
Sedan Högsta förvaltningsdomstolens praxis 2017 har styrelsearvoden beskattats som inkomst av tjänst. Det innebär att arvoden inte kan faktureras via eget bolag, vilket har begränsat möjligheten att bedriva styrelsearbete i bolagsform. För många professionella styrelseledamöter har detta inneburit en ökad administrativ och skattemässig börda – och för företagen en minskad flexibilitet i rekryteringen.
Utredningen ska nu ge en tydligare bild av hur denna begränsning påverkar företagens tillgång till kvalificerad styrelsekompetens. Fokus ligger särskilt på små och medelstora företag, där extern kompetens ofta är avgörande för tillväxt och utveckling. Regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera frågan. Uppdraget ska redovisas senast 1 september 2025.
Det är viktigt att understryka att regeringen i nuläget inte presenterar något lagförslag. Uppdraget till Tillväxtanalys syftar till att analysera hur dagens skatteregler påverkar möjligheten att rekrytera kvalificerad styrelsekompetens. Eventuella lagförslag kan bli aktuella först efter att analysen redovisats och ytterligare beredning skett.
Möjliga effekter av en förändring
Om möjligheten att fakturera via eget bolag återinförs kan det innebära:
- Ökad flexibilitet för styrelseledamöter att bedriva sin verksamhet i bolagsform
- Stärkt konkurrenskraft för svenska entreprenörsföretag
- Lägre kostnader för företag som anlitar extern kompetens (då inga sociala avgifter utgår), samtidigt som arvodet till ledamoten blir högre
Även ideella organisationer kan gynnas
Även om regeringens uppdrag till Tillväxtanalys främst rör näringslivet, kan en översyn av beskattningen av styrelsearvoden få positiva effekter även för ideella organisationer. Framför allt större ideella aktörer, som ofta arbetar med professionella styrelser och erbjuder arvoden, kan dra nytta av ett mer flexibelt regelverk.
Nya 3:12-regler kan bidra ytterligare
Den exakta nettoeffekten för ledamoten vid fakturering av styrelsearvode till eget bolag beror på hur stor utdelning som tas från det egna bolaget och hur högt lågbeskattat gränsbelopp ledamoten har. Givet att de nya 3:12-reglerna träder i kraft skulle det innebära att ledamoten kan ta ut cirka 320 000 kronor årligen i utdelning till 20 procent. Joanna Bertlin är auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton, med stor kunskap om 3:12-reglerna. Även hon ser positivt på att frågor om fakturering av styrelsearvoden nu utreds.
Samtidigt krävs tydliga ramar för att säkerställa rättssäkerhet och undvika skatteplanering. Det kan exempelvis handla om krav på att uppdraget är tidsbegränsat, att ledamoten är verksam i flera bolag eller att det finns ett tydligt konsultavtal.
Så kan ni förbereda er
Även om inga beslut ännu är fattade, är det klokt att redan se över möjligheterna med en förhoppningsvis kommande regeländring. Mathias Ljung ser framför sig hur fler intressanta namn kan bli aktuella för styrelseuppdrag i växande bolag.
– Det kan vara klokt att tidigt knyta band med drömnamnen, och inleda en diskussion för att se om intresse finns. Kan man som växande företag dessutom visa att rutiner redan finns på plats från dag ett, så kan det ge konkurrensfördelar.
Tre sätt att förbereda er:
- Se över hur ni hanterar styrelsearvoden i dag. Vilka nivåer kan ni erbjuda en extern styrelsemedlem, och hur ska rutinerna för justeringen av dessa se ut?
- Identifiera eventuella behov av extern styrelsekompetens. Vilka perspektiv skulle kunna göra er styrelse ännu starkare på er resa?
- Diskutera med er rådgivare hur en framtida förändring kan påverka er. Vägvalen är många, med olika möjligheter och fallgropar.
På Grant Thornton följer vi frågan nära och bistår gärna med rådgivning kring skatteeffekter, bolagsstruktur och avtalshantering.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.