Hållbarhets­rapportering & CSRD

Förberedelse för hållbarhetsrapportering genom dubbel väsentlighetsanalys, gap-analys och utveckling av en rapporteringsstrategi.

Rådgivning och expertis i enlighet med gällande rapporteringskrav, inklusive CSRD, NFRD, GRI, IFRS med flera.

Informations- och datahantering, inklusive utveckling av interna processer.

Utvärdering och implementering av rapporteringssystem.

Stöd till mindre företag som inte omfattas av lagstadgade krav på hållbarhetsrapportering – vi hjälper till att ta fram frivilliga hållbarhetsrapporter (exempelvis VSME).

Hållbarhetsdata kan upplevas som komplex och svår eftersom hållbarhet omfattar olika delar. Det finns flera ramverk att följa och olika sätt att redovisa sin hållbarhetsdata. Med en granskning som också omfattar ett bestyrkande skapas förutsättningar för ökad trovärdighet och möjlighet att utveckla sin rapportering.

Läs mer om hur vi kan hjälpa dig med granskning av din hållbarhetsrapport

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-direktiv och en del av EU:s så kallade gröna giv vars mål är att öka transparens, kvalitet och jämförbarhet. CSRD ersätter NFRD (Non Financial Reporting Directive), liksom Årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering.

CSRD har som mål att öka kvalitet, transparens och jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisning. Detta innebär bland annat att investerare och övriga intressenter får tillgång till information som möjliggör en bedömning av investeringsrisker till följd av hållbarhetsrisker inom alla ESG-områden (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning). Vidare ställer CSRD krav på att den hållbarhetsinformation som presenteras i hållbarhetsrapporten, ska genomgå en översiktlig granskning, utförd av en oberoende revisor.

Direktivet innebär att hållbarhetsrapportering ska ske i enlighet med ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och ställer bland annat krav på att företag ska använda sig av dubbel väsentlighet i sin hållbarhetsrapportering.

ESRS består av 12 standarder och 82 nyckeltal, dels gemensamma generella och dels ämnesspecifika kopplat till ESG-områdena.

• E (miljö): standarder för klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem samt resursanvändning och cirkulärekonomi
• S (samhällsansvar): standarder för egen arbetskraft, arbetare i värdekedjan, påverkan på lokalsamhällen samt konsumenter och slutanvändare
• G (bolagsstyrning): standarder för affärsetik

Vilka standarder och nyckeltal ditt företag ska rapportera på styrs utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen.

Räkenskapsår som inleds 1 juli 2024 eller senare:
Stora företag/koncern noterade på reglerad marknad med mer än 500 anställda

(Rapporter avlämnas år 2025/2026)

Räkenskapsår som inleds 1 januari 2025 eller senare:
Företag som uppfyller minst två av följande kriterier:

• Över 550 miljoner kronor i nettoomsättning
• Över 280 miljoner kronor i balansomslutning
• Över 250 anställda

(Rapporter avlämnas år 2026)

Räkenskapsår som inleds 1 januari 2026 eller senare:
Noterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut samt vissa försäkringsföretag.

(Rapporter avlämnas år 2027)

Det finns många goda anledningar till att ta fram en hållbarhetsredovisning. Större företag är skyldiga att göra detta enligt lag. Men i praktiken är hållbarhetsredovisning relevant för alla företag som vill agera hållbart. Samtidigt ökar förväntningarna från både kunder, investerare och medarbetare att företag ska agera hållbart. Detta ökar i sin tur incitamenten för organisationer i alla branscher och storlekar att ta fram en struktur utifrån vilken de kan utveckla och arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågorna framåt.

• Identifierar nuläge
• Tydliggör vision och strategi
• Effektiviserar verksamhetens insamling av data
• Säkrar förtroende och skapar engagemang
• Motiverar medarbetare
• Attraherar kapital