Skattenyhet

Regler om skattemässiga underskott vid ägarbyte kan förenklas

Mari-Helen Näslund
Med:
insight featured image
Finansdepartementet har lagt fram ett förslag kring de spärrar som ofta uppstår vid skattemässigt underskott i samband med ägarförändringar. Om lagförslaget går igenom skulle det innebära att företag kan behålla större underskott när ägandet förändras än vad som är möjligt idag. Förutom att färre skulle träffas av spärrarna, skulle reglerna också bli mindre komplexa.
Innehåll
Läs även
Så förbereder du dig för skatteåret 2024 - 10 tips från skatterådgivaren
Läs denna artikel
Så förbereder du dig för skatteåret 2024 - 10 tips från skatterådgivaren

En översikt av reglerna som de ser ut idag

Idag finns det regler som förenklat uttryckt innebär att ett företags möjlighet att nyttja tidigare års underskott kan begränsas eller till och med försvinna om ägandet av bolaget förändras i för stor omfattning. Vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet övergår till annan kan underskottet nämligen bli föremål för två spärrar: beloppsspärren och koncernbidragsspärren.

Mari-Helen Näslund, skatterådgivare på Grant Thornton berättar att underskottsreglerna i vissa fall är snåriga och svåra att förstå och tillämpa:

– Den regel som många upplever som mest osäker är den så kallade flockregeln, som innebär att tidigare års underskott kan påverkas negativt bland annat om en grupp personer under en femårsperiod var för sig har förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, och tillsammans har förvärvat andelar med mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget.

Beloppsspärren

Beloppsspärren innebär att företaget förlorar underskott som uppkommit från tidigare år, till den del det överstiger 200 procent av den nya ägarens utgift för att erhålla det bestämmande inflytandet över företaget. Beräkningen av utgiften är i vissa fall komplex då utgiften bl.a. ska minskas med kapitaltillskott som lämnats till underskottsföretaget (och eventuella koncernbolag) under beskattningsåret (tiden före ägarförändringen) och de två hela föregående beskattningsåren.

Koncernbidragsspärren

Koncernbidragsspärren innebär att underskott från året före en ägarförändring inte får kvittas mot koncernbidrag från bolag som spärren är tillämplig mot under det beskattningsår ägarförändringen ägde rum och de fem därpå följande beskattningsåren.

Föreslagna förändringar

I förslaget föreslås bland annat följande förändringar:

  • Beloppsspärren: Med hänsyn till bl.a. den sänkta bolagsskatten föreslås att underskott motsvarande 300 procent av utgiften för att erhålla det bestämmande inflytandet över företaget ska få behållas, istället för nuvarande 200 procent av utgiften.
  • Undantag från beloppsspärren i vissa fall: Det föreslås att ett undantag läggs till, som främst är tänkt att medföra att om en fysisk person indirekt har ett bestämmande inflytande i ett företag och förändrar sin ägarstruktur från att äga aktierna indirekt via ett bolag till att äga dem direkt som fysisk person så ska beloppsspärren inte tillämpas.
  • En grupp får det bestämmande inflytandet: Förslaget som avser förenkla bestämmelsen innebär att perioden som ska beaktas förkortas till högst tre år. Vidare föreslås att det bara är personer som var för sig förvärvat 20 procent (tidigare 5 procent) av samtliga röster och tillsammans har förvärvat 50 procent som ska räknas med. Dessa förslag medför en stor förbättring mot tidigare. I nuvarande regler ska även indirekta ägarandelar räknas med. Tröskeln för vad som ska räknas med vid indirekta innehav föreslås också öka och i förslaget på ny utformning av lagtexten klargörs även tydligt vad som gäller kring just indirekta förvärv av underskottsföretag. Det finns även uttalanden om att förvärv som räknats in i en ägarförändring inte ska räknas med igen och att år som företaget inte varit ett underskottsföretag inte ska räknas med i de högst tre åren.

– Om ändringarna träder i kraft medför det att färre situationer kommer att träffas av spärrar än i dagsläget. Underskott skulle då kunna behållas i större omfattning och reglerna skulle bli något mindre komplexa, säger Mari-Helen Näslund

Tjänster
Vi kan hjälpa er med: Fåmansföretag
Jag vill veta mer
Vi kan hjälpa er med: Fåmansföretag