Sofia Almén och Marcus Rask, auktoriserade skatterådgivare på Grant Thornton, har följt arbetet med anpassningar och förbättringar av ränteavdragreglerna. Här ger de sina kommentarer:
Det är olyckligt att de föreslagna förändringarna av de generella reglerna skjutits upp, särskilt en förhöjd förenklingsregel till 25 miljoner kronor hade underlättat för många företag.
När det gäller ändringarna av de riktade reglerna innebär dessa att två olika regelverk kommer gälla beroende på var mottagaren av räntan finns, vilket ytterligare bidrar till att göra reglerna än mer komplexa. Ett nytt begrepp införs, konstlat upplägg, med begränsad vägledning kring hur det ska tolkas och tillämpas. Det kan noteras att enligt EU-rätten ska Skatteverket ha bevisbördan för att en transaktion ingår i ett konstlat upplägg.
Normalt sett gäller i Sverige att det är den skattskyldiga som ska visa att den har rätt till ett avdrag. Hur denna förskjutning av bevisbördan ska tillämpas i praktiken berörs inte närmare i propositionen.
Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen av ränteavdragreglerna noga. Problemen och bristerna i dagens regler som gällt sedan 2019 är väl kända, och nu finns ett färdigt förslag på förbättringar redo att antas. Nu förtjänar näringslivet att bli lyssnade på, och äntligen få den tydlighet och förbättringar som lagförslaget erbjuder.
Sedan 2019 har svenska företag levt med ett regelverk för ränteavdrag som infördes för att motverka skatteplanering, i linje med OECD:s rekommendationer och EU-direktiv. Redan från start har reglerna fått kritik för att vara komplexa och skapa negativa effekter, särskilt för koncerner med finansieringsverksamhet i separata bolag. Skattebelastningen har i vissa fall blivit högre än om verksamheten bedrivits i ett enda bolag – ett utfall som knappast var lagstiftarens avsikt.
En statlig utredning tillsattes i oktober 2021 för att följa upp reglerna som infördes. I maj 2024 presenterades slutbetänkandet med flera förbättringsförslag.
I juni 2025 presenterades en lagrådsremiss med flera förbättringsförslag, som föreslogs träda i kraft den 1 januari 2026. Bland de viktigaste punkterna i förslaget var:
När budgetpropositionen för 2026 presenterades den 22 september fanns reformen om förenklade ränteavdragsregler för företag inte med. Företag måste därmed fortsatt tillämpa dagens komplexa regelverk – och sparade räntenetton från 2019 riskerar att gå förlorade. Detta har lett till besvikelse inom näringslivet.
Många företag hade hoppats på en reform som skulle minska de komplexa beräkningarna och skapa bättre förutsättningar för investeringar och tillväxt särskilt i kapitalintensiva branscher så som fastighetsbranschen.
Nästa steg i processen är osäkert. Den större reformen – med förenklade och förbättrade regler – är fortfarande under beredning och framtiden för dess införande är oviss.
En EU-anpassning av regelverket kopplat till koncernintern finansiering presenterades den 30 september 2025. Förslaget innebär att de nuvarande reglerna kvarstår och fortsatt kommer att gälla för lån mellan svenska bolag och lån med företag utanför EES. För räntebetalningar till mottagare inom EES införs särskilda regler som syftar till att anpassa regelverket så det inte ska anses strida mot EU-rätten.
För räntebetalningar inom en intressegemenskap till mottagare inom EES gäller att räntekostnaden som utgångspunkt är avdragsgill. Endast om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån kan avdragsrätten begränsas, helt eller delvis.
Begreppet konstlat upplägg har inte tidigare funnits i de svenska ränteavdragsreglerna men har använts av EU-domstolen för sådana situationer när det ansetts förenligt med EU-rätten att vägra ränteavdrag. Genom att införa begreppet i svenskt rätt är regeringens förhoppning att reglerna inte längre ska anses strida mot EU:s fria rörlighet.
För skuldförhållanden mellan svenska bolag och där långivaren finns utanför EES gäller fortsatt de nuvarande reglerna som bland annat innebär att ränteavdrag ska nekas om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Två parallella regelverk kommer således att tillämpas beroende på var mottagaren av räntebetalningen finns.
När det gäller den så kallade förvärvsregeln, som tillämpas i situationer där ett koncerninternt lån används för att finansiera ett koncerninternt förvärv av delägarrätter, införs en undantagsregel som innebär att regeln inte ska tillämpas på situationer när långivaren finns inom EES. Om långivaren däremot finns i Sverige eller utanför EES så ska regeln fortsatt tillämpas på samma sätt som idag.
Sammanfattningsvis kommer de nuvarande reglerna att fortsatta tillämpas på låneförhållanden inom Sverige och utanför EES, medan särskilda regler inför för räntebetalningar till mottagare inom EES.
Grant Thorntons skatteexperter hjälper våra kunder att navigera det komplexa regelverket, identifiera affärsmässiga möjligheter och säkerställa regelefterlevnad – både under nuvarande förutsättningar och inför kommande förändringar. Med vår erfarenhet och insikt är vi en strategisk partner i arbetet med att stärka företagets konkurrenskraft.
Kontakta oss för att diskutera hur reglerna påverkar just er verksamhet.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
