Den 3 april stod det klart att företag i våg två och våg tre, alltså de företag som ska redovisa enligt CSRD för verksamhetsåret 2025, skjuts upp två år, samt att implementering av CSDDD skjuts upp ett år. Dessa två sakfrågor utgör endast en liten del i det så kallade ”Omnibusförslaget”, ett samlingspaket med föreslagna lättnadsåtgärder gällande CSRD, CSDDD, EU-taxonomin och CBAM, som nu väntas få fortsatt hantering i EU-kommissionen under resten av året.
– Rapportering utgör en sida av myntet, den andra och avgörande sidan för transformation är de förberedande stegen. Med det här beslutet ges företag mer tid att fokusera på att utveckla och integrera hållbarhet i verksamheten, menar Linda Mannerby, Senior Manager på Grant Thornton.
Sverige är ett av de Europeiska länder som införlivat CSRD i Årsredovisningslagen enligt tidigare beslutat direktiv. Nu behöver Sveriges lagstiftare fatta beslut om eventuell justering av Årsredovisningslagen och därefter hantera sådan lagändring praktiskt. Formellt hanteras frågan av Justitiedepartementet som nu väntas ta in synpunkter från flera aktörer, bland andra från FAR och Svenskt Näringsliv. Hur de senaste EU-besluten kommer att påverka Årsredovisningslagen återstår att se, däremot är det sannolikt att frågan tas upp för beslut i Riksdagen. Annika Nygren, Director Sustainability Assurance, kommenterar:
Företag i våg 2 och 3, som ursprungligen skulle börja rapportera för räkenskapsåret 2025 respektive räkenskapsåret 2026, befinner sig sannolikt mitt i eller i uppstart av sitt CSRD- arbete. Vissa har kommit långt, andra har just påbörjat sina processer. För de företag som redan har investerat betydande resurser, är det arbetet gjort i onödan?
– All utveckling bör ses som en investering i företagets framtid. Regelverkets grund handlar om att förstå de finansiella riskerna och möjligheterna kopplade till hållbarhet, vilket är en förutsättning för att kunna anpassa och stärka företagets affär. Inget av det arbete som är gjort bör därför betraktas som bortkastat, utan är snarare en grund att bygga vidare på, avslutar Linda Mannerby.
Företag som ännu inte arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor, eller som inte involverat ledningen på det sätt som CSRD förutsätter, riskerar att hamna på efterkälken jämfört med sina konkurrenter. Därför finns det fortfarande stort värde i att börja arbeta utifrån direktivets grundprinciper – oavsett hur lagstiftningen slutligen utformas.
CSRD, CSDDD och EU-taxonomin är mer än bara lagkrav – de erbjuder en ram för strategisk styrning och struktur och bör ses som ett verktyg för att utveckla verksamheten, inte bara som en regel att följa.
Att kartlägga värdekedjan och identifiera hållbarhetsfrågor, risker och möjligheter är ett arbete som skapar nytta för företagets riskhantering och framtida affärsmöjligheter. Ju mer konkret och integrerat företagets hållbarhetsmål och policyer är, desto lättare blir det att följa upp och visa framsteg – och att hantera risker på ett strukturerat sätt.
Många företag har redan genomfört, eller håller på att genomföra, sin dubbla väsentlighetsanalys (DVA), som utgör en del av CSRD även fortsättningsvis.
Genom att genomföra sin DVA kan företagets ledning identifiera de hållbarhetsrisker och möjligheter som är mest relevanta, och samtidigt identifiera den största påverkan som företaget har på människor och miljö.
Vi ser ofta att företag fokuserar enbart på risker och missar de möjligheter till affärs- och värdeskapande som en grundlig väsentlighetsbedömning kan bidra till.
Det är viktigt att komma ihåg att CSRD har införlivats i svensk lagstiftning. Att EU beslutar om ändringar utifrån Omnibus-förslaget innebär inte automatiskt att nationell lagstiftning ändras lika snabbt. Omnibus-förslaget kan högst troligt påverkas till både innehåll och omfattning innan det fattas beslut om alla delar. Därutöver kan nationella lagstiftare välja en striktare hållning än EU. Bevakning av utvecklingen framåt är därför viktig.
Till skillnad från den finansiella rapporteringen innebär hållbarhetsrapporteringen unika risker eftersom data ofta kan vara svårare att samla in och består av både kvantitativa och kvalitativa mått. Granskning innebär att trovärdigheten på rapporteringen säkerställs och för de företag som omfattas av CSRD, är granskningen ett lagkrav.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
