Regeringen föreslår nu omfattande förändringar av regelverket för begränsning av ränteavdrag. Förslaget, som har skickats till Lagrådet för granskning, kan få stor betydelse för svenska företags ekonomi. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026.
Grant Thorntons experter har gått igenom förslaget och sammanfattar de viktigaste förändringarna.
Beloppsgränsen vid tillämpning av förenklingsregeln höjs från 5 miljoner till 25 miljoner kronor. Företag inom en intressegemenskap behöver inte tillämpa samma regel (dvs förenklingsregeln eller EBITDA-regeln) men totala avdraget inom intressegemenskapen får inte överstiga 25 miljoner kronor. Tillämpas förenklingsregeln kan ej avdragsgillt räntenetto inte sparas.
Företag som kan utväxla koncernbidrag ska få större möjligheter att jämna ut räntenetton inom koncernen. Detta ska göras genom att en gemensam beräkning av räntenetto och avdragsutrymme för en så kallad beräkningsenhet ska göras. De företag som ingår i en beräkningsenhet kommer inte ha möjlighet att välja om de vill ingå i beräkningsenheten eller ej. Det kan noteras att handelsbolag inte kan ingå i en beräkningsenhet.
Företag ska kunna spara kvarstående negativa räntenetton utan någon tidsbegränsning – tidsgränsen ska tas bort. Årlig fastställelse av kvarstående negativt räntenetto kommer att ske.
De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna uppdateras så att de bättre överensstämmer med etableringsfriheten som följer av EU-rätten. Ränteutgifter inom en intressegemenskap där mottagaren befinner sig inom EES ska som utgångspunkt ska vara avdragsgilla. Endast om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån ska avdrag för ränteutgifterna ska nekas.
Förvärvsregeln föreslås vara kvar enligt nuvarande lydelse men det införs ett undantag för lån där mottagaren befinner sig inom EES. För dessa situationer ska förvärvsregeln inte tillämpas. Infrastrukturundantag utreds vidare.
Regeringens bedömning är att frågan om ett infrastrukturundantag bör beredas vidare. Regeringen har alltså inte tagit ställning för eller emot undantaget i detta skede, utan konstaterar att behovsanalysen och utformningen behöver utredas ytterligare.
Sofia Almén och Marcus Rask, auktoriserade skatterådgivare på Grant Thornton, har följt framväxten av de nya reglerna som föregicks av en statlig utredning som presenterades i juni 2024. Nu har de gått igenom det nya lagförslaget i sin helhet.
Lagrådsremissen bekräftar flera av de centrala förbättringsförslag som fanns i utredningen, såsom gemensam beräkning för en beräkningsenhet, höjd beloppsgräns under förenklingsregeln och slopad tidsgräns för kvarstående negativa räntenetton. Förhoppningen är att ändringarna ska förenkla, förbättra och öka konkurrenskraften för svenska företag.
– Regeringens förslag innebär att regelverket kommer att bli väsentligt annorlunda från dagens, med potentiellt stora effekter för många företag. Dagens regler är komplicerade för många koncerner, och de beräkningar som behöver göras för att få överblick över olika alternativ måste ofta genomföras på kort tid i bokslutet, säger Sofia Almén.
Införandet av beräkningsenhet medför en stor förändring jämfört med dagens regler och det är viktigt att bolagen redan nu börjar se över sina interna processer, finansieringsstrukturer och börjar simulera olika utfall.
En annan del av förslaget som Sofia och Marcus lyfter fram handlar om att alla kvarstående negativa räntenetton som uppkommit sedan reglerna infördes 2019 ska omfattas av den slopade tidsgränsen.
– Företagen behöver hålla koll på sina kvarvarande räntenetton för att säkerställa om avdrag kan yrkas under nya regelverket, säger Marcus Rask.
Marcus Rask lyfter också fram att flera av de mer komplicerade förslagen från utredningen inte blir av. Bland annat slopas den föreslagna prövningen av fiktiva koncernbidrag inom EES, som hade kunnat vara svår att tillämpa. Det är också positivt att den föreslagna utvidgningen av förvärvsregeln inte genomförs – den hade annars kunnat leda till att ränteavdrag i princip helt försvunnit vid interna aktieförvärv inom koncerner.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Lagrådsremissen har nu överlämnats till Lagrådet för granskning. Därefter återstår behandling i riksdagen.
Regeringen påpekar dock att om och i vilken omfattning förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026 beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet.
Grant Thorntons skatteexperter kommer att följa utvecklingen av lagstiftningsprocessen. Kontakta oss gärna för rådgivning.
Vi finns på plats under Almedalsveckan, 23-25 juni, för att diskutera entreprenörsbolagens och ideell sektors utmaningar och möjligheter.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) slår fast att ideella organisationer kan dela interna tjänster som ekonomi, lön och IT utan att belastas av moms. Domen ger efterlängtad klarhet i en fråga som varit omdiskuterad under lång tid.
Sedan 1 januari 2026 gäller nya regler för delägare i fåmansföretag. Det är först i deklarationen 2027 som ägare behöver lämna in en K10-blankett enligt de nya reglerna, men redan nu är det hög tid att analysera vilka förändringar som du eller ditt företag eventuellt måste göra redan nu. Vi har samlat de viktigaste punkterna för delägare att ta ställning till.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
