Skatteverket har kommenterat Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom om beskattning av vinstdelning i Private Equity-fonder. Myndigheten bekräftar att avtalad fördelning gäller i normalfallet – men öppnar för fortsatt prövning i enskilda fall. Vi guidar PE-aktörer och portföljbolag i nästa steg.
Innehåll
Bakgrunden till domen
HFD:s dom från den 19 juni förändrar spelplanen i den långvariga diskussionen om beskattning av vinstdelning i Private Equity-fonder. Domstolen konstaterade att den särskilda vinstandelen (carried interest) ska ses som avkastning på en investering, inte som ersättning för arbete.
Detta gäller så länge resultatfördelningen enligt fondavtalet inte innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen är betingad av skatteskäl. I aktuellt fall ansågs detta inte vara fallet. Därmed blev det inte aktuellt med någon lönebeskattning.
Beskedet i domen går emot Skatteverkets tidigare linje, där man ofta drivit att vinstandelen borde beskattas som tjänst eller i en del fall som utdelning från fåmansföretag enligt 3:12-reglerna.
I Skatteverkets kommentar den 1 september framgår det att:
Avtalad resultatfördelning gäller i normalfallet
Närståendestruktur och kvalificerade andelar påverkar inte i sig bedömningen
Myndigheten understryker att varje upplägg måste bedömas individuellt.
Om fördelningen framstår som skattebetingad eller medföra en obehörig inkomstöverföring kan den frångås.
Victor Granebrink är transaktionsrådgivare med extra fokus på Private Equity hos Grant Thornton. Han ser ett stort värde i HFD:s dom, men menar att Skatteverkets kommentar tyvärr inte rätar ut alla frågetecken.
Dörren lämnas öppen för fortsatt prövning i varje enskilt fall. Det innebär att osäkerheten kvarstår, och att företagare, aktörer inom riskkapitalbranschen och rådgivare fortsatt behöver navigera i ett rättsläge som är svårtolkat.
Varför är detta viktigt för Private Equity?
För Private Equity-aktörer är detta ett viktigt besked – men inte ett slutligt svar.
Klargörande: Avtalad resultatfördelning gäller om den är affärsmässig. Den avtalade fördelningen kan inte frångås bara för att andelarna är okvalificerade.
Osäkerhet: Skatteverket lämnar dörren öppen för prövning i enskilda fall
Vad händer framåt?
I början av 2025 lämnade regeringens utredare promemorian “Beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder” till finansministern. Förslaget var ute på remiss i våras men sen har det varit tyst från lagstiftaren, bortsett från en liten del som behandlas inom ramen för den lagrådsremiss som kom i somras kring nya 3:12-regler.
Joanna Bertlin är auktoriserad skatterådgivare, och har länge följt utvecklingen av 3:12-reglerna och carried interest. Hon önskar mer tydlighet i frågan.
Skatteverkets kommentar gav tyvärr inga tydliga besked i hur myndigheten kommer agera i den stora mängd pågående processer. Detta kommer dock snart klarna. Min uppfattning är ändå att behovet av lagstiftning kvarstår för att få ett slut på rättsosäkerheten.
Skattenyhet
Carried interest blir del av 3:12-reglerna: Så påverkas PE-bolag
Grant Thorntons branschgrupp för Private Equity har en djupgående förståelse för den dynamiska och snabbt föränderliga miljön inom Mid Market-segmentet.
Vi möter högt ställda krav på affärsmässighet och tillgänglighet genom att erbjuda specialistkompetens som är anpassad efter branschens specifika förutsättningar och drivkrafter.
Våra skatterådgivare har omfattande kunskap om gällande regelverk och följer utvecklingen av kommande förändringar noggrant – allt för att kunna ge proaktiv och värdeskapande rådgivning.
Kontakta oss för att se över er specifika situation.
I dag förväntas controllers och CFO:er leda förändring, hantera AI och dataanalys samt presentera värdeskapande beslutsunderlag. Enligt David Wahlund på Grant Thornton blir rollen alltmer ensam och strategiskt krävande. – Med kombinationen av redovisning, analys och CFO-coachning blir Grant Thornton inte bara ett konkret stöd i vardagen i form av redovisningspartner, utan även ett strategiskt bollplank, säger han.
Från och med den 1 april 2026 kan även muntliga uppgifter som lämnas till Skatteverket kan ligga till grund för skattetillägg om de bedöms vara oriktiga. Tidigare har skattetillägg i praktiken förutsatt att den oriktiga uppgiften lämnats skriftligen. Våra skatterådgivare guidar i vad ändringen innebär i praktiken.
Sedan 1 januari 2026 gäller nya regler för delägare i fåmansföretag. Det är först i deklarationen 2027 som ägare behöver lämna in en K10-blankett enligt de nya reglerna, men redan nu är det hög tid att analysera vilka förändringar som du eller ditt företag eventuellt måste göra redan nu. Vi har samlat de viktigaste punkterna för delägare att ta ställning till.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
