I det aktuella avgörandet ägde ett bolag en fastighet i centrala Stockholm. På fastigheten fanns fyra hus som i allt väsentligt sågs som en enhet och i fråga om värdeminskningsavdrag behandlades som en enda byggnad. I samband med omfattande om- och nybyggnationer revs vissa delar av byggnaden helt och i vissa delar lämnades s.k. stomrena bärande konstruktionsdelar kvar.
Bolaget yrkade utrangeringsavdrag vilket Skatteverket inte medgav med motiveringen att de stomrena bärande konstruktionsdelarna hade bevarats och ingick i den nya byggnaden, d.v.s. byggnaden var inte riven i sin helhet.
Bolaget begärde i HFD utrangeringsavdrag med i första hand hela det oavskrivna restvärdet på fastigheten och i andra hand motsvarande den procentuella andelen av det oavskrivet anskaffningsvärde som de rivna delarna utgjorde av byggnadens totala yta.
HFD konstaterade att en förutsättning för utrangeringsavdrag är att utrangeringen framstår som definitiv och att hela eller så gott som hela byggnaden rivs.
Med anledning av att de stomrena bärande konstruktionsdelarna bevarades och ingår i den nya byggnaden ansåg HFD att utrangeringen inte var definitiv varför utrangeringsavdrag inte kunde medges.
HFD konstaterade vidare att lagtexten saknar stöd för fördelning av oavskrivet anskaffningsvärde mellan rivna respektive bevarade delar av en byggnad varför andrahandsyrkandet avslogs.
En konsekvens av domen är att det oavskrivna restvärdet som bolaget inte medgavs utrangeringsavdrag för även fortsättningsvis kommer att ligga till grund för skattemässiga värdeminskningsavdrag.
I det aktuella målet fanns det fyra byggnader på fastigheten vilka tillsammans hanterats som en byggnad rent avskrivningsmässigt. Om respektive byggnad hade haft ett eget byggnadsvärde åsatt vid fastighetstaxeringen borde bolaget i samband med att fastigheten förvärvades ha kunnat fördela anskaffningsutgiften på respektive byggnad och på så sätt hanterat respektive byggnad separat. Om någon av byggnaderna hade rivits i sin helhet borde i sådant fall rätt till utrangeringsavdrag ha förelegat. HFD:s bedömning skulle i sådant fall ha kunnat bli annorlunda.
Hur förutsättningarna var i det aktuella fallet känner vi inte till men vi anser att domen återigen bekräftar vikten av att arbeta aktivt med fastighetstaxeringen eftersom den har stor betydelse även för annat än som underlag för fastighetsskatten.
Enligt vår uppfattning var utgången i målet förväntad.
Vi bistår gärna med rådgivning både inom inkomstskatt och fastighetstaxering, kontakta vårt skatteteam som finns representerat över hela Sverige.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom 17 mars 2021 (mål nr 4044-19).
Bli först med att läsa senaste nytt och få värdefulla insikter för ditt företag. Vi bjuder på tips och råd samt inbjudningar till aktuella webbinarier.
