Högsta Förvaltningsdomstolens (HFD) dom är viktig för många företag och innebär att ett moderbolags fordran kan efterges till ett dotterbolag utan att det föranleder en skattepliktig intäkt för dotterbolaget.
När Skatteverket nu analyserat domen menar de att en bedömning får göras i varje enskilt fall om den verkliga innebörden av ett förfarande är att ett dotterbolag har fått ett aktieägartillskott från sitt moderbolag.
Y var ett utländskt moderbolag till X AB. X AB var i sin tur moderbolag till flera svenska bolag varav flera av dem hade skattemässiga underskott. Det var tänkt att de svenska bolagen skulle fusioneras upp i X AB. Efter att fusionen hade skett tänkte Y i kapitaliseringssyfte att lämna sina fordringar på X AB som aktieägartillskott till X AB.
Huvudfrågan i målet var om ett tillskott av Y:s aktieägarlån till X AB var att anse som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott för X AB. I förutsättningarna förelåg att X AB inte var på obestånd och att fordringarnas marknadsvärde vid tillskottstidpunkten understeg fordringarnas nominella belopp.
Innan HFD:s avgörande hade Skatterättsnämnden (”SRN”) konstaterat att ett tillskott av aktieägarlånen var att anse som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott endast till den del det motsvarar fordringarnas marknadsvärde vid tidpunkten för tillskottet. Mellanskillnaden mellan fordringarnas nominella belopp och fordringarnas marknadsvärde skulle tas upp till beskattning i X AB. Som vägledning för sitt beslut utgick SRN ifrån den rättspraxis som idag ligger till grund för givarens beskattningssituation i aktuellt fall.
HFD ansåg däremot att Y:s långivning till X AB och den efterföljande eftergiften av fordringarna måste ses i ett sammanhang. Genom långivningen ökade X AB:s tillgångar och skulder med ett belopp som motsvarar fordringarnas nominella belopp. När Y efterger fordringarna minskar X AB:s skulder med det nominella beloppet samtidigt som det egna kapitalet ökar med samma belopp. HFD konstaterade därför att den verkliga innebörden av förfarandet var att X AB hade fått ett tillskott från Y motsvarande fordringarnas nominella värde. Därför utgör en eftergift av fordringarna ett skattefritt aktieägartillskott för X AB motsvarande fordringarna nominella belopp.
Grant Thorntons skatterådgivare Mikael Knutsson och Rikard Hedelin har kartlagt konsekvenserna av Skatteverkets analys.
En viktig utgångspunkt i fallet var att X AB inte var på obestånd. Regler och praxis som rör ackord och ackordvinster kunde eventuellt ha aktualiserats för prövning om X AB var på obestånd. Om så var fallet kunde utgången ha påverkats. Men HFD:s resonemang om transaktionernas sammanhang och dess verkliga innebörd bör dock tala till fördel för att eftergift av fordran även i en sådan situation ska anses vara ett skattefritt aktieägartillskott.
Exempelvis vill ett moderbolag som utgångspunkt stötta sitt dotterbolag som är på obestånd och en naturlig lösning kan då vara att efterge fordran på sitt dotterbolag vilket i praktiken blir som ett tillskott. Den verkliga innebörden i dessa sammanhang borde i de flesta fall vara att stärka dotterbolagets finansiella ställning.
Vi anser att HFD:s dom medför att tillskott i de allra flesta situationer liknande den ovan ska anses vara skattefritt för mottagande bolag. Skatteverket har angett att de inte kunde utläsa vilken betydelse det hade att X AB inte var på obestånd. Men Skatteverket angav vidare att ett dotterbolag som är på obestånd vid tidpunkten för eftergift av fordran inte utesluter att den verkliga innebörden för dotterbolaget av förfarandet är att dotterbolaget har fått ett tillskott motsvarande fordringarnas nominella belopp.
Det är viktigt att nämna att HFD i sin dom anger att ett eftergivet belopp som motsvarar fordringens marknadsvärde läggs till omkostnadsbeloppet för ägaren. Vidare anger HFD att resterande del, det vill säga skillnaden mellan det nominella beloppet och marknadsvärdet utgör, i stället en avdragsgill kapitalförlust för ägaren. Här är det viktigt att förtydliga att kapitalförlusten är avdragsgill beroende på vem ägaren är.
Om Y hade varit ett svenskt moderbolag i domen torde deras eftergift av fordran innebära en ej avdragsgill kapitalförlust eftersom det handlar om en fordran mellan företag i intressegemenskap. Utfallet kan bli annorlunda i de fall ägaren av bolaget som erhåller ett tillskott är en fysisk person.
Till sist har Skatteverket angett att deras gamla ställningstagande (”Kapitaltillskott till underskottsföretag”, den 2006-02-01, dnr 131 61025-06/111) är överspelat. I inkomstskattelagen finns det en bestämmelse om att ett underskottföretag som erhåller ackord ska minska sitt underskott med ett belopp som motsvarar summan av de skulder som i näringsverksamheten fallit bort genom ackordet. Skatteverket har ansett att samma bestämmelse kunde tillämpas på motsvarande sätt vid en eftergift av fordran.
Skatteverket ansåg att på en eftergiven fordran skulle skillnaden mellan marknadsvärdet och tillskottets nominella belopp behandlas som ackord och minska företagets underskott som kvarstod från det föregående beskattningsåret. Men med anledning av HFD:s dom är ställningstagandet inte längre tillämpligt. Vi välkomnar detta utfall.
|
Högsta Förvaltningsdomstolens dom: Mål: 447-22 |
För senaste nytt – prenumerera på vårt nyhetsbrev Target.
Bli först med att läsa senaste nytt och få värdefulla insikter för ditt företag. Vi bjuder på tips och råd samt inbjudningar till aktuella webbinarier.
