Tillfälliga hyresrabatter – kom ihåg skattekonsekvenserna

Många hyresvärdar står nu redo att söka stöd vid tillfälliga hyresnedsättningar. Det är viktigt att veta om att det fortfarande finns en del oklarheter kring stödet och att det innebär skattekonsekvenser, både för hyresvärdar och hyresgäster.  Här berättar Martin Jacobsson och Barbro Jansson Stridlund hur du säkerställer korrekt skatteredovisning.  

Finns vissa oklarheter 

Förordningen om statligt stöd är oklar i flera delar. Vad som avses med vissa centrala begrepp är inte definierat vilket leder till osäkerhet vid tillämpning och beräkning av stödbelopp. Enligt förordningen kan Boverket utfärda föreskrifter om tillämpningen av förordningen. Boverket har nyligen gett vissa förtydliganden om hur regelverket ska tolkas i form av frågor och svar vilka uppdateras löpande.

Enligt Boverkets uppfattning kan stöd medges för del av den aktuella perioden. Det kan medges vid andrahandsuthyrning samt vid uthyrning mellan närstående parter. 

- Enligt förordningen utgår stöd med 50 procent av rabatten på det ”fasta hyresbeloppet”. En central fråga är vad som ingår i begreppet hyra och i begreppet det fasta hyresbeloppet då det bestämmer stödets storlek. Ingår exempelvis olika fasta tillägg i detta belopp. Utifrån vilken lagstiftning ska begreppen tolkas?  En annan oklarhet är om det fasta hyresbeloppet avser en hyra exklusive eller inklusive moms. Vi tror att lagstiftaren har tänkt sig en hyra exklusive moms men detta måste klarläggas, konstaterar Martin Jacobsson, skatterådgivare. 

Boverket hänvisar till hyreslagen och anger att i hyreslagens mening utgörs hyran både av det belopp som angetts i avtalet och av de tillägg parterna kan ha enats om att hyresgästen ska betala därutöver. Om hyresgästen ska betala ett engångsbelopp till hyresvärden, med tillägg för värme, fastighetsskatt, index med mera så är alltså även dessa tillägg att betrakta som hyra.  

Skriftligt avtal krävs 

Vår tolkning av förordningen är att såväl det ursprungliga hyresavtalet som överenskommelsen om nedsatt hyra ska vara skriftligt för att stöd ska kunna utgå.  

Den begränsning, om ett stöd om högst 800 000 Euro avseende en och samma hyresgäst, som införts försvårar också den praktiska hanteringen. Begränsningen innebär att en hyresvärd som överväger att medge nedsättning av hyran för en lokal behöver information om hyresgästen hyr andra lokaler och om andra hyresvärdar beviljat nedsättning.

Inkomstskattemässiga konsekvenser 

Stödet som hyresvärden erhåller ses som ett statligt stöd. Vår uppfattning är att reglerna för näringsbidrag därmed blir tillämpliga. Stödet bör därför enligt vår uppfattning vara skattepliktigt för hyresvärden. 

Boverket ser inget hinder för att betala ut stöd till en part som är närstående till hyresgästen under förutsättning att villkoren i övrig är uppfyllda.  

- Vi ser en risk för att en nedsättning av hyra till en närstående part inte grundas på affärsmässiga överväganden och att de inkomstskattemässiga konsekvenserna för närvarande är oklara i denna del, säger Barbro Jansson Stridlund, skatterådgivare.  

För hyresgästen medför hyresrabatten att hyreskostnaden minskar dvs. den avdragsgilla hyran blir motsvarande lägre.  

Momskonsekvenser 

Att nyttja det statliga stödet kan påverka momsredovisningen för både hyresvärd och hyresgäst. Skatteverket anser att hyresvärden ska redovisa moms på erhållet stöd när uthyrningen är momspliktig.  

Förenklat kan hyresvärden sägas få betalt för sin lokaluthyrning från två håll; från hyresgästen och från staten. Den sammanlaga betalningen från hyresgästen och staten utgör totala ersättningen för hyrestjänsten och underlaget för uttag av moms. Detta gäller under förutsättning att uthyrningen är momspliktig.

Skatteverket utgår från att hyresgästen enligt avtal ska betala momsen på det statliga stödet. En hyresgäst som använder lokalen fullt ut i momspliktig verksamhet kan dra av hela momsen på stödbeloppet och momsen blir inte en kostnad. För hyresvärden är det viktigt att avtala med hyresgästen om att denne har rätt att fakturera momsen på stödbeloppet till hyresgästen. I annat fall måste hyresvärden själv stå för momsen vilket gör att hyresvärdens nettoinkomst blir lägre.  

- Enligt vår mening bör utgångspunkten vara att moms redovisas i den redovisningsperiod stödet har beviljats. Utformning av avtalet med hyresgästen och andra förhållanden i det enskilda fallet kan dock göra att momsen ska redovisas före stödet har beviljats. Eventuella uttalanden från Skatteverket i den frågan bör bevakas, säger Martin Jacobsson.  

Momshanteringen kan bli komplex 

Sammanfattningsvis kommer momshanteringen av det statliga stödet kräva särskilda åtgärder vilket i praktiken kan bli komplicerat för både hyresvärdar och hyresgäster. Det är viktigt att både hyresvärd och hyresgäst tänker över momshanteringen så att momsen på stödet inte blir en onödig kostnad för någon part. Hyresvärden bör tillse att denne har rätt att ta ut momsen från hyresgästen och hyresgästen måste erhålla ett korrekt underlag för att kunna dra av fakturerad moms på stödet. En hyresgäst som endast delvis använder sin lokal i momspliktig verksamhet kan som regel inte dra av hela momsen på stödet.

Observera att denna information lades ut den dag som framgår ovan. Omständigheter kan ha tillkommit som innebär att informationen är inaktuell. Vänligen besök vår samlingssida för de senaste nyheterna.

Få de senaste nyheterna paketerade i ett mejl     

Prenumerera på våra nyhetsbrev