Kan du reglerna kring Transfer Pricing? Experterna reder ut

Transfer Pricing handlar i grunden om att företag inte ska kunna föra över vinster från ett land till ett annat genom en prissättning som inte är marknadsmässig. Sedan länge gäller därför den så kallade armlängdsprincipen som går ut på att gränsöverskridande transaktioner mellan företag i samma koncern ska ske till marknadsmässiga priser och villkor. Utifrån denna princip tillämpas olika prissättningsmetoder för att utarbeta en så korrekt prissättningspolicy inom koncernen som möjligt. Tyvärr är det inte alltid så lätt att sätta rätt pris som man kan tro.

Följ på LinkedIn

Lars Jernkrok, Auktoriserad skatterådgivare FAR

Vi upplever att många företag tror att de har en korrekt prissättning, men många missar att göra den analys som krävs för att komma fram till att prissättningen är marknadsmässig utifrån ett skattemässigt perspektiv.

Ska motverka skatteplanering

Vikten av korrekt prissättning är inget nytt, men har ökat i betydelse i takt med att flödet av varor, tjänster, tillgångar och finansiella transaktioner mellan koncernbolag i olika länder har ökat. Detta i kombination med en ökad press från länder som värnar om sin skattebas och som därmed lägger mer resurser på att kontrollera att multinationella bolag har en korrekt prissättning.

- Eftersom det handlar om prissättning av transaktioner inom koncernens kärnverksamhet rör det sig om väldigt stora belopp som dagligen ska hanteras korrekt i en alltmer komplex värld. De senaste åren har reglerna kring Transfer Pricing både utvecklats och stramats åt för att förhindra skatteplanering, vilket har lett till att den här frågan blivit alltmer omfattande för multinationella bolag, säger Emma Grönroos.

Krav på dokumentation

Reglerna kring Transfer Pricing och armlängdsprincipen finns i inkomstskattelagen (4 kap. 19-20 §§) samt i riktlinjer utfärdade av OECD. Riktlinjerna är inte legalt bindande men är allmänt accepterade och tillämpas av svenska domstolar samt av Skatteverket. I riktlinjerna beskrivs fem olika metoder man kan använda för att komma fram till marknadsmässigt pris.

Det finns också detaljerade regler kring dokumentation av internprissättning i många länder, inklusive Sverige. Dokumentationen ska i de flesta fall kunna presenteras för såväl svenska som andra inblandade länders skattemyndigheter vid begäran.

- Enligt de svenska reglerna måste företag över en viss storleksgräns dokumentera sin internprissättning. I dokumentationen måste man kunna visa hur man kommit fram till att prissättningen på transaktionerna är marknadsmässig.  Kraven ser olika ut beroende på vilket land man befinner sig i. Därför är det viktigt att ha koll på vilka regler som gäller i de länder som transaktionerna sker mellan, säger Lars Jernkrok.

Felaktig prissättning kan kosta

Eftersom prissättningen påverkar hur mycket skatt som betalas i ett land kan felaktig prissättning medföra att länder tappar viktiga skatteintäkter. Om Skatteverket granskar ett bolags internprissättning och kan visa att denna inte är marknadsmässig kan det få stora konsekvenser.

- Om Skatteverket kan visa att bolaget har en felaktig prissättning blir följden att företaget upptaxeras. Utöver själva upptaxeringen och den tillkommande skatt som den medför kan Skatteverket även påföra skattetillägg, säger Lars Jernkrok och tillägger:

- Förutom att en felprissättning kan bli väldigt kostsam är det också tidskrävande att hantera rent administrativt. Processerna hos Skatteverket och domstolarna är ofta långa och frågorna är komplexa.

En upptaxering i ett land leder också till att resultatet i andra änden av transaktionen behöver justeras och sänkas i motsvarande mån vilket i sig leder till ytterligare administration.

- Det kan bli en ganska omfattande process när alla länder i efterhand ska komma överens om vilken prissättning som är den korrekta, säger Lars Jernkrok.