Möjligheten att skjuta på skatteinbetalningen kan vara lockande i tider av inflation och ansträngd kassa. Anstånd med skatteinbetalning kan vara en bra möjlighet för bolag som till följd av pandemin har en tillfälligt låg likviditet. Det är samtidigt viktigt att tänka på att anståndsmöjligheten i mångt och mycket kan likställas med ett lån som, inklusive tillhörande kostnader, i sin helhet ska betalas tillbaka.
Utgifterna företag kan söka anstånd om
De senaste ändringarna innebär att anstånd kan sökas för ytterligare tre månader, april-juni 2022. Sedan tidigare kan tillfälligt anstånd sökas för redovisningsperioder som infallet januari 2020-januari 2021 och oktober-december 2021. Anstånd kan nu sökas för högst tolv i stället för nio redovisningsperioder vardera för dels avdragen preliminär skatt på lön och arbetsgivaravgifter, dels mervärdesskatt som redovisas månadsvis. När det gäller mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis ska anstånd kunna beviljas för högst fyra redovisningsperioder. Alla perioder har passerat, men anstånd kan beviljas retroaktivt.
Anståndet är indelat i tre led:
- I ett första led kan anstånd medges med högst tolv månader, dock senast fram till den 12 september 2023. Även detta är en nyhet, tidigare gällde den 12 februari 2023 som det senaste datumet för det första ledet.
- I ett andra led kan anståndstiden därefter förlängas med ytterligare tolv månader.
- Slutligen i ett tredje led kan anståndet förlängas en tredje gång, med som längst 36 månader. I led tre ska en avbetalningsplan bestämmas av Skatteverket.
Ränta och avgifter som tillkommer
Skatteverket räknar ränta från och med dagen då anståndet beviljas. Sedan den 1 februari är räntan 3,75 procent. Skatteverket påför dessutom en anståndsavgift på 0,1 procent av anståndsbeloppet per påbörjad kalendermånad om ansökan lämnats in efter den 4 februari 2021 (på Skatteverkets hemsida kan du läsa om vad som gällde innan dess). Räntan och avgiften förfaller till betalning samtidigt som skattebeloppet. Anståndsavgift och ränta är inte skattemässigt avdragsgilla.
Saknas praxis kring företrädaransvar
Skatteverket har i ett ställningstagande den 5 februari 2021 (dnr. 8-723825) gått ut med att verket som huvudregel inte ska tillgripa företrädaransvar som en borgenärsåtgärd för obetalda belopp som omfattats av ett så kallat. tillfälligt anstånd. Det gäller oavsett om bolaget ansökt om anstånd retroaktivt för redan betalda redovisningsperioder eller innan den ursprungliga förfallodagen.
Mari-Helen Näslund poängterar att det forfarande finns en rad frågetecken och aspekter som företagen bör ta i beaktning koppat till företrädaransvar:
– Eftersom reglerna är relativt nya och anstånden i många fall inte har förfallit till betalning så vet vi idag inte hur de kommer att hanteras av rättstillämpningen. Reglerna om företrädaransvar har i många fall använts mycket strikt och föranlett omfattande negativa effekter för de som drabbats. Även om man aviserat en återhållsam tillämpning vad gäller dessa anstånd kan det inte uteslutas att Skatteverket kan komma att driva processer mot företrädare för bolag som nyttjat anstånden utan att ha drabbats likviditetsmässigt av pandemin, för det fall att beloppet inte betalas in när anståndet slutligen förfallit. Även detta bör beaktas när man överväger att ansöka om anstånd enligt de nya reglerna.
– Vi vill också framhålla att aktiebolagslagens regler om företrädaransvar, t.ex. att företrädaransvar kan bli aktuellt om bolaget varit skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning, inte faller in under Skatteverkets ställningstagande. Det är endast det skattemässiga företrädaransvaret som Skatteverket har uttalat inte ska tillämpas annat än i undantagsfall.
Vi fortsätter att bevaka möjligheterna till anstånd och frågor kopplat till företrädaransvar.
För senaste nytt, prenumerera på vårt nyhetsbrev Target.
