske förändringar i hur företag rapporterar gränsöverskridande EU-transaktioner i Intrastat.