Den 5 juni 2025 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i mål nr 507–25. Domen rör ett fall där Hedvig AB, ett försäkringsförmedlingsbolag, ville överlåta sin verksamhet till ett helägt dotterbolag. Eftersom dotterbolaget bedrev helt momsfri verksamhet, saknade det rätt till avdrag för ingående moms.
HFD slog fast att överlåtelsen inte kunde ske utan moms enligt 5 kap. 38 § mervärdesskattelagen (ML), eftersom köparen inte hade någon avdragsrätt. Domstolen ansåg att detta krav är förenligt med EU:s mervärdesskattedirektiv – för att undvika snedvridning av konkurrensen.
Tidigare har verksamhetsöverlåtelser ofta kunnat ske utan moms även när köparen helt saknar avdragsrätt. Nu är det tydligt att:
Notera att om regeln om momsbefriad verksamhetsöverlåtelse inte är tillämplig kan det finnas andra regler i momslagen som kan innebära att moms inte ska tas ut på tillgång som ingår i en verksamhetsöverlåtelse. Exempelvis är överlåtelse av vissa tillgångar, till exempel fastigheter och fordringar, i sig momsbefriat. Varor som har köpts in utan någon rätt till momsavdrag kan också normalt säljas vidare utan moms. Överlåtelser inom en så kallad momsgrupp kan ske utan moms.
Så kallade verksamhetsöverlåtelser faller utanför momsens tillämpningsområde, vilket innebär att säljaren inte ska redovisa någon moms i samband med att tillgångarna överlåts. För att en överlåtelse av tillgångar ska vara en momsbefriad verksamhetsöverlåtelse enligt 5 kap. 38 § ML krävs att:
För att det andra villkoret ska anses vara uppfyllt har Skatteverket tidigare tolkat in ett krav på att överlåtelsen inte ska medföra en snedvridning av konkurrensen. Skatteverket har tidigare ansett att en snedvridning av konkurrensen inte föreligger om köparen har samma eller större rätt till avdrag för ingående moms som säljaren.
Om både säljare och köpare av tillgångarna helt saknar avdragsrätt för ingående moms, har Skatteverket ansett att överlåtelsen kan utgöra en sådan verksamhetsöverlåtelse som är momsbefriad.
Detta har inneburit att omstruktureringar och företagsförvärv inom branscher som är undantagna från moms, till exempel finans och försäkring, har kunnat genomföras många gånger utan större momskonsekvenser.
Tillgångarna i en verksamhet som har varit helt momsfri för säljaren har således kunnat säljas utan moms till en köpare som ska fortsätta bedriva den helt momsfria verksamheten. HFD:s dom medför att detta inte längre är möjligt.
HFD motiverar sitt beslut med att undvika snedvridning av konkurrensen. Om moms inte tas ut vid överlåtelser till köpare utan avdragsrätt, kan dessa få en ekonomisk fördel jämfört med konkurrenter som bedriver samma verksamhet men förvärvar liknande tillgångar på annat sätt – och därmed måste betala moms.
Risken är särskilt stor när det gäller egenupparbetade immateriella tillgångar, som inte tidigare belastats med moms. I sådana fall kan en momsbefriad överlåtelse innebära att mottagaren får tillgångar utan någon momsbelastning alls – vilket snedvrider konkurrensen.
– Det är sällan de materiella tillgångarna som utgör värdet i dessa verksamheter. I stället är det just egenupparbetade tillgångar, exempelvis kundavtal och kundregister, som utgör det reella värdet, säger Erik Nyström, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton.
HFD hänvisar till artikel 19 i mervärdesskattedirektivet, som den svenska regeln bygger på. Syftet med bestämmelsen är att undvika att mottagaren belastas med en stor skattebörda – när denne ändå har rätt att få tillbaka momsen genom avdrag.
Syftet är alltså enligt HFD inte att hindra att icke avdragsgill moms tas ut på överlåtelsen.
HFD:s dom klargör vad som gäller när båda säljare och köpare helt saknar avdragsrätt.
Samtidigt aktualiseras nya frågor som domstolar och Skatteverket måste ta ställning till. En sådan frågeställning är vad som händer med blandade verksamheter, det vill säga verksamheter där det finns delvis avdragsrätt pga. att både momspliktig och momsfri verksamhet bedrivs.
Det finns en risk att även överlåtelser till köpare med delvis avdragsrätt kan komma att omfattas av momsplikt.
Det finns dock argument för att blandade verksamheter även fortsatt kan omfattas av momsbefriade verksamhetsöverlåtelser, när köparen har minst lika stor avdragsrätt som säljaren.
Om överlåtelsen blir momspliktig måste även momsreglerna om underprissättning beaktas. Om parterna är närstående, och köparen inte har fullt momsavdrag, ska beskattningsunderlaget – det värde som momsen beräknas på – justeras upp till marknadsvärde om fakturerat pris är lägre. Momskostnaden för transaktionen blir då också högre eftersom köparen inte kan dra av hela momsen.
Det momsmässiga marknadsvärdet kan vara vitt skilt från det inkomstskattemässiga värde som parterna sätter på tillgångarna. Det innebär att det är viktigt att se över prissättningen av tillgångarna vid exempelvis koncerninterna överlåtelser. Det momsmässiga värdet kan påverka både kostnadsbild och riskbedömning.
Efter HFD:s avgörande är det tydligt att rättsläget har förändrats – men flera frågor återstår.
Skatteverket har meddelat att de kommer analysera domen och återkomma med sin tolkning av hur reglerna om momsbefriade verksamhetsöverlåtelser ska tillämpas efter domen. Under tiden råder väsentlig osäkerhet, särskilt för verksamheter med blandad avdragsrätt. Tidigare genomförda verksamhetsöverlåtelser kan också behöva ses över i ljuset av det förändrade rättsläget.
Om ni planerar omstruktureringar, fusioner eller andra typer av verksamhetsöverlåtelser under det kommande året är det extra viktigt att ta effekterna av domen i beaktning. Ta hjälp av en skatterådgivare för att förstå hur momseffekterna kan slå ut på er transaktion.
Den nya rättspraxisen ställer högre krav på analys, dokumentation och korrekt prissättning vid verksamhetsöverlåtelser. För att undvika oväntade momskostnader eller efterhandsgranskningar rekommenderar vi att ni tar hjälp av erfarna skatterådgivare i ett tidigt skede.
På Grant Thornton har vi djup kompetens inom både moms och omstruktureringar, och vi hjälper er gärna att navigera rätt i det nya landskapet.
Vi finns på plats under Almedalsveckan, 23-25 juni, för att diskutera entreprenörsbolagens och ideell sektors utmaningar och möjligheter.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast att ideella organisationer kan dela interna tjänster som ekonomi, lön och IT utan att belastas av moms. Domen ger efterlängtad klarhet i en fråga som varit omdiskuterad under lång tid.
Sedan 1 januari 2026 gäller nya regler för delägare i fåmansföretag. Det är först i deklarationen 2027 som ägare behöver lämna in en K10-blankett enligt de nya reglerna, men redan nu är det hög tid att analysera vilka förändringar som du eller ditt företag eventuellt måste göra redan nu. Vi har samlat de viktigaste punkterna för delägare att ta ställning till.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
