Affärsnyttan blir tydligare när reglerna föreslås ändras
Hållbarhetsfrågor har under en period främst förknippats med regelefterlevnad. När förändringar i regelverken nu innebär ett minskat rapporteringskrav för många företag blir det tydligare att hållbarhetsarbete i grunden handlar om affärsnytta snarare än rapportering.
Samtidigt ser vi att företag som integrerar hållbarhet i affärsmodell och styrning stärker sin position i dialogen med kunder, banker och investerare. Transparens och förmågan att tydligt beskriva hur man arbetar bidrar till ökat förtroende.
Vad innebär utredningens förslag?
En offentlig statlig utredning har presenterat lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering. Kortfattat innebär förslaget att färre företag omfattas av lagkrav, men med en tydlig tidplan och övergångsregler. Förslaget bygger på utredningens delbetänkande och ska nu beredas vidare innan eventuella lagändringar beslutas.
Tidsplan enligt förslaget
Utredningen föreslår att de nya svenska reglerna för hållbarhetsrapportering ska börja tillämpas från räkenskapsår 2027, med första rapportering under 2028. Företag som redan tillämpar nuvarande regler efter 30 juni 2024 ska enligt förslaget tillämpa de nya reglerna tidigare – för räkenskapsår som inleds 1 januari 2026 eller senare.
Nuvarande regler gäller tills de nya träder i kraft.
Företag som omfattas av lagkrav på hållbarhetsrapportering
Krav på hållbarhetsrapportering kommer fortsatt att gälla endast mycket stora företag och koncerner som uppfyller gränsvärdena för vart och ett av de två senaste räkenksapsåren med:
- Fler än 1 000 anställda i genomsnitt och
- Nettoomsättning om cirka 4,9 miljarder kronor eller mer
För dessa företag är hållbarhetsrapportering obligatorisk och ska inkluderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse och följa EU:s rapporteringsstandarder.
Rapportering som verktyg – inte som mål
Företag som har arbetat enligt CSRD eller närliggande ramverk pekar ofta på samma erfarenhet: det största värdet ligger inte i rapporten som dokument, utan i processen runt omkring.
Strukturerad hållbarhetsrapportering skapar en metodik som hjälper företaget att:
- prioritera rätt frågor
- tydliggöra ansvar
- arbeta mer långsiktigt och systematiskt över verksamhetsåret
- använda tid och resurser där de gör störst nytta
När rapporteringen används som ett verktyg för styrning och ledning blir den ett stöd för bättre beslut – snarare än en administrativ börda. Den logiken gäller oavsett om rapporteringen är frivillig eller lagstadgad.
Transparens skapar förtroende – även när bilden är komplex
Här finns en tydlig möjlighet för många mellanstora bolag. När kraven på mängden information minskar, ökar utrymmet att fokusera på det som är mest relevant för den egna affären. Att vara transparent utan att bli onödigt komplex stärker trovärdigheten och underlättar dialogen med kunder, banker och investerare.
Från regelkrav till strategiskt hållbarhetsarbete
Allt fler företag rör sig bort från ett regelstyrt arbetssätt mot ett mer strategiskt integrerat hållbarhetsarbete. De föreslagna regeländringarna förstärker den utvecklingen och gör det enklare att koppla hållbarhet till affär, styrning och riskhantering. Samtidigt begränsas kraven i värdekedjorna – stora företag får inte efterfråga mer hållbarhetsinformation än vad förenklade och frivilliga standarder medger.
Förenklade ramverk som stöd
För många mellanstora företag blir förenklade ramverk, som VSME eller delar av de uppdaterade och mindre omfattande ESRS-standarderna, ett naturligt stöd. De ger struktur utan att bli överdimensionerade och fungerar väl i dialogen med kunder, banker och ägare.
Mindre och mer proportionerliga regelverk skapar bättre förutsättningar för ett fokuserat och affärsnära hållbarhetsarbete. Då blir rapportering ett stöd för verksamheten – inte ett mål i sig, säger Linda Mannerby.
Vad betyder detta för er – och vad kan ni göra nu?
När lagkraven förändras behöver många företag ta ställning till vilken nivå som är rätt framåt. Valet beror på affär, omvärldskrav och ambition – snarare än på lagkrav i sig.
- Klargör om ni omfattas
- Omfattas ni av lagkrav – nu eller framåt?
- Försvinner kravet helt för verksamheter av er storlek och karaktär, skjuts det på framtiden eller uppstår indirekta krav via koncern, kund eller finansiär?
- Välj ambitionsnivå
För företag utan lagkrav ser vi tre vanliga val:
- Grundnivå: begränsad uppföljning, främst reaktivt mot externa krav
- Strukturerad frivillighet: förenklat ramverk, ofta baserat på VSME
- Strategiskt integrerat: hållbarhet som del av strategi, risk och tillväxt
- Använd rapportering som ett verktyg
- Som stöd för ledning och styrelse
- För att identifiera risker och affärsmöjligheter
- För dialog med kunder, banker och andra intressenter
Hur Grant Thornton kan stötta
På Grant Thornton hjälper vi företag att navigera i den här förändringen – från fokus på rapporteringsplikt till fokus på affärsvärde. Vi stöttar bland annat med:
- tolkning av regelutvecklingen och vad den betyder i praktiken
- arbete med CSRD/ESRS VSME eller annan hållbarhetsrapportering
- integration av hållbarhet i strategi, styrning och affärsmodell
- prioritering av insatser utifrån risk, möjlighet och kapacitet
- granskning av både frivillig och lagstadgad hållbarhetsrapportering
Oavsett om kravet är lagstadgat eller frivilligt ser vi samma grundprincip gälla:
företag som arbetar strukturerat, transparent och affärsnära med hållbarhet står starkare – både i dag och över tid.
Tjänster
Vi kan hjälpa er med: ESG & hållbarhetsrådgivning
