Grant Thorntons kartläggning av den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige är en omfattande branschstudie baserad på både finansiell data, utredningar och kvalitativa intervjuer. Den belyser de utmaningar branschen har idag och framåt.
Ökad lönsamhet och omsättning
Årets rapport visar att svensk privatvård och omsorg har återhämtat sig bra efter pandemin. Omsättningen ökade med drygt sju miljarder, en ökning cirka fem procent jämfört med 2020 och lönsamheten ökade med 7,6 procent, den högsta sedan 2017. Tillväxten drivs till stor del av att fler vårdtagare återvänt till vården efter pandemin och att vården har börjat beta av vårdskulden som byggdes upp under pandemin. Tillväxten är kraftigast inom tandvård och primärvård.
Stora regionala skillnader
Rapporten visar att ingen av Sveriges 21 regioner klarar av att leva upp till den lagstadgade vårdgarantin. Det finns stora regionala skillnader och i vissa regioner har var tredje patient fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar.
- Regionala olikheter är viktiga att se över i syfte att göra vården mera jämlik i hela landet. Region Halland lyfts ofta fram som ett bra exempel där väntetiderna gått ned med hjälp av ett fokuserat arbete. Detta exempel visar att det går att komma till rätta med regionala olikheter, säger Stefan Wiklund, partner och chef för M&A på Grant Thornton.
Ökad psykisk ohälsa bland barn
Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar. Trots att BUP byggts ut får varannan individ vänta längre än det utsatta målet för att få kontakt med BUP.
I ljuset av denna utveckling ökar också Sveriges användning av antidepressiva läkemedel. Utskrivningarna är idag 1,5 gånger högre än OECDs genomsnitt. Ökningen har varit särskilt dramatisk för barn och ungdomar där utskrivningarna ökat väsentligt mer än övriga ålderskategorier.
- Studier visar att sociala medier har stor negativ påverkan på ungas psykiska välmående, framför bland för unga flickor som till större del använder dessa medier, berättar Mats Fagerlund.
Kompetensbrist – en kärnfråga
En viktig fråga är kompetensbristen. År 2025 väntas 11 000 specialistsjuksköterskor och 1 300 barnmorskor saknas.
Även den svenska äldreomsorgen är fortsatt hårt pressad av bristande kompetens. Här har försök till förbättring skett via ”Äldreomsorgslyftet”, en statlig satsning för att höja kompetensen och öka andelen heltidsanställda inom äldreomsorgen.
En oroande utveckling är att fler väljer att lämna sina arbeten inom den offentliga vården för att ta andra jobb. På den privata sidan märks inte riktigt samma utveckling, där är det fler som stannar.
Orsakerna till att personalen väljer att lämna sina arbeten anges vara ökad arbetsbelastning, dåligt ledarskap och svagt erkännande av anställda, men även att strukturella problem inte erkänns fullt ut.
Som en följd av kompetensbristen inom vården ökar kostnaderna för inhyrd personal. Trots att alla politiska partier säger att detta måste minska.
Internationell utblick
I ett internationellt perspektiv står sig Sverige väl när det gäller vårdkvalitet och resurser inom sjukhusvården. Utmaningarna ligger i för långa väntetider, bristande tillgänglighet och låg produktivitet. Sverige sticker också ut med lägst antal vårdplatser och vårdkontakter (läkarkonsultationer) per capita av samtliga länder som rapporten jämfört med.
- En underliggande utmaning i den svenska vården är bristande produktivitetsutveckling jämfört med andra länder. Med hänsyn till den pågående personalkrisen samt ökad ekonomisk belastning på regioner och kommuner så bör privata aktörer ha goda förutsättningar att erbjuda lösningar som kan öka produktiviteten och bidra till att lösa vårdens utmaningar i ett längre perspektiv, säger Mats Fagerlund.
Ersättningssystem i förändring
En av regeringens insatser för att främja en god och nära vård är fortsatt arbete med digitaliseringen inom vården. En viktig politisk fråga är hur ersättningssystemen för digitala vårdbesök ska konstrueras.
- Kärnfrågan är att ersättningssystemen fortsatt bygger på traditionella grunder som fysiska besök och att systemen inte ger rätt incitament till utveckling och innovation, säger Mats Fagerlund.
Personlig assistans – utmaningar och återkrav
Assistansbranschen har tidigare pekats ut som en särskild hårt drabbad bransch av välfärdsfusk.
- Försäkringskassan har under 2020 och 2021 krävt tillbaka nästan 1 miljard kronor av utbetalda assistanskrav. Återkraven riktar sig mot både stora och små aktörer. Det ökade antalet återkrav är en stor utmaning för de privata aktörerna i branschen, säger Stefan Wiklund.
Han fortsätter:
Den blygsamma uppräkningen av timbeloppet för ersättning har ifrågasatts och representanter från den privata sektorn som påtalat att om uppräkningen hade motsvarat löneutvecklingen skulle ersättningen för 2022 vara cirka 10 procent högre.
Den 1 januari 2023 träder en ny lag i kraft vilken kommer ge fler rätt till personlig assistans. Enligt Humana beräknas ca 2 000 personer, varav 400 barn omfattas av den nya lagen och kunna beviljas assistans.
- I Tidöavtalet framgår bland annat att ett statligt ansvar för personlig assistans bör övervägas, samt att bidragsfusk bör bekämpas hårdare. Det väntas också bli svårare för icke svenska medborgare att få assistansersättning under kommande mandatperiod, säger Stefan Wiklund.
Politisk komplexitet
Efter valet har många politiska skiften skett i kommuner och regioner där S går starkt framåt och i många fall får majoritet, trots att vi har högerstyrd regering på riksplanet. Dessutom föreslår både Coronakommissionen och Tidöavtalet en ökad statlig styrning av vården.
- Det innebär att det blir viktigt att förstå var i det politiska systemet besluten fattas, vad som är möjligt att påverka ute i kommuner och regioner och vad som är lagstiftningsberoende på riksplanet. Det blir en utmaning för de privata vårdbolagen att navigera i denna verklighet med en ökad politisk komplexitet, säger Mats Fagerlund.
Vårdrapporten 2022
Så mår den privata vård- och omsorgssektorn i Sverige
Vill du veta mer? Ladda ner rapporten och fördjupa dig i frågeställningar, insikter och slutsatser.
