Insikter, nyheter, tips och råd

Karensbolag, trädabolag, 5:25-bolag, vilande bolag eller passivt bolag är vanligt förekommande benämningar. Men faktum är att inget av dessa begrepp existerar i själva verken i lagtexten eller är någonting som går att registrera hos Skatteverket eller Bolagsverket. Joanna Bertlin, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton, reder ut vad det innebär.

Att navigera sig kring 3:12-reglerna kan vara krångligt, inte minst eftersom det är många begrepp att hålla koll på. För att du ska veta om du omfattas av 3:12-reglerna behöver du först avgöra om det företag du är ägare till utgör ett fåmansföretag.

För den som äger och arbetar i ett fåmansföretag gäller de särskilda 3:12-reglerna för ägarens beskattning av utdelning och kapitalvinster. Utomståenderegeln är en undantagsregel från 3:12-reglerna som, förenklat, innebär att om utomstående ägare, direkt eller indirekt, i betydande omfattning (minst 30 procent) äger del i företaget och har rätt till utdelning, ska en andel bara anses kvalificerade om det finns särskilda skäl.

Turerna kring den så kallade utomståenderegeln i 3:12-reglerna fortsätter. Nu har Skatterättsnämnden meddelat ett nytt förhandsbesked som återigen skapar orosmoln för entreprenörsbolag. En majoritet i Skatterättsnämnden anser att utomståenderegeln inte är tillämplig. Joanna Bertlin, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton, analyserar och ger sina kommentarer på det nya beskedet.

Högsta förvaltningsdomstolen anser i fyra domar att samfällighetsföreningar inte ska ta ut moms vid uttaxering av bidrag till sina medlemmar. Domstolen ändrar därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked och underkänner Skatteverkets uppfattning.

Skatteverket har nu kommit med ett ställningstagande där de ger sin syn på hur momsavdrag i blandad verksamhet ska beräknas. Bakgrunden är en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) från hösten 2023 om användandet av omsättningsbaserad beräkningsmetod vid beräkning av momsavdrag för företag i blandad verksamhet. Grant Thorntons skatterådgivare kommenterar möjligheterna med beskedet och vilka nackdelar det medför.

En ny dom om utomståenderegeln innebär glädjande besked för både entreprenörer och investerare. Det är Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som har prövat frågan om utomståenderegelns tillämplighet. Denna gång var frågan närmare bestämt om det fanns särskilda skäl för att anse att andelar i fåmansbolag är kvalificerade, trots att de grundläggande förutsättningarna för att tillämpa utomståenderegeln var uppfyllda.

Regeringen föreslår nu att kravet på att spara räkenskapsinformation i original slopas. Istället ska det bli möjligt att arkivera till exempel kvitton och fakturor digitalt. Om förslaget går igenom kan svenska företag räkna med kraftigt minskad administration och en total kostnadsbesparing på fyra miljarder per år.

Framtidens nyckeltal, CSRD, cybersäkerhet och internationell bolagsbeskattning. Vi har samlat våra mest lästa artiklar 2023.

För de föreningar och stiftelser som vill klassa sig som inskränkt skattskyldiga är det viktigt att varje år försäkra sig om att man uppfyller kraven i skattelagstiftningen. För en del kan det vara nödvändigt att innan årsskiftet dela ut, eller fatta beslut om att dela ut, mer medel för att uppfylla kraven.

Inför årsskiftet finns det en mängd beslut, regler och omständigheter som kan påverka skatten för dig som företagare. Tobias Bjarneborg, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton, guidar dig rätt inför årsskiftets bokslut och deklaration samt ger sina 10 bästa tips inför skatteåret 2024.

Globalt, och inte minst inom EU pågår sedan flera år tillbaka olika initiativ som syftar till att motverka skattebaserosion och flytt av vinster mellan stater, framför allt till följd av arbetet inom OECD. Skatteregler rörande bland annat ränteavdrag, hybrider och skatterapportering har redan implementerats i svensk lagstiftning. Här berättar Grant Thorntons skatteexpert Henrik Hedberg om viktiga förändringar att hålla koll på just nu och hur du rustar företaget för framtiden där den nationella skatterätten präglas alltmer av internationell utveckling.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har i en dom slagit fast att ingående moms på gemensamma kostnader i blandad verksamhet alltid kan dras av enligt en omsättningsbaserad beräkningsmetod. Domen kan medföra ökad avdragsrätt för ingående moms för vissa företag.

En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) öppnar upp för avdragsrätt i moderbolag för kostnader vid försäljning av aktier i dotterbolag. Detta när syftet är att effektivisera den kvarvarande verksamheten samt frigöra kapital till koncernens verksamhet. I det prövade fallet anses försäljningskostnaderna vara direkt kopplade till moderbolagets samlade momspliktiga ekonomiska verksamhet. Det blir dock upp till kammarrätten att pröva frågan gällande eventuell begränsning av avdragsrätten.

Den 20 september presenterade regeringen budgetpropositionen för 2024. Många delar var förutsägbara och stort fokus är att hantera inflationen och främst stötta hushållen och välfärden. Men regeringen aviserar också några punkter som träffar företagen. Bland annat vill man minska regelbördan för att stimulera företagande och tillväxt.

Att attrahera och behålla nyckelkompetens är en stor utmaning för många växande bolag. För att svenska entreprenörer ska få bättre förutsättningar har regeringen nu förtydligat att pågående 3:12-utredningen ska analysera på vilket sätt reglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av kvalificerade personaloptioner mer effektiva.