Regeringen tillsatte en kommitté som ska se över 3:12-reglerna i syfte att förenkla dem. Kommittén ska särskilt överväga om en justerad skattesats på utdelningar och kapitalvinster som beskattas i kapital kan ge utrymme för förenklingar av 3:12-reglerna. Utredningen ska vara klar i november 2023, varför en förändring i 3:12-reglerna sannolikt kan träda i kraft tidigast 1 januari 2025.
I det fall nya lagregler träder i kraft den 1 januari 2025 så påverkar det utdelningar och kapitalvinster från beskattningsåret 2025 och framåt. Är du ägare i fåmansföretag vet du antagligen redan att dagens 3:12-regler är komplexa att förhålla sig till. Det är alltid klokt att undersöka hur du omfattas av reglerna, och ha koll på gränsbelopp med mera.
Bolla gärna med en av våra skatterådgivare
Frågan om exitskatt, det vill säga en skatt i samband med utflyttning från Sverige, var senast aktuellt under 2018 och byggde då på ett förslag från Skatteverket. Förslaget ratades av svenska företagare och deras intresseorganisation och förslaget skrotades. Nu har regeringen gett i uppdrag till en särskild utredare att lämna förslag om en förändring av den så kallade tioårsregeln samt lämna förslag på ett system för en effektiv kapitalbeskattning vid utflyttning. De nya reglerna måste skydda den svenska skattebasen, samtidigt som förutsättningarna för svenska företag att växa och rekrytera personal samt möjligheterna att genomföra generationsskiften fortsatt ska vara goda.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024 och våra skatteexperter är överens om att det finns goda grunder att anta att regeringen nu tydligare kommer att ha analyserat hur förslaget kommer att påverka företag, entreprenörer och det svenska näringslivet innan något nytt förslag om exitskatt presenteras.
EU-kommissionen vill på nytt komma till rätta med problematiken kring skatteflykt och skatteundandragande hos företag som saknar substans, så kallade skalföretag. I ett nytt direktivförslag föreslås nya regler som innebär stora skattekonsekvenser för företag som klassificeras som skalföretag samt för dess ägare. ATAD 3 omfattar särskilda upplägg där inkomster slussas genom ett företag utan tillräcklig substans som har etablerats i en medlemsstat för att beskattas i en annan medlemsstat eller i tredje land, i syfte att erhålla skattefördelar (jfr. eng. misuse of shell companies).
Samtliga företag oavsett juridisk form med skatterättslig hemvist inom EU föreslås omfattas av direktivet, Det betyder att reglerna omfattar ett stort antal företag och våra skatteexperter gör bedömningen att direktivet kommer få stor påverkan efter att det har införlivats i respektive EU-medlemslands lagstiftning. De menar samtidigt att det fortfarande finns många frågetecken kring tillämpningen.
Från och med 1 juli 2022 höjs omsättningsgränsen från moms från dagens 30 000 kr till 80 000 kr. Förändringen innebär i praktiken att verksamheter med momspliktig försäljning av varor och tjänster som understiger 80 000 kr under ett år inte behöver momsregistreras och debitera moms på försäljningen.
Anledningen till den förhöjda omsättningsgränsen är dels att minska administrationen för mindre näringsidkare samt att sänka tröskeln för att starta eget företag. Verksamheter som kan tänkas beröras av förändringen är exempelvis företag inom exempelvis vård och finanssektorn. Den förhöjda omsättningsgränsen är dock inte obligatorisk och det finns därför möjlighet även för verksamheter med låg momspliktig omsättning att frivilligt ansöka om att träda in i momssystemet.
Lantmäteriet presenterade sin rapport om stämpelskatt vid förvärv av fast egendom med hjälp av fastighetsbildningsåtgärder. Rapporten pekar på att stämpelskatt ska utgå vid utvalda typer av förvärv, men Lantmäteriet anser att vissa frågor behöver ytterligare utredning. Tillsammans med det faktum att det tar tid för Lantmäteriet och inskrivningsmyndigheten att anpassa sina system med mera, så tror våra experter att ny lagstiftning ligger några år bort.
