Efter Panamaskandalen som briserade 2016, och andra ifrågasatta skatteupplägg, finns idag ett ökat fokus på skatt som hållbarhetsfråga, något som gäller såväl stora som små bolag. Det har resulterat i flera intern ationella initiativ med syfte att motverka osund skattekonkurrens som i sin tur lett till en hel del förändringar av de svenska skattereglerna.
–Det som driver utvecklingen är att det finns en större medvetenhet kring skatteundandragande och hållbarhetsfrågor i allmänhet, med ett ökat medialt intresse kring de här frågorna. Och för företagen innebär det att man måste börja se närmare på hur man kan och bör hantera hållbarhetsfrågor inom en koncern, med fokus på bland annat inkomstskatt och internprissättning, säger Carl Ljungdahl, partner och auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton.
Ett viktigt steg togs 2017 när det internationella standardiseringsorganet för hållbarhetsredovisning, GRI, initierade ett projekt för att ta fram nya riktlinjer gällande skatteområdet. Det har nu resulterat i nya riktlinjer GRI 207: Tax 2019 som kommer att träda i kraft den 1 januari 2021 men kan tillämpas redan idag.
– Den nya standarden syftar till att öka transparensen kring skatt och hjälper företag att formulera och kommunicera sin strategi och inställning till skatt. Den innehåller även riktlinjer för rapportering av intäkter, skatter och affärsaktiviteter på en land-för-land-basis.
För företag som väljer att rapportera enligt GRI:s standarder för frivillig hållbarhetsredovisning och som har identifierat skatt som en väsentlig fråga, innehåller den nya skattestandarden fyra upplysningar som bolag kan rapportera om i sin hållbarhetsredovisning. Dessa är bolagets inställning till skatt (till exempel skattestrategi); skattestyrning, kontrollramverk och riskhantering; intressentdialog och hantering av skatteangelägenheter samt land-för-land-rapportering.
Genom att beskriva bolagets inställning till skatt får olika intressenter en bild av hur bolaget balanserar regelefterlevnad på skatteområdet med affärsaktiviteter samt förväntningar kring etik och hållbar utveckling. Det kan exempelvis illustreras genom bolagets inställning till skatteparadis, olika typer av skatteincitament som bolaget tillämpar och bolagets inställning till internprissättning.
– Tidigare års finansieringslösningar och internprissättning kan i vissa fall vara direkt felaktiga i förhållande till nya skatteregler. Ett exempel är ett snabbt växande bolag med internationell verksamhet där man tidigare inriktat sig på att få en så låg skattekostnad som möjligt genom att via internprissättning och ränteläge utnyttja skillnader i skattesatser mellan olika länder, säger Carl Ljungdahl.
Det finns också ett flertal initiativ på EU-nivå som syftar till att bekämpa ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt. Men genom att göra skattefrågan till en del av hållbarhetsarbetet får företag ett bra verktyg för att undvika problem.
– Det man kan säga sammanfattningsvis är att det under de senaste åren skett väldigt mycket på skatteområdet i form av nya lagar och direktiv. Det har blivit en komplex geografi att navigera igenom och om man inte har koll på detta finns det en massa fallgropar som riskerar att bli en dyrbar erfarenhet. Om man blir föremål för en granskning kan det handla om flera års transaktioner som kan komma att revideras, vilket kan leda till betydande kostnader i form av tillkommande skatt och skattetillägg, säger Carl Ljungdahl.
Tre tips för att komma i gång med hållbarhetsarbetet när det gäller skatter:1. Kartlägg nuläget genom att göra en övergripande skattegranskning av företagsgruppen |
