Rent generellt ska dokumentation av internprissättning lämnas på ett så strukturerat sätt att Skatteverket vid en normal granskning har möjlighet att upptäcka deklarationsposter som behöver åtgärdas. Hur detta i praktiken ska tillämpas har dock hittills varit oklart.

Nu menar Skatteverket att om företaget har upprättat en internprissättningsdokumentation och denna bifogas deklarationen, samt om bolaget i deklarationen gör hänvisningar till ett visst avsnitt i dokumentationen där det tydligt går att utläsa en skatterättslig frågeställning som medför att det finns skäl för Skatteverket att närmare utreda prissättningen, anses inte oriktig uppgift ha lämnats.

Detsamma gäller om företaget öppet redovisat de faktiska omständigheterna men gjort en felaktig bedömning av vad dessa får för skattemässiga konsekvenser.

Finns dokumentationen tillgänglig, även om den inte bifogas deklarationen, och den anses tillräcklig anser Skatteverket att det är oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg vid en eventuell upptaxering. Om Skatteverket kommer fram till att ett företags prissättning ska korrigeras och att företaget har lämnat en oriktig uppgift innebär det i normalfallet att företaget får halv befrielse från skattetillägget, under förutsättning att man verkligen följt den prissättning som anges i dokumentationen.

Det finns också möjlighet att bli helt befriad från skattetillägg om den oriktiga uppgiften berott på en ren felbedömning av korrekt prissättning och det finns en tillräcklig dokumentation.

– Sammantaget kan man säga att det här är komplicerade frågor. Eftersom Skatteverkets ställningstagande är nytt finns det fortfarande viss osäkerhet kring hur det kommer att tillämpas i praktiken. Större företag har ofta egen skatteexpertis som kan hantera detta, men för mindre och medelstora företag rekommenderar jag verkligen att man tar kontakt med sin rådgivare i god tid före deklarationstidpunkten för att minska risken att drabbas av skattetillägg, säger Lars Jernkrok.