2015 satte FN:s medlemsländer upp 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals – SDG) som ska vara uppfyllda till 2030 – Agenda 2030. Idag utgår många organisationers hållbarhetsarbete från just dessa mål. Hållbarhetsmål ska vara handlingsfokuserade, precisa och lätta att kommunicera.
FN:s 17 globala mål kan ibland upplevas som stora och svåråtkomliga, men de flesta av stiftelsers och föreningars ändamål brukar lätt kunna identifieras att falla in under något av målen. Vare sig det gäller att värna om hälsa (mål 3), forskning och utbildning (mål 4), utrota fattigdom (mål 1), minskad ojämlikhet (mål 10) eller något av de andra målen, presentera hur just ni arbetar med era utvalda mål.
Vilka mål sammanfaller med organisationens ändamål idag? Vilka mål vill er organisation vara med att sträva mot? En organisation kan inte vara lösningen på alla världens problem. Välj ut de mål som är mest relevanta för verksamheten och berätta hur ni är med och bidrar för att uppfylla målet till 2030.
ESG är både ett begrepp och ett ramverk, etablerat 2015 i samband med lanseringen av FN:s globala hållbarhetsmål (Agenda 2030). Som ramverk utgör det ett sätt att analysera en verksamhet ur såväl ett finansiellt som icke-finansiellt perspektiv, eftersom alla företag har påverkan på miljö, samhälle, människor och genom de sätt det hanterar ansvar och risker.
Många organisationer pratar om sitt hållbarhetsarbete utifrån just ESG. Alla tre områden bör tas i beaktning och utvärderas som en del av organisationens hållbarhetsarbete. Att bryta ner det i tre delar är ett annat verktyg för att snabbt få fram hur ni arbetar med hållbarhet idag och hur ni vill fokusera det framöver.
Hur en organisation identifierar och hanterar risker, möjligheter och bidrar till frågor kopplade till miljö. Det kan gälla klimatet, men även biologisk mångfald, energi, vatten etc. Det kan låta enormt stort, men handlar om de klimatsmarta val ni gör i er verksamhet, vare sig det gäller elavtal, resepolicy, investeringspolicy eller återvinning.
Hur organisationen identifierar och hanterar risker, möjligheter, och bidrar till bra arbetsvillkor och att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Hur ser ni till att medarbetarna mår bra? Har ni en personalpolicy? Jämställdhetsmål? Hur bidrar organisationen till allas (anställda, medlemmar, människor utanför organisationen) välmående?
Hur ser ni till att organisationen sköts på ett ansvarsfullt sätt? Vilka värderingar har organisationen och hur följer ni upp att de följs? Hur ser ni till att lagar och regelverk följs? Hur ser styrelsen ut? Vad vill ni uppnå med er organisation och hur mäter ni och följer upp detta?
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och innebär lagstadgad hållbarhetsrapportering för stora bolag inom Europa från och med 1 januari 2024. CSRD-direktivet ersätter NFRD (Non Financial Reporting Directive) som årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering är baserat på. CSRD har som syfte att skapa en gemensam definition för hållbarhet och att främja jämförbarhet av information. Vilken information som ska rapporteras beskrivs i ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Hur implementeringen i svensk lag kommer se ut är inte fastställt än.
|
Till en början kommer det vara noterade och stora bolag som omfattas, sedan noterade medelstora och småföretag. CSRD omfattar dessutom hela värdekedjan, vilket kommer leda till högre krav på marknaden generellt och de organisationer som är kund, partner, eller leverantör till ett stort bolag kan komma att behöva rapportera in data. Ideella organisationer som uppnår storlekskraven kommer träffas, men även mindre ideella organisationer kan komma att träffas indirekt. I och med en gemensam definition för hållbarhet kan ESG komma att bli allt vanligare och skapa en förväntan på organisationer att tydligt kunna redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt detta för att kunna jämföra olika organisationers hållbarhetsarbeten. Förväntan kan komma från allmänheten, man även från de företag som kommer att behöva eller väljer att följa CSRD och därmed kommer begära in liknande information vid samarbeten, sponsorskap eller donation av gåvor. Det är därför viktigt att ideella organisationer funderar över sina risker och både positiv och negativ påverkan. |
Fortsätt ställa frågorna om hur ert hållbarhetsarbete ser ut idag, hur ni utvärderar och hanterar era risker och möjligheter, hur ni mäter och följer upp det och hur ni kommunicerar ert bidrag till Agenda 2030.
Vill du lära dig mer om CSRD och framtidens hållbarhetsrapportering? Se vårt webbinarium från den 24 januari 2023 on demand där vi går igenom vad, när och hur rapportering enligt CSRD ska ske för företagen och vad du måste planera för redan nu för att vara väl förberedd.
Bli först med att läsa senaste nytt och få värdefulla insikter för ditt företag. Vi bjuder på tips och råd samt inbjudningar till aktuella webbinarier.
