Skatterådgivarens tio tips för 2026

1. Nya regler för fåmansföretag

Riksdagen fattade den 26 november 2025 beslut om ändrade fåmansföretagsregler baserat på 3:12-utredningen som presenterades i juni 2024. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2026, men det är redan nu viktigt att se över hur regeländringarna påverkar din skattesituation. 

Följ på LinkedIn

Tobias Bjarneborg, Auktoriserad skatterådgivare och partner

Redan nu är det viktigt att börja se över vilka förändringar som kan påverka dig som ägare – och i vissa fall kan det vara fördelaktigt att agera redan före årsskiftet.

De viktigaste förändringarna i 3:12 som ägare bör ha koll på 

De nya reglerna inkluderar inte utredningens förslag om att införa ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp för tjänstebeskattning av utdelning och kapitalvinst, föreslagen ändring av närstående-begreppet samt kodifiering av utomståenderegeln eller utökad kontrolluppgiftsskyldighet. 

3:12 - nya regler 2026 för delägare i fåmansföretag beslutade i riksdagen

Läs även

2. Nya regler om underskott vid ägarförändringar

Vid omstruktureringar är det viktigt att hålla koll på vad som händer med eventuella skattemässiga underskott som finns i bolagen. Skattemässiga underskott får normalt sparas för att i framtiden dras av mot överskott. De komplexa reglerna för underskott vid ägarförändringar kan medföra att rätten till avdrag skjuts upp eller helt eller delvis faller bort. Syftet med reglerna är bland annat att förebygga handel med underskottsföretag.  

Sedan 1 januari 2025 gäller nya regler om avdrag för tidigare års underskott. Vi rekommenderar att se över eventuella spärrar som inträder vid omstruktureringar och andra ägarförändringar.

3. Nya ränteavdragsregler – men inte de vi ville ha

2019 infördes nya regler som kan påverka i princip alla svenska juridiska personer. Reglerna innebär att avdragsrätten för negativa räntenetton begränsas. De generella reglerna innebär att avdragsrätten begränsas till högst 30 procent av ett så kallat skattemässigt EBITDA-underlag. Det finns även en förenklingsregel som innebär att samtliga bolag inom en intressegemenskap får göra avdrag för negativt räntenetto om högst 5 miljoner kronor tillsammans.

Avdragsrätten för räntekostnaders betydelse för de svenska företagen har i och med det nya ränteläget ökat och i kombination med ett lägre rörelseresultat kan det komma att slå hårdare än tidigare år. Många företagskoncerner har sett sina räntekostnader inom intressegemenskapen stiga över gränsen om fem miljoner kronor och har således inte kunnat nyttja förenklingsregeln.  

Finansdepartementet gjorde förra året en utredning om förbättrade ränteavdragsregler för företag som syftade till att utvärdera och se över dagens regler. Lagändringarna, som bland annat inkluderade en förhöjd förenklingsregel om 25 miljoner kronor, föreslogs träda i kraft den 1 januari 2026. Reformen om förenklade ränteavdragsregler för företag fanns dock inte med i budgetpropositionen för 2026 och det finns ännu inte något beslut om nya regler.  

Utöver ovan presenterades den 30 september 2025 en EU-anpassning av regelverket kopplat till koncernintern finansiering. Enligt lagändringarna, vilka träder i kraft 1 januari 2026, kommer de nuvarande reglerna fortsatt tillämpas på lån mellan bolag inom Sverige och lån med företag utanför EES, medan särskilda regler införs för räntebetalningar till mottagare inom EES.

Följ på LinkedIn

Tobias Bjarneborg, Auktoriserad skatterådgivare och partner

Vi rekommenderar att följa utvecklingen av de generella ränteavdragsreglerna samt att se över hanteringen av ränteutgifter och ta hjälp om du är osäker.

Ränteavdragsregler för företag 2026 – vad händer nu?

Läs även

4. Planera ditt ägande 

Mot bakgrund av lagändringarna som träder i kraft 1 januari 2026 är det viktigt att förstå hur beräkningen av ditt gränsbelopp påverkas av din ägarstruktur och vilka eventuella åtgärder som borde genomföras före årsskiftet. De nya reglerna innebär att grundbeloppet fördelas proportionerligt på en ägares samtliga innehav i fåmansföretag, vilket innebär att en ägare som äger kvalificerade andelar i flera fåmansbolag får ett utspritt grundbelopp. I vissa fall kan det därmed vara fördelaktigt att till exempel genomföra en omstrukturering så att du endast äger andelar i ett bolag, medan det i andra fall i stället kan vara fördelaktigt att äga andelar i fler fåmansbolag.    

För att få tillgodogöra sig ett gränsbelopp gäller fortsatt att aktierna ägs vid ingången av året. Om aktuellt bör alltså en fysisk person förvärva eller bilda ett bolag senast den 31 december för att få tillgodogöra sig ett gränsbelopp på dessa andelar följande år. Däremot bör en intern aktieöverlåtelse typiskt sett ske i början av ett år för att man inte ska tappa löneunderlag.

Har det under året tillkommit utomstående ägare eller har du slutat arbeta i företaget kan en karensperiod ha påbörjats. Enligt de nya reglerna förkortas karensperioden till fyra hela beskattningsår från dagens fem. Efter att en tidigare aktiv delägare varit passiv i fyra hela beskattningsår eller om det tillkommit ett utomstående ägande om minst 30 procent kan andelarna därmed vid ingången av det sjätte beskattningsåret anses okvalificerade under förutsättning att övriga krav är uppfyllda enligt befintliga regler.  

Vill du som ägare vara säker på att en karensperiod påbörjas före ingången av 2026 eller åtminstone före utgången av 2026 rekommenderar vi att du sätter en plan för när karensperioden ska påbörjas och vilka åtgärder som ska vidtas före. Det kan till exempel vara att tydligt avsluta sin anställning, flytta ut från bolagets kontor och säga upp mobilabonnemang. Även åtgärder som att mejla till alla anställda och kommunicera offentligt en sista anställningsdag kan vara av vikt vid en bevisprövning av när passiviteten faktiskt inleddes. 

Har du ett stort gränsbelopp kan det tvärtom vara viktigt att säkerställa att aktierna inte blir okvalificerade.  

Vi rekommenderar att du ser över din ägarstruktur och tar hjälp kring hur de nya reglerna kommer påverka ditt gränsbelopp samt vilka eventuella förändringar som borde göras.  

Checklista

3:12 – kartlägg situationen i ditt företag

Ta del av checklistan

5. Se över ditt löneuttag 

Även om de nya reglerna träder i kraft 1 januari 2026 får det betydelse för löner som betalas ut 2025 eftersom löneåret alltid är året före beskattningsåret. Det innebär att om du äger andelar i ett fåmansföretag är det viktigt av att se över ditt löneuttag under 2025 för att få räkna löneunderlag i beräkningen av gränsbeloppet 2026 för lågbeskattad utdelning. Med löner avses kontant utbetalda löner och inkluderar inte förmåner.  

Enligt befintliga regler har det uppställts ett krav på löneuttag för att en ägare ska ha möjlighet att tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme. I och med lagändringarna försvinner löneuttagskravet och ersätts i stället med ett schabloniserat avdrag om åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr för 2025). Begränsningen att det lönebaserade utrymmet för ägarens samtliga andelar inte får överstiger 50 gånger ägarens och dess närstående egna kontakta bruttolöner kvarstår.  

Lönen påverkar utöver löneunderlaget ovan inte bara vilken skatt du betalar, om du betalar statlig skatt eller endast kommunal skatt, utan även de sociala förmåner som du som företagare har rätt till. Kombinationen av att inte ta ut en för hög lön utifrån skattesynpunkt och samtidigt inte heller för låg lön utifrån de sociala förmånerna är inte alltid helt enkel. 

Brytpunkt och sociala förmåner – beskattningsåret 2025 och 2026

Vi har sammanställt några av de viktigaste brytpunkterna för att anpassa lönen inför de sista lönekörningarna före årsskiftet och för 2026. 

6. Skjut på ägarförändringar till efter årsskiftet 

Enligt de nya lagändringarna får du som sagt fortsatt beräkna löneunderlag i ett fåmansföretag du äger vid ingången av året, men underlaget beräknas baserat på löner i företaget och dess dotterbolag för året före beskattningsåret. En ägarförändring under december månad riskerar då att medföra att hela löneunderlaget från 2025 går förlorat.  

Grant Thornton rekommenderar därför oftast att ägarförändringar sker i januari före första lönekörningen för att undvika att hela eller delar av löneunderlaget från 2025 och för 2026 går förlorat.  

Lagändringarna innefattar dock vissa lättnader vad gäller löneunderlag vid andelsbyten. Idag kan löneunderlag för perioden före andelsbytet gå förlorat då man endast räknar med löner i dotterföretag för den tid som moderbolaget har ägt dotterföretaget. Enligt de nya reglerna kan det dock vara möjligt att i löneunderlaget inkludera utbetalda löner även före andelsbytet. Beroende på omständigheterna kan andelsbyten därmed vara ett fördelaktigt sätt att genomföra omstruktureringar under pågående beskattningsår utan att löneunderlaget påverkas.

7. Skärpta regler för F-skatt från 1 november 2025

Från och med den 1 november 2025 gäller nya regler för återkallelse av F-skatt, efter att riksdagen antagit ändringar i skatteförfarandelagen. Syftet är att motverka ekonomisk brottslighet och stärka företagsklimatet.

• Återkallelse vid utebliven återbetalning: Företag som inte följer beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda bidrag vid installation av grön teknik riskerar att förlora sitt F-skattgodkännande.
• Krav på utländska företag: Utländska företag utan fast driftställe i Sverige måste lämna särskilda uppgifter enligt föreläggande. Underlåtenhet eller allt för bristfälliga uppgifter kan leda till återkallelse.

Reglerna gäller endast för förelägganden och återbetalningsbeslut som meddelats efter den 1 november 2025.  

8. FoU-avdrag

Regeringen har presenterat nya förslag för att förenkla och tydliggöra reglerna kring avdrag för forskning och utveckling (”FoU”). Dagens regler innefattar otydliga definitioner om vad som klassificeras som FoU och kraven på att bevisa bakomliggande forskning och dess direkta påverkan på utvecklingen har varit nästintill omöjliga att uppfylla. De nya förslagen syftar till att göra det lättare för företag att dra nytta av skatteincitamenten och därmed öka investeringar i FoU.  

De nya reglerna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2026, men har ännu inte beslutats.  
Regeringen utökade den 4 november 2024 utredningens uppdrag med ett tilläggsdirektiv som kan innebära fler förändringar än vad som fanns med i förslaget från januari 2025. Uppdraget ska slutredovisas senast den 19 januari 2026.  

Vi rekommenderar att följa rättsutvecklingen och ser särskilt fram emot den 19 januari när utredningen ska presentera sitt slutliga förslag.

9. Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Från och med 2025 föreslås att företag som betalar statlig inkomstskatt ska kunna få skattereduktion för penninggåvor till godkända gåvomottagare som bedriver social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Syftet är att öka incitamenten för företag att stödja ideella organisationer.

Så fungerar reglerna:

• Gåvan måste vara en penninggåva till en godkänd mottagare.
• Minsta belopp per gåvotillfälle: 2 000 kronor. 
• Maximal summa per kalenderår: 800 000 kronor. 
• Skattereduktionen motsvarar bolagsskattesatsen (20,6 %) av gåvobeloppet, vilket ger ett tak på 164 800 kronor per år. 
• Reduktionen får endast dras av mot statlig inkomstskatt. 

Förslaget innebär även att delägare inte utdelningsbeskattas för gåvor som omfattas av reduktionen, men beskattning sker på belopp över 800 000 kronor.

Följ på LinkedIn

Sofia Bülow, Director Tax och branschansvarig för Not for Profit

Det här är ett välkommet steg framåt för att stärka den ideella sektorn och samhället i stort. Genom att tydliggöra och införa skatteincitamenten sänks tröskeln för företag att engagera sig.

Branschspecifik rådgivning

Vi kan hjälpa er med: Ideell sektor

Jag vill veta mer

10. Andra intressanta nyheter

Vi vill också fånga upp några intressanta punkter inför 2026 som kan vara bra att känna till:  

• Skattefrihet för el till laddning av elfordon på arbetsplatsen blir permanent från 1 juli 2026 och omfattar även laddhybridbilar.
• Arbetsgivaravgifterna sänks för anställda som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år (gäller lön upp till 25 000 kronor/månad) under perioden 1 april 2026 – 30 september 2027.  
• Den skattefria grundnivån på ISK och kapitalförsäkring för privatpersoner höjs från 150 000 kronor till 300 000 kronor. 

Tjänster

Vi kan hjälpa er med skatt

Jag vill veta mer