Den 3 december 2020 fick Lantmäteriet (LM) i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar att införa en generell stämpelskatteplikt för förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning på samma sätt som vid förvärv genom exempelvis köp eller byte, och i så fall lämna förslag med den innebörden. LM presenterade sin rapport den 31 mars 2022, Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom med hjälp av fastighetsbildningsåtgärder.
Lantmäteriet börjar med att konstatera att det finns tre olika typer av tillvägagångssätt där fastighetsbildning kan användas för att förvärva fastigheter och undvika stämpelskatt:
Fastigheter som förvärvas genom jordabalksköp med efterföljande fastighetsbildning innebär att skattskyldigheten för stämpelskatt aldrig uppkommer. Enligt förslaget föreslås att skattskyldighet uppkommer när uppgift om fastighetsbildningen förs in i fastighetsregistrets allmänna del.
LM anför att äganderätten till en fastighet övergår när fastighetsbildningsbeslutet har fått laga kraft och registrerats i fastighetsregistret. Då den ersättning som ofta utgår vid fastighetsregleringar vanligtvis inte motsvarar värdet på fastigheter föreslås en schabloniserad hantering som innebär att det värde som skatten beräknas på ska vara den avstående fastighetens marknadsvärdeminskning till följd av förvärvet.
Detta värde bedöms med ledning av intyg av sakkunnig eller annan utredning. Beskattning ska endast ske till den del värdet överstiger 1 000 000 kronor för fysiska personer och 350 000 kr om förvärvaren är en juridisk person. För att möjliggöra att LM erhåller erforderliga uppgifter för att beskatta ett förvärv genom fastighetsreglering anser dock LM att ytterligare utredning behövs.
LM föreslår att marknadsvärdet för den andel av klyvningslotten som förvärvas genom klyvning ska ligga till grund för beräkningen av stämpelskatten. Samma gränsbelopp som vid förvärv genom fastighetsreglering bör enligt LM gälla vid klyvning. Även har anser LM att ytterligare utredning behövs.
När det gäller förslaget till beskattning av jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning konstaterar LM att förslaget ställer krav på kompetensutveckling och utveckling av tekniska system hos inskrivningsmyndigheten och hos lantmäterimyndigheterna och att ikraftträdandedatumet därför bör sättas så att myndigheterna har tillräcklig tid att genomföra den utveckling som krävs. LM bedömer att ett år behövs för detta.
LM påtalar även att det är av stor vikt att övergångsbestämmelserna skapar förutsebarhet för de skattskyldiga om vilka skattemässiga konsekvenser ett köpe-, bytes- eller gåvoavtal får. LM anser att äldre bestämmelser ska tillämpas på de förvärv som lämnats in till lantmäterimyndigheten innan ikraftträdandet i samband med ansökan om fastighetsbildning avseende förvärvet.
När det gäller förslag till skattskyldighet för förvärv genom fastighetsbildning och klyvning anser LM att förfarande- och uppbördsfrågor bör utredas ytterligare innan ett slutligt förslag lämnas.
Senaste gången ovanstående frågor var föremål för utredning var i den så kallade paketeringsutredningen som kom med sitt slutbetänkande mars 2017. Lantmäteriets utredning är ytterligare ett steg på vägen för att stämpelskatt ska utgå vid ovanstående typer av förvärv. Dock synes det vara så att lantmäteriet anser att vissa förfarandefrågor behöver ytterligare utredning vilket tillsammans med den tid som lantmäteriet och inskrivningsmyndigheten behöver få på sig för att anpassa sina system med mera, samt övriga steg i lagstiftningsprocessen att ikraftträdandet lär ligga några år fram i tiden.
