Hållbarhetsfrågor har under en period främst förknippats med regelefterlevnad. När förändringar i regelverken nu innebär ett minskat rapporteringskrav för många företag blir det tydligare att hållbarhetsarbete i grunden handlar om affärsnytta snarare än rapportering.
Samtidigt ser vi att företag som integrerar hållbarhet i affärsmodell och styrning stärker sin position i dialogen med kunder, banker och investerare. Transparens och förmågan att tydligt beskriva hur man arbetar bidrar till ökat förtroende.
Läs mer om vad CSRD innebär för företag.
En offentlig statlig utredning har presenterat lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering. Kortfattat innebär förslaget att färre företag omfattas av lagkrav, men med en tydlig tidplan och övergångsregler. Förslaget bygger på utredningens delbetänkande och ska nu beredas vidare innan eventuella lagändringar beslutas.
Utredningen föreslår att de nya svenska reglerna för hållbarhetsrapportering ska börja tillämpas från räkenskapsår 2027, med första rapportering under 2028. Företag som redan tillämpar nuvarande regler efter 30 juni 2024 ska enligt förslaget tillämpa de nya reglerna tidigare – för räkenskapsår som inleds 1 januari 2026 eller senare.
Nuvarande regler gäller tills de nya träder i kraft.
Krav på hållbarhetsrapportering kommer fortsatt att gälla endast mycket stora företag och koncerner som uppfyller gränsvärdena för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren med:
För dessa företag är hållbarhetsrapportering obligatorisk och ska inkluderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse och följa EU:s rapporteringsstandarder.
Företag som har arbetat enligt CSRD eller närliggande ramverk pekar ofta på samma erfarenhet: det största värdet ligger inte i rapporten som dokument, utan i processen runt omkring.
Strukturerad hållbarhetsrapportering skapar en metodik som hjälper företaget att:
När rapporteringen används som ett verktyg för styrning och ledning blir den ett stöd för bättre beslut – snarare än en administrativ börda. Den logiken gäller oavsett om rapporteringen är frivillig eller lagstadgad.
Se vårt webbinarium om hur hållbarhetsrapportering skapar affärsnytta.
Här finns en tydlig möjlighet för många mellanstora bolag. När kraven på mängden information minskar, ökar utrymmet att fokusera på det som är mest relevant för den egna affären. Att vara transparent utan att bli onödigt komplex stärker trovärdigheten och underlättar dialogen med kunder, banker och investerare.
Allt fler företag rör sig bort från ett regelstyrt arbetssätt mot ett mer strategiskt integrerat hållbarhetsarbete. De föreslagna regeländringarna förstärker den utvecklingen och gör det enklare att koppla hållbarhet till affär, styrning och riskhantering. Samtidigt begränsas kraven i värdekedjorna – stora företag får inte efterfråga mer hållbarhetsinformation än vad förenklade och frivilliga standarder medger.
För många mellanstora företag blir förenklade ramverk, som VSME eller delar av de uppdaterade och mindre omfattande ESRS-standarderna, ett naturligt stöd. De ger struktur utan att bli överdimensionerade och fungerar väl i dialogen med kunder, banker och ägare.
Mindre och mer proportionerliga regelverk skapar bättre förutsättningar för ett fokuserat och affärsnära hållbarhetsarbete. Då blir rapportering ett stöd för verksamheten – inte ett mål i sig, säger Linda Mannerby.
När lagkraven förändras behöver många företag ta ställning till vilken nivå som är rätt framåt. Valet beror på affär, omvärldskrav och ambition – snarare än på lagkrav i sig.
På Grant Thornton hjälper vi företag att navigera i den här förändringen – från fokus på rapporteringsplikt till fokus på affärsvärde. Vi stöttar bland annat med:
Oavsett om kravet är lagstadgat eller frivilligt ser vi samma grundprincip gälla:
företag som arbetar strukturerat, transparent och affärsnära med hållbarhet står starkare – både i dag och över tid.
Vi finns på plats under Almedalsveckan, 23-25 juni, för att diskutera entreprenörsbolagens och ideell sektors utmaningar och möjligheter.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast att ideella organisationer kan dela interna tjänster som ekonomi, lön och IT utan att belastas av moms. Domen ger efterlängtad klarhet i en fråga som varit omdiskuterad under lång tid.
Sedan 1 januari 2026 gäller nya regler för delägare i fåmansföretag. Det är först i deklarationen 2027 som ägare behöver lämna in en K10-blankett enligt de nya reglerna, men redan nu är det hög tid att analysera vilka förändringar som du eller ditt företag eventuellt måste göra redan nu. Vi har samlat de viktigaste punkterna för delägare att ta ställning till.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
