Dra full nytta av din revisors kompetens

Så väljer revisorn vad som granskas
Revisorn inleder med en riskanalys som ringar in de områden som är mest väsentliga att granska för att kunna bedöma kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Det handlar oftast om områden som innehåller komplexa transaktionsflöden eller områden där det finns ett stort inslag av bedömningar.

– Intäktsredovisning, värdering av goodwill, immateriella tillgångar, kundfordringar och lager eller olika typer av avsättningar, är exempel på vanliga riskområden som vi fördjupar oss i, säger Mia. Immateriella tillgångar är inte sällan svåra att värdera och bygger ofta på företagets bedömningar om framtiden.

– Om ett bolag exempelvis utvecklar en ny produkt så redovisas utvecklingskostnaderna som en tillgång i balansräkningen med ett värde som motsvarar de utgifter som har lagts ner fram till bokslutsdagen. När man bedömer om det värdet kan försvaras (eller om man behöver skriva ned det bokförda värdet till ett lägre belopp) så jämför man med verkligt värde, vilket i sin tur motsvaras av det beräknade framtida värdet, det vill säga vad produkten framöver bedöms generera i kassaflöden eller vinster. Vi kan vara ett stöd i att utarbeta rutiner och modeller för den här typen av värderingar. Revisorns arbete är reglerat av en omfattande internationell standard (ISA). Samtidigt balanseras denna styrning av en stor självständighet, där revisorn själv måste använda sin erfarenhet och sitt professionella omdöme i alla kritiska vägval och avgöranden.

– Att i varje uppdrag hitta rätt avvägning mellan reglering och självständighet är en utmaning i sig. Enligt lagen krävs dessutom en omfattande dokumentation av motiven för våra val och allt annat vi gör inom ramen för revisionen. Jag är övertygad om att få av våra kunder känner till hur omfattande dokumentationen är, säger Mia.

Planering, genomförande och summering
Tidslinjen för revisionen är kundanpassad och kan se lite olika ut beroende på verksamhetens omfattning och inriktning. Bolagets egna önskemål om vad revisorn ska göra spelar naturligtvis också in. Enkelt uttryckt kan dock revisionen delas in i tre faser: planering, genomförande och summering/avrapportering.

– Planeringsfasen börjar med ett inledande möte mellan revisionsteamet och kunden. Där går vi igenom nuläget i bolaget och planerade väsentliga händelser i verksamheten, exempelvis om man gjort ett förvärv, lagt ner en verksamhetsgren eller om nyckelpersoner i organisationen bytts ut. Vi beslutar också om inriktning och tidplan för årets revision samt övriga förväntningar på oss och vårt arbete, berättar Mia.

Genomförandet av själva revisionsarbetet planeras så att revisorsteamet i god tid kan hantera väsentliga frågor och iakttagelser för att undvika överraskningar.

– För att slutföra årets revisionsuppdrag summerar och avrapporterar vi vår revision till företagsledning, styrelse och ägare.

Varje dag ett äventyr
Mia konstaterar att efter tjugo år i yrket är varje dag fortfarande lite av ett äventyr.

– Jag får ständigt nya utmaningar från intressanta och utvecklande kunder. Jag kan inte tänka mig något som är roligare. Och ska jag avsluta med ett generellt råd till företagen så är det att de ska ställa många frågor till oss revisorer. Vi vill inget hellre än att hjälpa till.