Sedan 2015 ska års- och koncernredovisningar för samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar (inklusive bostadsrättsföreningar) upprättas enligt antingen K3 eller K2. Övriga verksamhetsformer tillämpar K3 antingen frivilligt eller för att företaget uppfyller definitionen av större företag i ÅRL. Samtliga ideella föreningar och stiftelser med 90-konto tillämpar K3. I år (2017) ska handelsbolag, ideella föreningar, stiftelser och andra som upprättar årsredovisning och som ännu inte gått över till K3 välja mellan K3 och K2. K2 har därmed kompletteras med särregler så att det kan tillämpas av alla företag oavsett verksamhetsform.
K3 är huvudregelverket för samtliga företag som ska upprätta årsredovisning och koncernredovisning. Större företag ska och mindre företag får tillämpa K3.
Sedan november 2015 har Sverige infört den så kallade fullharmoniseringen. Den innebär att mindre företag inte kan åläggas att lämna mer notupplysningar än de som krävs av ÅRL. K3 finns i två olika storlekar; en för mindre företag där det enbart finns notkrav enligt ÅRL och en för större företag där noterna i respektive kapitel ska beaktas. Ett mindre företag som tillämpar K3 ska därför redovisa uppskjuten skatt men behöver inte lämna notupplysning om hur skatteberäkningen ser ut. K3 är i grunden ett principbaserat regelverk som kräver en hel del bedömningar.
K2 är ett förenklat regelverk för mindre företag med enklare verksamhet. Ett mindre företag är ett företag som maximalt överstiger ett av följande gränsvärden; 50 anställda, 40 mkr i balansomslutning eller 80 mkr i nettoomsättning. Dessa gränsbelopp mäts över de senaste två räkenskapsårens fastställda årsredovisningar, där samma gränsbelopp måste överskrida de båda åren. Övriga företag räknas som större företag.
K2 präglas av sina förenklingsregler och en vilja att det ska vara få justeringar mellan redovisning och inkomstdeklaration.
Vill du ha råd kring vad detta innebär för just ditt företag eller ha praktisk hjälp med övergången? Kontakta oss på Grant Thornton.
