Utredningens förslag till nya fåmansföretagsregler (3:12-utredningen) presenterades den 3 juni 2024. Det finns ännu inte ett slutligt lagförslag, men tanken är att de nya reglerna ska träda i kraft från den 1 januari 2026.
Förslaget till nya 3:12-regler har varit ute på remiss. Sammanlagt lämnades ett fyrtiotal svar med synpunkter under remissperioden som avslutades den 18 oktober 2024.
Remissinstanserna är generellt sett positiva till de föreslagna ändringarna av fåmansföretagsreglerna, särskilt till att 4 %-spärren slopas, den nya föreslagna beräkningsregeln samt det gemensamma takbeloppet för utdelning och kapitalvinst. Förslaget ser ut att innebära förenklingar och det är positivt att miniminivån för gränsbeloppen föreslås höjas samt att fler delägare kommer kunna nyttja löneunderlag för att beräkna sitt gränsbelopp.
Remissinstanserna lyfter kritik mot vissa specifika förslag, till exempel förslaget om slopad dotterföretagsdefinition och förslaget om slopad uppräkning av sparat gränsbelopp från tidigare år samt risken för ökad inkomstomvandling från tjänsteinkomster till kapitalinkomster. Det framträder även en allmän uppfattning om att vissa förslag behöver förtydligas och justeras för att säkerställa rättssäkerhet och förutsebarhet.
Utredningens förslag bereds nu av regeringen och det återstår att se vilka eventuella ändringar i lagstiftningsförslaget som kan komma att ske. Vi rekommenderar att du som ägare håller dig uppdaterad löpande kring utvecklingen.
Vid omstruktureringar är det viktigt att hålla koll på vad som händer med eventuella skattemässiga underskott som finns i bolagen. Skattemässiga underskott får normalt sparas för att i framtiden dras av mot överskott. De komplexa reglerna för underskott vid ägarförändringar kan medföra att rätten till avdrag skjuts upp eller helt eller delvis faller bort. Syftet med reglerna är bland annat att förebygga handel med underskottsföretag.
Finansdepartementet presenterade i januari 2024 ett förslag på nya regler om avdrag för tidigare års underskott som föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
År 2019 infördes nya regler som kan påverka i princip alla svenska juridiska personer. Reglerna innebär att avdragsrätten för negativa räntenetton begränsas. De generella reglerna innebär att avdragsrätten begränsas till högst 30 procent av ett så kallat skattemässigt EBITDA-underlag. Det finns även en förenklingsregel som innebär att samtliga bolag inom en intressegemenskap får göra avdrag för negativt räntenetto om högst 5 miljoner kronor tillsammans.
Avdragsrätten för räntekostnaders betydelse för de svenska företagen har i och med det nya ränteläget ökat och i kombination med ett lägre rörelseresultat kan det komma att slå hårdare än tidigare år. Många företagskoncerner har sett sina räntekostnader inom intressegemenskapen stiga över gränsen om 5 miljoner kronor och har således inte kunnat nyttja förenklingsregeln.
Finansdepartementet släppte i maj 2024 sin utredning om förbättrade ränteavdragsregler för företag. Syftet är att utvärdera och se över de regler som infördes 2019. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Med föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2026 kommer du som företagare behöva se över och planera din struktur inför eventuella förändringar redan 2025.
I fåmansföretag där din roll förändras är det viktigt att veta hur dina andelar i företaget ska klassificeras, antingen som kvalificerade eller okvalificerade andelar.
Har det under året tillkommit utomstående ägare eller har du slutat arbeta i företaget kan en karensperiod ha påbörjats. Efter att en tidigare aktiv delägare varit passiv i fem hela beskattningsår eller om det tillkommit ett utomstående ägande om minst 30 procent kan andelarna vid ingången av det sjätte beskattningsåret anses okvalificerade, under förutsättning att övriga krav är uppfyllda.
Vill du som ägare vara säker på att en karensperiod påbörjas före ingången av 2025 eller i vart fall före utgången av 2025 rekommenderar vi att du sätter en plan för när karensperioden ska påbörjas och vilka åtgärder som ska vidtas före. Det kan till exempel vara att tydligt avsluta sin anställning, flytta ut från bolagets kontor och säga upp mobilabonnemang. Även åtgärder som att maila till alla anställda och kommunicera offentligt en sista anställningsdag kan vara av vikt vid en bevisprövning av när passiviteten faktiskt inleddes.
Har du ett stort gränsbelopp kan det tvärtom vara viktigt att säkerställa att aktierna inte blir okvalificerade.
Äger du andelar i ett fåmansföretag är det viktigt av att se över ditt löneuttag under 2024 för att få räkna löneunderlag i beräkningen av gränsbeloppet 2025 för lågbeskattad utdelning. Med löner avses kontant utbetalda löner och inkluderar inte förmåner.
Lönekravet är det lägsta av 6 inkomstbasbelopp (457 200 kronor år 2024) med tillägg för 5 procent av totala löner i företaget och dess dotterbolag eller 9,6 inkomstbasbelopp (731 520 kronor år 2024). Notera att lönekravet även kan uppfyllas av en närstående till ägaren.
Lönen påverkar utöver löneunderlaget ovan inte bara vilken skatt du betalar, om du betalar statlig skatt eller endast kommunal skatt, utan även de sociala förmåner som du som företagare har rätt till. Kombinationen av att inte ta ut en för hög lön utifrån skattesynpunkt och samtidigt inte heller för låg lön utifrån de sociala förmånerna är inte alltid helt enkel.
Vi har sammanställt några av de viktigaste brytpunkterna för att anpassa lönen inför de sista lönekörningarna före årsskiftet.
Du får beräkna löneunderlag i ett fåmansföretag du äger vid ingången av året, men underlaget beräknas baserat på löner i företaget och dess dotterbolag för året före beskattningsåret. En ägarförändring under december månad riskerar då att medföra att hela löneunderlaget från 2024 går förlorat.
Grant Thornton rekommenderar därför oftast att ägarförändringar sker i januari före första lönekörningen för att undvika att hela eller delar av löneunderlaget från 2024 och för 2025 går förlorat. Här ser vi också potentiella förbättringar i 3:12 förslaget där en ägare som genomför ett andelsbyte under året föreslås kunna nyttja löneunderlaget för hela beskattningsåret.
En ägare kan i kombination med huvud-/löneregeln beräkna ett schablonbelopp på ett annat bolag. I sådant fall är det viktigt att bolaget är bildat och aktierna ägs vid ingången av året. En fysisk person bör alltså förvärva eller bilda ett bolag senast den 31 december för att kunna beräkna ett gränsbelopp enligt förenklingsregeln följande år. Däremot bör en intern aktieöverlåtelse ske i början av ett år för att man inte ska tappa löneunderlag.
Har du lånat pengar till fåmansföretag? Fundera över om du vill/kan omvandla inlånade medel till ovillkorat aktieägartillskott. Att omvandla lån till aktieägartillskott kan vara fördelaktigt ur flera perspektiv.
Dels för att stärka bolagets balansräkning. För bolaget innebär omvandling av lånet att balansräkningen stärks genom att skulden faller bort. Dels för att öka omkostnadsbeloppet på dina aktier, vilket också kan höja årets gränsbelopp vid beräkning enligt huvudregeln.
Tillskott som har skett före den 31 december får, om de ses som varaktiga, räknas med redan för nästa inkomstår. Notera också att en ränteintäkt beskattas till 30 procent. Det kan jämföras med utdelning inom gränsbeloppet på 20 procent och i det fall en utdelning hamnar utanför gränsbeloppet och beskattas som lön i inkomstslaget tjänst.
För hantering inom koncerner har Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2022 ref. 32 konstaterat att ett moderbolags eftergift av fordringar på ett dotterbolag har ansetts utgöra ett skattefritt aktieägartillskott motsvarande fordringarnas nominella belopp oavsett dess marknadsvärde.
Det är även viktigt att här beakta förslaget på förenklingar inom 3:12 där omkostnadsbelopp understigande 100 000 kronor föreslås inte få räknas med i den särskilda beräkningen som gäller för omkostnadsbelopp vid fastställande av årets gränsbelopp.
Den 20 februari 2023 lämnade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i frågan om utomståenderegeln kan tillämpas när externa ägare förvärvat aktier i entreprenörens bolag genom nyemission. Frågan i målet var om ett riskkapitalbolagets förvärv av aktier genom nyemission i ett entreprenörsbolag innebar att företagen skulle anses bedriva samma eller likartad verksamhet med följden att utomståenderegeln inte kunde tillämpas.
HFD klargjorde att bedömningen av det utomstående ägandet ska utgå från ägarna i det utomstående bolaget och lade avgörande vikt på syftet med reglerna att förhindra inkomstomvandling. Tanken bakom utomståenderegeln är att när entreprenören behöver dela med sig av sina vinster till passiva investerare som äger minst 30 procent och har rätt till utdelning, finns det inte längre någon risk för omvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster.
Vi vill dock lyfta fram att HFD inte har tagit ställning till hur alla former av överföring av kapital ska bedömas, och det kvarstår fortfarande viss osäkerhet. Vi ser även fortsatt aktivitet i domstolarna kring frågor om utomstående ägande och inte minst tolkningen av särskilda skäl.
Någon förändring har inte heller föreslagits i 3:12 förslaget förutom att gränsen om 30 procent utomstående ägande som tidigare fastställts i praxis kodifieras i lag.
Vi vill också fånga upp ett få tal intressanta punkter inför 2025 som vi tror du kan ha nytta eller i vart fall glädje av att känna till.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
