Att söka och få forsknings- och utvecklingsmedel kan innebära stora fördelar för företag, men det finns också fallgropar. Genom att tidigt få hjälp i processen, både vid ansökan om medel och genomförandet av projektet, kan du dock undvika felaktigheter och oförutsedda kostnader menar Johan Andersson, auktoriserad revisor på Grant Thornton:
– För att få ansöka om forsknings- och utvecklingsmedel måste företaget följa givarens krav. Det kan handla om att rapportera resultat, kostnader, aktiviteter och effekter på ett visst sätt och inom en viss tid. Det kan också handla om att företaget måste följa vissa regler för upphandling, offentlighet, sekretess och immaterialrätt. Ett råd är att säkerställa att företaget redan från start har rutiner och processer på plats för att kunna möta de ibland unika rapporteringskrav som vissa bidrag kräver.
Om kraven inte följs kan man riskera att få betala tillbaka medlen eller bli utesluten från framtida utlysningar.
– För att undvika detta behöver företaget ha en god kontroll över sin ekonomiska rapportering samt ta hjälp av experter vid osäkerhet. Det är också bra att ha en fungerande redovisning som kan hantera specifika krav på redovisningen som många bidrag har.
Ett exempel på ett sådant krav är det nya EU-direktivet CSRD som innebär att stora företag måste rapportera om sin hållbarhetsprestanda på ett standardiserat sätt. Detta kan också påverka hur forsknings- och utvecklingsmedel ska redovisas, särskilt om de är kopplade till hållbarhetsmål.
Några av de största givarna av forsknings- och utvecklingsmedel är Naturvårdsverket, Vinnova och Energimyndigheten.
Naturvårdsverket har bland annat programmet Klimatklivet, som ger stöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Klimatklivet har en budget på cirka 2,5 miljarder kronor per år fram till 2026. Programmet riktar sig främst till små och medelstora företag inom alla branscher.
Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet, som finansierar forskning och utveckling inom bland annat AI, bioteknik, hälsa, livsmedel, mobilitet och samhällsutveckling. De delar ut cirka 3 miljarder kronor per år till olika projekt och har ett brett utbud av program och utlysningar, som varierar i storlek, omfattning och villkor. Vinnova riktar sig till alla typer av företag, men prioriterar de som har hög innovationspotential.
Energimyndigheten är ansvarig för energipolitiken i Sverige, och stödjer forskning och utveckling inom förnybar energi, energieffektivisering, smarta elnät och hållbara transporter. Energimyndigheten har flera olika program och utlysningar, som varierar i storlek, omfattning och villkor. De delar ut cirka 1,8 miljarder kronor per år till olika projekt och riktar sig till alla typer av företag, men prioriterar de som bidrar till energiomställningen.
Utöver de nationella myndigheterna finns det också möjlighet att söka forsknings- och utvecklingsmedel från EU. EU har flera olika fonder och program, till exempel Horisont Europa, LIFE, Interreg och Eureka. Dessa fonder och program har olika syften, teman, budgetar och krav. EU riktar sig till alla typer av företag, men prioriterar de som samarbetar över gränserna och bidrar till EU:s strategiska mål.
– Bidrag och olika stöd påverkar vidare den legala redovisningen och kan ha olika påverkan på skatt och momshantering. Det är därför alltid bra att säkerställa en korrekt hantering redan initialt avslutar Johan Andersson.
Bli först med att läsa senaste nytt och få värdefulla insikter för ditt företag. Vi bjuder på tips och råd samt inbjudningar till aktuella webbinarier.
