article banner
Skattenyhet

Fortsatt ovisshet om framtida 3:12-regler

Magnus Vennerström Magnus Vennerström

3:12-reglerna är krångliga och svåra att förstå, och en förenkling vore välkommen. Den utredning som regeringen flaggat för har ännu inte tillsatts, och osäkerheten leder till ett sämre beslutsunderlag för alla företag som omfattas av reglerna. Det säger Grant Thorntons skatteexpert Magnus Vennerström.

rich text with image

De så kallade 3:12-reglerna infördes i samband med den stora skattereformen 1990. De bestämmer hur ägare till fåmansföretag som är verksamma i betydande omfattning i bolaget ska beskattas för utdelning och kapitalvinst i bolaget. Syftet med reglerna är tudelat, å ena sidan ska de ge ekonomiska incitament till företagare genom lägre skatt, å andra sidan motverka att inkomster som hade beskattats högt om de hade varit lön tas ut som lägre beskattad utdelning och kapitalvinst.

Utdelning beskattas till två tredjedelar som inkomst av kapital med 30 procent skatt och förvärvsinkomster som inkomst av tjänst med kommunalskatt på cirka 30-35 procent, och över en viss nivå med statlig inkomstskatt på 20 procent (brytpunkt 1) eller 25 procent (brytpunkt 2). Det betyder att skillnaden mellan löneinkomst och kapitalinkomst kan bli påtaglig ur skattesynpunkt.

Reglerna är krångliga och har ändrats flera gånger sedan de infördes. Dessutom finns ett otal tolkningar och förhandsbesked från Skatteverket att ta hänsyn till.

– Även för oss som är experter på området kan det ibland vara svårt att svara på den mest grundläggande frågan, alltså om en ägare omfattas av 3:12-reglerna eller inte. En förenkling av reglerna vore verkligen på sin plats, säger Magnus Vennerström, skatteexpert på Grant Thornton.

Det finns också en politisk medvetenhet om att 3:12-reglerna är mogna för en översyn. I den så kallade Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna anges redan under punkt tre, ”bättre villkor för företagande och entreprenörer”, att en förenkling av reglerna ska utredas 2019-2020 med sikte på en ny lagstiftning från 2022.

I den budgetproposition som presenterades 18 september sägs dock inget nytt om 3:12-reglerna.

– Vi svävar fortfarande i ovisshet kring vad de syftar på med begreppet förenklingar eftersom det ännu inte finns något utredningsdirektiv. När kommer en utredning att tillsättas? Är fortfarande ambitionen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2022? Enligt min uppfattning är ovissheten aldrig bra eftersom det leder till att våra kunder har ett sämre beslutsunderlag, säger Magnus Vennerström och fortsätter:

– Det kan leda till att man skjuter på vissa beslut i förhoppningen att regelverket kommer att leda till framtida skattelättnader samtidigt som andra kunder agerar redan nu av rädsla för att de tänkta förenklingarna kommer att medföra ett ökat skatteuttag framöver.

Ett exempel där Magnus Vennerström gärna skulle se en förändring är den så kallade fyraprocentsregeln. Om en delägare äger minst fyra procent av kapitalet i bolaget och uppfyller löneuttagskravet har denne rätt att räkna in 50 procent av löneunderlaget fördelat på sina aktier i det belopp som kan beskattas som inkomst av kapital.

– Det innebär att om man går under en ägarandel på fyra procent så tappar man denna möjlighet. Det är något som kan verka begränsande om ett företag vill ta in ny kompetens och vill använda delägarskap som ett sätt att locka rätt personer. Den regeln borde kunna utformas på något annat sätt, säger han.

Samtidigt innebär inte en politisk strävan efter förenkling nödvändigtvis att villkoren för fåmansföretagen blir mer förmånliga. Tvärtom angavs i utredningsdirektiven till den närmast föregående utredningen om 3:12-reglerna att "en utgångspunkt för uppdraget är att de förslag som utredningen lämnar inte ska medföra minskade utan ökade skatteintäkter."

Den utredningen lämnade sitt betänkande hösten 2016 med förslag om att fåmansföretagare skulle bidra med ytterligare närmare fem miljarder kronor i skatt, i huvudsak genom att skattesatsen inom gränsbeloppet höjdes från 20 till 25 procent, förändringar av det lönebaserade utrymmet och en sänkning av schablonbeloppet i förenklingsregeln. Efter kraftig kritik meddelade regeringen i augusti 2017 att den inte skulle lägga fram förslaget.

Det är dock ingen tvekan om att en förenkling av 3:12-reglerna skulle välkomnas av Grant Thorntons kunder.

– Eftersom vi inriktar oss på entreprenörsdrivna företag utgörs i stort sett hela vår kundbas av företag med ägare som omfattas av 3:12-reglerna. Och med tanke på att Januariöverenskommelsen vill syfta till bättre villkor för företagare och entreprenörer borde en sådan förenkling inte leda till sämre villkor, säger Magnus Vennerström.

Behöver du hjälp med skattefrågor? Kontakta en våra skatteexperter!


Få de senaste nyheterna paketerade i ett mejl     

Prenumerera på våra nyhetsbrev