Branschnyhet

Vad händer på vårdmarknaden just nu?

Emelie Kagart
Med:
insight featured image
Det har varit en intensiv vår inom den privata vård- och omsorgssektorn. Grant Thorntons branschgrupp Healthcare följer och analyserar löpande nyhetsmedier, lagförslag, myndigheter och privata aktörer på såväl internationell, nationell och regional nivå. Flera utredningar och lagändringar är aktuella och transaktionsmarknaden har varit fortsatt het. Här sammanfattar vi viktiga händelser på vårdmarknaden just nu.

Lagändring som utökar möjligheterna för idéburna verksamheter att tillhandahålla offentligt finansierade välfärdstjänster till regioner och kommuner

Den 3 juni fattade riksdagen beslut om lagändringar för att underlätta för idéburna organisationer att bidra till den offentliga välfärden.  

Lagändringarna, som träder i kraft den 1 januari 2023, innebär att idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet kommer kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer. Upphandlande myndigheter får också möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer, med undantag av vårdvalet i primärvården. 

 

Ny utredning föreslår flertalet förändringar inom ramen för vårdgarantin

Den första av två statliga utredningar som förväntas av det statliga kommittédirektivet ”Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården” har kommit. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att utreda för- och nackdelar med en utökad vårdgaranti. Utredningens förslag innefattar bland annat;

Att vårdgarantin utvidgas så att den omfattar alla medicinska bedömningar i primärvården. I dag gäller vårdgarantin endast nya besvär eller oväntade eller kraftiga förändringar av tidigare kända hälsoproblem, vilket riskerar att missgynna patienter med långvariga eller kroniska sjukdomar. 

Att tidsgränsen för medicinsk bedömning förlängs från tre dagar till sju dagar. Därtill föreslås att undersökningar och behandlingar ska omfattas av vårdgarantin och ges inom 60 respektive 90 dagar.  

Att regionens ansvar att erbjuda vårdgaranti föreslås även utökas så att utomlänspatienter som listat sig hos en vårdcentral i regionen omfattas av vårdgarantin inom primärvården. 

Att tidsgränsen för medicinsk bedömning inom specialistvård skärps från dagens 90 dagar till 60 dagar. Vidare föreslås att undersökningar ska omfattas av vårdgarantin och ges inom 60 dagar. 

Att regionerna inom 14 dagar ska informera patienten om när viss vård ska ges. Detta förslag gäller såväl primärvård som specialiserad vård.  

 

Förslag om lagändring för att minska risken att sjukvårdsförsäkringspatienter går före individer med större vårdbehov

Regeringen föreslår en lagändring som ska minska risken för att personer med privat sjukvårdsförsäkring går före andra med större vårdbehov. Enligt förslaget ska; 

Regionerna genom avtal säkerställa att de privata vårdgivarna följer behovsprincipen.  

Det som avtalats följas upp och kan vara förenat med vite från IVO om den privata aktören inte fullgjort sin skyldighet. 

Bestämmelserna om möjligheten för IVO att besluta om föreläggande föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Lagrådet har inledningsvis beskrivit nuvarande förslag som otydligt formulerat och ifrågasätter om lagförslaget kommer att få den effekt som regeringen eftersträvar.

 

Utredning om digital vård är tillsatt

Socialdepartementet tillsatte den 22 juni 2022 en utredare för att se över hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen primärvård. Syftet med utredning är att öka integrationen mellan fysisk och digital vård och främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. Utredningen ska bland annat inkludera: 

Översyn av ersättningsprinciper som regionerna tillämpar för vårdval i primärvården samt digital utomlänsvård samt föreslå åtgärder för att få ett mer sammanhållet system.

Kartläggning av hur digitala vårdtjänster marknadsförs och analysera hur utbudet av sådana tjänster påverkar patienters vårdkonsumtion.

Klargöra vilka digitala vårdtjänster som är att likställa med fysiska besök i primärvården och vad som är att betrakta som sjukvårdsrådgivning.

Analysera om det finns behov av att ställa särskilda krav på nationellt verksamma digitala vårdgivare och isåfall hur kraven kan utformas.  

Uppdraget ska slutföras senast den 15 augusti 2023.  

 

Den nya primärvårdsreformen är beslutad och träder i kraft den 1 juli 2022

I propositionen, som klubbades igenom i april 2022, fastställs bland annat att; 

Val av utförare inom primärvården ska ske genom listning.

Varje region ska inrätta en digital listningstjänst som patienten använder för att lista sig hos en vårdcentral.

Listning på vårdcentral begränsas till att enbart kunna göras två gånger per år.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022. 

 

Studie för att undersöka risker med utländskt ägande och investeringar inom privat sjukvård och omsorg

Totalförsvarets forskningsinstitut har fått i uppdrag att genomföra en studie om utländskt ägande och investeringar inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Syftet är att få en bättre bild av hur utländskt ägande inom vård och omsorgssektorn ser ut, vilka risker det för med sig och hur det påverkar svensk säkerhet. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2023. 

 

Proposition och lagrådsremiss för en stärkt rätt till personlig assistans

Arbetet för en stärkt rätt till personlig assistans går framåt och det finns nu en proposition framtagen. Om regeringen går på utredningens linje bedöms att; 

Många personer som förlorat rätten till assistans kan återfå sin assistans.

Personer som hittills inte haft rätt till personlig assistans kommer att kunna beviljas det i framtiden, samt att främst barn och personer med intellektuell funktionsnedsättning som omfattas av utredningens förslag.

Vidare har regeringen i lagrådsremissen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egen vård föreslagit att ett nytt grundläggande behov ska inkluderas i LSS. Behovet avser stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller allvarlig risk för den fysiska hälsan.  

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. 

 

Utredning om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner har lämnats till regeringen

Som ett resultat av covid-19-pandemin tillsatte regeringen i december 2020 en utredning med uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag. Den 28 juni 2022 överlämnade utredaren förslag om en äldreomsorgslag som ska förtydliga äldreomsorgens uppdrag och innehåll och skapa en likvärdig kvalitet i äldreomsorgen i hela landet. Sammanfattningsvis innefattar utredningens förslag att äldreomsorgslagen ska: 

Komplettera socialtjänstlagen vad gäller äldreomsorgen.

Vara särskilt riktat mot kommuner som är ansvariga för finansiering och tillhandahållande av äldreomsorg, men även till viss del mot aktörer som genom avtal utför kommuners uppgifter inom äldreomsorgen.

Innefatta en nationell ordning för kvalitetsutveckling inom äldreomsorgen som bland annat omfattar en meningsfull tillvaro, individanpassning och tillgänglighet.

Stärka den kommunala hälso- och sjukvården i kommunerna genom att tydliggöra ansvar och uppdrag för medicinsk kompetens.

Nästa steg är att Regeringen skickar utredningen på remiss.  

 

IVO lanserade i maj 2022 ett nationellt HVB-register

Regeringen gav 2021 IVO i uppdrag att upprätta och tillgängliggöra ett nationellt register över både privata och offentliga HVB, inklusive särskilda ungdomshem (SiS-hem), samt stödboenden för barn och unga. Registret, som kallas IVO:s placeringsstöd HVB och stödboenden, ska bidra till att förenkla kommuners placeringar samt minska risken för att placering sker på ett olämpligt boende. I registret finns samtliga aktiva boenden med tillstånd och anmäld verksamhet registrerade, cirka 875 stycken HVB, stödboenden och SiS-hem, varav cirka 560 stycken är HVB. 

 

Transaktioner

Inom ramen för transaktionsmarknaden inom vård- och omsorgssektorn ser Grant Thornton en fortsatt stark utveckling inom i stort sett samtliga underbranscher i sektorn. Nedan presenteras ett urval av större transaktioner i vårdsektorn under 2022: 

Praktikertjänst förvärvar primärvård och rehab från Aleris i februari 2022.

Capio förvärvar PR Vård i mars 2022 och GHP i april 2022.

Aleris förvärvar Art Clinic i maj 2022.

Humana förvärvar Assistans för dig juni 2022.

Ambea förvärvar Skolpool i mars 2022.

Senaste nytt

Se fler artiklar