Klimatberäkningar är en sammanställning av organisationens klimatpåverkan, men även ett underlag för att kunna sätta mål och bestämma åtgärder för att minska sina utsläpp.
Edith Brodda Jansen är hållbarhetsrådgivare på Grant Thornton och ser att allt fler företag nu upprättar klimatbokslut. Samtidigt är det många företag som rapporterat sin klimatpåverkan under några år, vilket väcker nya frågor i organisationen.
Fördelar med klimatberäkningar
Fördelarna med att upprätta klimatberäkningar är stora ur två perspektiv; ett internt och ett externt. Det externa perspektivet innebär att företaget blir transparent mot sina intressenter och tydligt kan visa sin klimatpåverkan och hur planen ser ut för att minska den.
– Det interna perspektivet är att det skapas en medvetenhet inom bolaget. Bokslutet kan fungera som ett strategiskt underlag för att kunna sätta mål och bestämma en aktivitetsplan med åtgärder som man ska sätta in, och när man ska göra det, säger Edith Brodda Jansen.
Så kan beräkningarna förbättras över tid
Företag som har mätt sin påverkan ett tag ser ofta att de behöver komma vidare genom att förbättra sina beräkningar, förtydliga sitt målsättningsarbete och implementera faktiska lösningar för att minska företagets klimatpåverkan.
Har man tidigare begränsat klimatbokslutet till direkta utsläpp, brukar ett naturligt nästa steg vara att inkludera indirekta utsläpp för att få en bild av verksamhetens utsläpp i hela värdekedjan. Många vill dessutom förfina sina beräkningar indirekta utsläpp för att öka kvaliteten på sina nyckeltal och i förlängningen, en bättre analys av företagets förbättringsarbete. Även om man har lång erfarenhet av att mäta utsläpp så behöver man ständigt hålla sig uppdaterad för att behålla sin marknadsposition eller för att ligga i fas med lagkrav som hela tiden skärps.
GHG-protokoll – grunden till klimatbokslut och målsättningsarbete
Den vanligaste metoden att använda i klimatberäkningar är att göra det enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) vilket är en global standard för mätning, hantering och rapportering av växthusgasutsläpp. Standarden lanserades 2001, har uppdaterats flera gånger och blev antagen som en ISO-standard 2006.
– GHG-protokollet delar in utsläppen i tre olika scope. Scope 1 och 2 omfattar direkta utsläpp från den egna verksamhetens anläggningar och fordon, och från energin som företaget använder. Scope 3 omfattar de indirekta utsläppen, till exempel utsläpp från leverantörer, transporter och tjänsteresor. Scope 3 består av 15 olika kategorier uppströms och nedström i värdekedjan där företaget som upprättar klimatbokslutet väljer de kategorier som är väsentliga för sin verksamhet.
Idag används GHG-protokollet av tusentals företag och organisationer världen över och den stora spridningen gör att det blir lättare för de som beräknar sina utsläpp att jämföra med andra. GHG-protokollet är tex. grunden till att rapportera på den obligatoriska CSRD-standarden, E1, och för att sätta klimatmål i linje med vetenskapen, så kallade SBT (Science-based Targets).
Kartlägg resurserna och överväg att ta hjälp
De företag som ännu inte börjat upprätta klimatbokslut men vill göra det bör enligt Edith Brodda Jansen börja med att fundera över vilka resurser som kommer att krävas och om man behöver ta hjälp utifrån.
– Det behövs resurser för att kartlägga verksamheten, för att samla in data, för att analysera och redovisa, för att få rutiner och processer på plats, och för att planera hur utsläppen ska kunna minskas. Frågan är alltså om man kan klara detta själva, eller om man behöver extern hjälp för hela eller delar av processen.
Hon poängterar också vikten av att förstå att klimatberäkningarna inte är en slutpunkt utan ett underlag för arbetet med att minska utsläppen. De företag som redan rapporterar utsläpp, i tex scope 1 och 2, finns det anledning att se över kvalitet på data och möjlighet till att utöka beräkningarna till hela värdekedjan genom att inkludera scope 3 utsläpp.
– Med en lite längre tidsserie av klimatdata har man möjlighet att följa upp på sina mål med nyckeltal. Något som även ställs som tydliga krav i ramverk och lagkrav. Förväntningarna från kunder, investerare och andra intressenter kring företags klimatdata bara ökar, säger Edith Brodda Jansen.
Fyra tips för att lyckas med klimatberäkningarna 2023
1. Identifiera era väsentliga utsläppskällor är och vad som ska ingå i klimatberäkningarna
2. Skapa rutiner för datainsamlingen och beräkningarna och fördela ut ansvar/ägandeskap
3. Kom ihåg att resultatet av klimatberäkningarna inte är en slutprodukt, utan ett underlag för arbetet framåt för att minska utsläppen
4. Var noga med att kommunicera resultaten av klimatberäkningarna och att vara transparent med vad som ingår.
|
