Grant Thornton undersöker assistansens samhälls­kostnader

Grant Thornton har på uppdrag av Vårdföretagarna tagit fram rapporten “Den personliga assistansens samhällskostnader”. Rapporten visar att personlig assistans är en kostnadseffektiv insats och bedöms varken vara billigare eller dyrare än andra omsorgsinsatser.

De som bedriver assistansverksamhet har under de senaste åren fått en alltmer utmanande ekonomisk situation. Lönsamheten för de privata assistansbolagen har sjunkit med drygt en procentenhet under de senaste två åren från redan blygsamma nivåer under 2020.

Om de personalrelaterade kostnadsökningarna fortsätter att överstiga den årliga uppräkningen av timschablonen kommer assistansutförare inte få täckning för sina kostnader.

Mats Fagerlund och Emelie Kagart, från Grant Thorntons branschgrupp Healthcare, har författat rapporten. Deras arbete kastar ljus över den ekonomiska situationen för personlig assistans och ger fakta till en debatt som ofta blir politiskt infekterad.

Branscher

Vår expertis inom: Healthcare

Jag vill veta mer

Stora problem om låg schablonökning fortsätter

Rapporten visar att anordnarnas rörelsemarginal mellan 2013–2022 i genomsnitt låg på 3,2 procent, vilket är relativt lågt i jämförelse med liknande branscher.

Rapporten visar också att assistansersättningens timschablon höjdes med i genomsnitt 1,7 procent per år. Om den nivån fortsätter, samtidigt som löneökningarna i kollektivavtalen ökar i snabbare takt kommer anordnarna få stora problem. Det menar Mats Fagerlund, som de senaste 15 åren arbetat med uppdrag i vård och omsorgssektorn på Grant Thornton.

Följ på LinkedIn

Mats Fagerlund , Partner Advisory

Vi hoppas att den här utvecklingen ska bromsas, men om den inte gör det finns det inte mycket mer effektiviseringar att göra. De mindre anordnarna får det jättetufft, de har mindre möjligheter att genomföra effektiviseringar eller att investera i innovationer än de större assistansanordnarna.

Vad kommer att ske med assistansanordnarna?

– De seriösa med högst kvalitetstänk kommer att kliva av först, när de inte vill tumma mer på kvalitet och när det saknas förutsättning att driva verksamheten vidare.

Rapporten visar även att assistansbolagens kostnader till största del utgörs av personalkostnader vilket bidrar till att detta är den enskilt främsta parameter som kan justeras för att ge en märkbar effekt på bolagens lönsamhet. Detta riskerar att resultera i ett incitament till hög personalomsättning, låga ingångslöner samt utmaningar att rekrytera erfaren och kompetent personal, vilket varken kan anses vara hållbart ur ett långsiktigt perspektiv eller för de assistansberättigade individerna.

Kommuners assistans kostar cirka 30 procent mer

Kommunalt utförd assistans kostar cirka 30 procent mer per assistanstimme än privat utförd assistans under 2021–2022, enligt rapporten. Kostnadsskillnaderna kan till viss del förklaras av att kommunen bär sina egna sjuklöner, till skillnad från de privata anordnarna. Kommunanställda assistenter har idag högre medellöner än privatanställda, och omfattas av ett annat kollektivavtal, där till exempel arbetstid och jourersättning ser annorlunda ut än i privatanställdas avtal.

Mats Fagerlund konstaterar att det finns fler skäl till att kostnaderna skiljer sig åt. Samtidigt är han tydlig med att det finns en väsentlig skillnad mellan de olika driftsformernas förutsättningar:

– Kommunernas verksamhet har möjlighet att gå med stora underskott utan att de läggs ner. Privata bolag har inte den möjligheten, då går de i konkurs.

Vad gör personlig assistans till en kostnadseffektiv insats?

I Grant Thorntons rapport jämförs personlig assistans med alternativa insatsers kostnad. Den lite försiktiga slutsatsen är att det varken är billigare eller dyrare, säger Mats Fagerlund.

– Personlig assistans är mest kostnadseffektivt för individer med stora behov. Det speglas också av att de med allra störst behov av stöd, så som individer inom personkrets 3 sällan återfinns på ett LSS-boende.

Vad är orsaken till det?

Följ på LinkedIn

Emelie Kagart , Senior Manager Advisory och branschansvarig för Heathcare

Det beror på att assistenterna kan utbildas och fylla upp funktioner som annars kräver mycket dyrare personal. Om inte assistenten fanns skulle det kräva personal från olika håll, till exempel från sjukvården. Det blir kostnadseffektivt när en assistent är utbildad i omsorgen av den specifika personen och får göra mer kvalificerade arbetsuppgifter. Alternativet är ofta legitimerad personal, vilket kostar mer.

Man får ofta höra politiskt att assistans är en så dyr insats, men det handlar mer om att det är en grupp med stora behov än att insatsen är dyr, säger Emelie Kagart.

– Vi behöver få bort fokus på ”den dyra insatsen” och i stället tala om behoven. En annan åsikt som ofta hörs i debatten är att det inte är motiverat med så här mycket stöd till de här personerna. Att det skulle kunna lösas på ett annat sätt, fortsätter Emelie Kagart.

– Här ville vi belysa att behoven inte försvinner om man tar bort assistans, utan då måste det hanteras i andra system. Det skulle sannolikt bli dyrare, säger Emelie Kagart.

Resultat i rapporten

• Antalet assistansberättigade personer har minskat med nästan 2 800 personer (-17%) sedan 2014 trots en positiv befolkningstillväxt. Den nya lagstiftningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” har ännu inte bevisats uppfylla sitt syfte.
• Vinsterna för privata bolag i form av rörelsemarginal ligger på cirka 3 %, vilket är mycket lågt jämfört med bolag i liknande sektorer. En orsak antas vara en låg ökning av assistansersättningens timschablon, jämfört med löneökningarna.
• Timschablonen höjdes med i genomsnitt 1,7 % åren 2013 och 2022. Den något högre lönsamheten förklaras sannolikt av det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per person ökat och att allt fler assistansberättigade väljer privata anordnare.
• Lönsamheten för de privata assistansbolagen har sjunkit med drygt en procentenhet under de senaste två åren från redan låga nivåer under 2020. Orsaker tros vara tex låg uppräkning av timschablonen. Om kostnadsökningarna för att bedriva assistans fortsatt överstiger timschablonens ökning kommer det bli svårt för bolagen att få täckning för sina kostnader.
• Genomsnittskostnaden för privat utförd personlig assistans var 312,3 och 327,2 SEK/h under 2021 respektive 2022, detta var ungefär i nivå med timschablonen. Att företagen trots detta har cirka 3 % rörelsemarginal(vinst) kan bero på att tex kommunerna ersätter sjuklöner och att en andel av assistanstimmarna utförs med förhöjd ersättning.
• Timkostnaden för kommunalt utförd assistans uppgick till 412,9 respektive 416,4 SEK under 2021 och 2022. Kommunernas kostnad per brukare och timme överstiger den fastställda timschablonen med cirka 30%.
• Personlig assistans bedöms vara en kostnadseffektiv insats och är i jämförelse med andra omsorgsinsatser sannolikt varken billigare eller dyrare.

Läs hela rapporten hos Vårdföretagarna

Artikeln innehåller återpublicerade citat från intervjuer av Kenneth Westberg för assistanskoll.se.

Specialister på vård- och omsorgssektorn

Grant Thorntons branschteam Healthcare har god förståelse för underliggande drivkrafter och politiska risker som finns inom vård- och omsorgssektorn. Vi analyserar och följer utvecklingen inom vårdsektorn och publicerar bland annat varje år en omfattande branschanalys av utvecklingen inom privat vård och omsorg i Sverige. Vår rådgivning är därför anpassad för de utmaningar som du som privat aktör står inför. 

Branscher

Vår expertis inom: Healthcare

Jag vill veta mer