I tre nya förhandsbesked har Skatterättsnämnden (SRN) funnit att det är fråga om momspliktig personaluthyrning, och inte momsfri sjukvård, när företag i olika konstellationer hyrt ut legitimerad vårdpersonal som har utfört sjukvård till köparens patienter.Två av ledamöterna var dock skiljaktiga och menade att tjänsterna avsåg momsfri sjukvård.
I det första fallet var det fråga om ett läkarbolags tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster till det köpande bolagets kunder. Enligt avtalet var läkarbolaget ansvarigt för hälso- och sjukvårdsinsatserna till patienterna och det köpande bolaget ansvarade för schemaläggning. tjänstgöringens omfattning, arbetsledning och arbetsmetoder. Köparen stod också som ansvarig vårdgivare på kvittot till patienten, som betalade patientavgift till det köpande bolaget.
I det andra fallet var det fråga om en specialistläkare som var anställd som överläkare vid ett universitet, men som via sitt konsultbolag också tillhandahöll specialisttjänster till ett privatägt sjukhus. Konsultbolaget/specialistläkaren hade inte en egen vårdmottagning men var ansvarigt för vården under hälso- och sjukvårdslagen, samt stod under tillsyn av IVO. Konsultbolaget tillhandahöll sina specialisttjänster i den omfattning, och på de tider, som sjukhuset avropade, och det var sjukhuset som stod som vårdgivare gentemot patienten.
I det tredje fallet tillhandahöll ett bolag ambulerande sjuksköterskor till olika äldreboenden. Det var äldreboendet som hade avtals- och vårdgivarrelationen med patienten, men bolaget tog över vårdgivaransvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen under de tider som det tillhandahöll sina vårdtjänster. Bolaget stod under IVO:s tillsyn.
I samtliga tre fall ovan ansåg Skatterättsnämnden att det var fråga om momspliktig personaluthyrning eftersom syftet med avtalen mellan säljaren och köparen var att bemanna de köpande bolagens organisation.
Trots att det var den uthyrda personalen som skulle bedriva sjukvård, skulle man enligt Skatterättsnämnden bedöma det säljande bolagets tjänster (och alltså inte den uthyrda personalens tjänster). Enligt Skatterättsnämnden tillhandahöll det säljande bolaget personal, inte sjukvård. Eftersom det var köparna som ansvarade för arbetsledning och hade det övergripande och organisatoriska ansvaret för verksamheten som bedrevs, ansåg Skatterättsnämnden att köparna efterfrågade personal som skulle stå under deras ledning och organisation. Det var därför fråga om momspliktig personaluthyrning och inte momsfri vård. Skatterättsnämnden fann att de säljande bolagens tillhandahållanden inte skedde inom ramen för en organisatorisk struktur med eget ansvar som innebar att vården gavs inom ramen för bolagens egna regi. Skatterättsnämnden menade därför att säljarna inte utförde undantagen sjukvård i förhållande till köparna.
Två av Skatterättsnämndens ledamöter var skiljaktiga och ansåg att de aktuella tjänsterna kunde utgöra momsfri sjukvård. Det följer av momslagen att personer med särskild legitimation att utöva yrke inom vården omfattas av momsundantaget, och det finns stöd för att momsundantaget kan tillämpas i flera led.
Vår kommentar
Skatterättsnämndens tolkning i nu aktuella förhandsbesked ligger i linje med den restriktiva tolkning kring vad som kan anses utgöra undantagen sjukvård som Skatteverket tidigare har gjort. Det är troligt att Skatteverket kommer börja granska vårdsektorn från den 1 juli 2019 och då anse att det ska vara moms på de typer av tillhandahållanden som vid det här laget prövats av HFD, Skatterättsnämnden och som Skatteverket tidigare uttalat sig om. Det finns nu all anledning för företag i vårdsektorn att se över sin organisatoriska struktur och hur verksamheten kan drivas framåt.
Lena Westfahl och Cecilia Smedfors hos Grant Thontorn har hållit ett antal seminarier på detta ämne. Håll utkik på vår hemsida efter fler seminarier, eller kontakta dem direkt för att boka ett möte och specifikt diskutera konsekvenserna för ditt företag.
