Av EU:s momsdirektiv framgår att avdragsrätten för ingående moms för gemensamma inköp i blandad verksamhet, det vill säga verksamhet som delvis är momspliktig och delvis momsfri, ska som huvudregel beräknas utifrån årsomsättningen i den samlade verksamheten. Av svenska momslagen, framgår i stället att fördelningen av den ingående momsen på gemensamma inköp ska ske mot bakgrund av skälig grund.
HFD har i domen 2023 ref. 45 slagit fast att ett företag har rätt att använda momsdirektivets omsättningsmetod vid beräkning av momsavdrag, i stället för momslagens bestämmelser om skälig grund. En tillämpning av en omsättningsbaserad metod kan medföra möjlighet till högre momsavdrag.
Skatteverket har med anledning av HFD:s dom kommit med ett nytt ställningstagande. Enligt Skatteverkets uppfattning kan den omsättningsbaserade beräkningsmetoden i EU:s momsdirektiv normalt alltid användas av företaget när verksamheten består av både momspliktiga och momsfria transaktioner. Företaget kan också välja den omsättningsbaserade beräkningsmetoden för vissa gemensamma inköp medan momslagens bestämmelser om skälig grund kan användas för andra gemensamma inköp.
Skatteverket anser däremot att momsdirektivets omsättningsbaserade beräkningsmetod inte kan användas för gemensamma inköp som delvis omfattas av uttryckliga avdragsförbud i momslagen (exempelvis stadigvarande bostad eller personbilar).
Detta innebär att omsättningsmetoden, enligt Skatteverket, exempelvis inte kan användas av fastighetsföretag för inköp som både avser momspliktiga lokaler och momsfria bostäder. Den omsättningsbaserade metoden kan inte heller tillämpas på inköp som delvis ska användas i verksamhet som faller utanför momsens tillämpningsområde (exempelvis passiv holdingbolagsverksamhet och bidragsfinansierad verksamhet) samt inköp som delvis ska användas privat. Vid gemensamma inköp i dessa fall ska ingående moms fördelas enligt skälig grund med utgångspunkt i användningen. Detta medför att det enligt Skatteverket kan vara en annan fördelningsgrund än årsomsättningen som på mer rättvisande sätt återspeglar hur den ingående momsen ska fördelas i verksamheten.
Det är välkommet att Skatteverket bekräftar att EU-rättens omsättningsbaserade beräkningsmetod normalt kan användas i en blandad verksamhet. Företagen är således fri att i normalfallet välja tillämpning av omsättningsmetoden när så önskas. Skatteverket lämnar även vissa klargöranden hur metoden ska tillämpas i praktiken.
Användningen av EU-rättens omsättningsbaserade beräkningsmetod kan ge ett annat och större momsavdrag för gemensamma kostnader i blandad verksamhet, både historiskt (sex år tillbaka) och framåt. Det är även fortsatt möjligt att tillämpa en annan fördelningsgrund än omsättningen, till exempel fastighetsyta eller tid, enligt svenska momslagens regler om skälig grund. Ett företag kan kombinera de olika metoderna genom att använda omsättningen som fördelningsnyckel för vissa inköp, och annan nyckel enligt skälig grund för andra inköp. Genom ett aktivt arbete med företagets fördelningsnycklar finns förutsättningar för effektiv avdragshantering.
– Negativt är att fastighetsföretag enligt Skatteverket inte kan använda EU-rättens omsättningsbaserade beräkningsmetod för inköp som avser både momspliktiga lokaler och momsfria bostäder. I stället ska momsavdrag alltjämt normalt ske utifrån fördelningsgrunden fastighetsyta, med tillämpning av momslagens bestämmelser om skälig grund enligt Skatteverkets uppfattning. Även andra verksamheter med inköp som delvis omfattas av uttryckliga avdragsförbud enligt momslagen ska göra avdrag enligt skälig grund, säger Cecilia Smedfors, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton.
Martin Jacobsson, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton fortsätter:
- Vi menar att Skatteverkets tolkning är mycket tveksam och kan ifrågasättas mot bakgrund av EU-rätten och HFD:s dom. Vi har svårt att finna klart stöd för Skatteverkets uppfattning om att fastighetsföretag och andra verksamheter med inköp som delvis omfattas av avdragsförbud inte ska kunna använda den omsättningsbaserade beräkningsmetoden. Skatteverkets ställningstagande har skapat osäkerhet om hur rättsläget ska tolkas för dessa verksamheter. Frågan kommer därför behöva avgöras av domstol.
- Vi riskerar därför se framför oss en stor mängd av processer i skattedomstol med anledning av inlämnade omprövningar av momsavdrag för tidigare år. Omprövning av tidigare momsavdrag kan ske sex år tillbaka i tiden. För exempelvis år 2018 måste omprövning ske senast den 31 december 2024 om räkenskapsåret utgörs av kalenderår.
Företag som bedriver blandad verksamhet bör med anledning av HFD-domen och Skatteverkets ställningstagande se över sin metod för beräkning av avdragsgill ingående moms.
Kontakta gärna oss för närmare information och rådgivning om hur det nya rättsläget kan påverka ditt företag samt vilka möjligheter och handlingsalternativ som finns.
Bli först med att läsa senaste nytt och få värdefulla insikter för ditt företag. Vi bjuder på tips och råd samt inbjudningar till aktuella webbinarier.
