Det första Elisabeth Raun nämner som viktig är att se över värdering av värdepapper.
Om innehavet är kortfristigt så gäller alltid lägsta värdets princip, det vill säga nedskrivning till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Är det finansiell anläggningstillgång som redovisas enligt K2 måste nedskrivning göras om redovisat värde understiger den noterade kursen på balansdagen eller till exempel värdebesked från bank. Förenkling finns om till exempel nedskrivningsbehovet understiger 25 000 kr eller tio procent av eget kapital vid årets ingång.
Sker redovisningen enligt K3 finns två metoder att använda sig av vid redovisning av innehav av värdepapper, verkligt värde eller anskaffningsvärde. Används verkligt värde ska omvärdering av värdepapper alltid göras till verkligt värde på balansdagen. Om redovisningen görs till anskaffningsvärdet måste bedömning göra om det finns indikation på minskat värde. Nedskrivning ska göras om värdet på balansdagen understiger bokfört värde och värdenedgången är bestående. Nedskrivningen får göras även om nedgången inte bedöms vara bestående.
Förutom nedgång på börserna som kan leda till nedskrivningsbehov så påverkas beviljade ej utbetalda bidrag/anslag i utländskvaluta när valutakurserna varierar, med en försvagad krona kan skulden öka.
- Inflationen ger ökade kostnader, så håll kontakten med bidragsgivare/bidragsmottagare för att diskutera möjligheten att genomföra projekten på grund av kostnadsökningarna. Eller om detta går att lösa med tillskott av medel, begränsningar i projekten och i värsta fall att projekten avbryts, säger Elisabeth Raun.
Inflationen påverkar också de egna kostnaderna som leasingavgifter där det kan finnas avtalsklausuler om indexuppräkning kopplat till KPI och även energikostnader som el och fjärrvärme.
- Är det väsentlig påverkan så tänk på att denna information kan behöva redovisas i förvaltningsberättelsen för att förklara verksamhetens resultat och ställning, säger Elisabeth Raun.
