Skattenyhet

Ny dom: Momsavdrag möjligt för bidragsfinansierade projekt

Cecilia Smedfors
Med:
insight featured image
Bolag som i marknadsföringssyfte tillhandahåller tjänster utan ersättning inom ramen för ett bidragsfinansierat projekt, har rätt till avdrag för ingående moms. Det har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i en ny dom, som nu öppnar upp för möjligheten till momsavdrag i större omfattning i bidragsfinansierad verksamhet.

- Jämfört med tidigare praxis så gör vi bedömningen att domen från HFD öppnar upp för möjlighet till momsavdrag i större omfattning. Domen tydliggör bolagens rätt till avdrag för transaktioner som indirekt hänför sig till bolagens ekonomiska verksamhet. Det är fortsatt mycket viktigt att kunna koppla bidragsfinansierade projekt till den skattepliktiga verksamheten men domen ger utökade möjligheter att verkligen se till syftet med projektet. Detta är ett steg i rätt riktning och kan förhoppningsvis leda till att man inte nekas av momsavdrag bara utifrån att ett projekt i sin helhet är bidragsfinansierat, säger Cecilia Smedfors, momsexpert på Grant Thornton.

Bakgrund – mer om målet och vad som händer nu

I målet från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) hade ett bolag erhållit bidrag för att finansiera ett projekt vars syfte varit att stärka kompetensen hos personal inom tillverkningsindustrin i den aktuella regionen. Bolaget i fråga hade i målet anfört att bolagets syfte för att deltaga i projektet hade varit att marknadsföra dess avgiftsbelagda företagsutbildningar, och kunde i målet också visa att bolagets deltagande hade lett till fler uppdrag i bolagets skattepliktiga verksamhet. HFD utredde om avdrag kunde medges för kostnaderna för de förvärv som gjorts inom ramen för projektet, på grund av att förvärven skulle utgöra allmänna omkostnader i bolagets skattepliktiga verksamhet.

Skatteverket hade tre invändningar till att kostnaderna för de aktuella förvärven skulle anses som allmänna omkostnader.

  • Den första invändningen bestod i att kostnaderna inte kunde ingå som kostnadskomponenter i priset för utgående beskattade transaktioner på grund av att kostnaderna täcktes av bidrag.
  • Skatteverkets andra invändning bestod i att avdrag skulle vägras på grund av att förvärven var direkt kopplade till utgående transaktioner som tillhandahållits utan ersättning.
  • Skatteverkets tredje invändning var att en förutsättning för rätt till avdrag var att förvärven varit nödvändiga för den skattepliktiga verksamheten och att det inte skulle ha varit möjligt att tillhandahålla de skattepliktiga tjänsterna om förvärven inte hade gjorts.

HFD avfärdade Skatteverkets första invändningsgrund på grund av att HFD ansåg att den inte var förenlig med EU-domstolens praxis, enligt vilken det saknar betydelse hur ett förvärv har finansierats för om den ingående skatten på förvärvet ska vara avdragsgill.

Den andra invändningsgrunden besvarades genom en hänvisning till EU-domstolens praxis i målet Sveda (C-126/14). Bolaget Sveda hade anlagt en naturstig som allmänheten skulle ha kostnadsfri tillgång till, och som till 90 procent var finansierad av det nationella utbetalningsorganet vid jordbruksministeriet i Litauen. EU-domstolen ansåg att kostnaderna var hänförliga till Svedas ekonomiska verksamhet därför att naturstigen var avsedd att locka besökare och att uppmuntra dem att köpa de mervärdesskattepliktiga varor och tjänster som erbjöds av Sveda. Därmed ansåg EU-domstolen att förvärv som används för att producera varor eller tjänster som tillhandahålls gratis kan anses ha samband med den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet, om syftet med förvärven är att ge intäkter i den skattepliktiga verksamheten. HFD ansåg att förhållandena i målet Sveda var översättbara till förhållandena i det i HFD aktuella målet, och därmed ogillades Skatteverkets andra invändning.

Skatteverkets tredje invändning baserades på en hänvisning till praxis från EU-domstolen. HFD framförde att Skatteverkets tolkade EU-domstolen såsom att den uppställt ett krav på att det skulle ha varit omöjligt att bedriva den ekonomiska verksamheten om tjänsterna i fråga inte hade utförts. HFD framförde att ett sådant synsätt inte skulle vara förenligt med exempelvis målet Sveda, och att EU-domstolens resonemang i de av Skatteverket framförda fallen skulle förstås som att när sambandet grundast just på att det är nödvändigt att tjänsten utförs så är det bara till den del som kostnaderna faktiskt är nödvändiga som det relevanta sambandet föreligger.

HFD ansåg slutligen att det inte förelåg några skäl att ifrågasätta att projektet syftade till att marknadsföra bolagets verksamhet, och fann mot denna bakgrund att bolagets aktuella förvärv inom ramen för projektet utgjorde allmänna omkostnader i den skattepliktiga verksamheten och att bolaget hade rätt till avdrag för dessa förvärv.

Cecilia Smedfors kommenterar:

- Sammanfattningsvis är det välkommet att HFD i alla delar av domen underkänner Skatteverkets argumentation och dess snäva tolkningar av den praxis som EU-domstolen har meddelat. Mot bakgrund av detta mål och av andra domar går nu rättsutvecklingen mot en mer ändamålsenlig bedömning av bolags möjlighet att göra avdrag.

Senaste nytt

Se fler artiklar