I ett historiskt beslut har riksdagen röstat igenom nya regler som kommer att förändra hur svenska företag rapporterar om hållbarhet. De nya reglerna införlivar nu CSRD i svensk lag, och träder i kraft den 1 juli 2024.
Webbinarium
Hållbarhetsrapportering 3.0 – så skapar du affärsnytta
Den 29 maj kom äntligen beskedet – riksdagen har röstat igenom nya regler om hållbarhetsrapportering. I och med det står det klart att CSRD införlivas i svensk lag och träder i kraft den 1 juli 2024.
Många europeiska länder har kommit betydligt längre med arbetet att införliva EU-direktivet, och flera röster har höjts om att den svenska processen gått för långsamt. Att det definitiva beskedet nu kommit, och att beslutet är fattat, välkomnas av Helena Mueller, ansvarig för hållbarhetsrådgivning på Grant Thornton.
Det är en jättespännande tid, och nu är det dags att börja agera. Det som händer nu är kanske den största förändringen vi kommer att se i näringslivet under vår livstid.
Det här är CSRD
CSRD syftar till att förbättra kvaliteten och jämförbarheten i hållbarhetsrapporter, vilket underlättar för investerare och andra intressenter att identifiera företag som effektivt hanterar risker och möjligheter inom styrning, miljö, socialt ansvar och mänskliga rättigheter.
Samtidigt är arbetet med CSRD inte bara en fråga om att uppfylla krav. Det presenterar också en betydande affärsmöjlighet. Genom att arbeta med CSRD får företag möjlighet att noggrant granska sina risker och möjligheter, vilket ger underlag till välgrundade beslut i det dagliga och strategiska arbetet.
För medelstora företag, som ofta är en del av större bolags värdekedjor, är det särskilt viktigt att tidigt påbörja förberedelserna för att möta de nya kraven.
Vanliga frågor om CSRD
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-direktiv och en del av EU:s så kallade gröna giv vars mål är att öka transparens, kvalitet och jämförbarhet. CSRD ersätter NFRD (Non Financial Reporting Directive), liksom Årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering.
CSRD har som mål att öka kvalitet, transparens och jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisning. Detta innebär bland annat att investerare och övriga intressenter får tillgång till information som möjliggör en bedömning av investeringsrisker till följd av hållbarhetsrisker inom alla ESG-områden (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning). Vidare ställer CSRD krav på att den hållbarhetsinformation som presenteras i hållbarhetsrapporten, ska genomgå en översiktlig granskning, utförd av en oberoende revisor.
Direktivet innebär att hållbarhetsrapportering ska ske i enlighet med ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och ställer bland annat krav på att företag ska använda sig av dubbel väsentlighet i sin hållbarhetsrapportering.
ESRS består av 12 standarder och 82 nyckeltal, dels gemensamma generella och dels ämnesspecifika kopplat till ESG-områdena.
E (miljö): standarder för klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem samt resursanvändning och cirkulärekonomi
S (samhällsansvar): standarder för egen arbetskraft, arbetare i värdekedjan, påverkan på lokalsamhällen samt konsumenter och slutanvändare
G (bolagsstyrning): standarder för affärsetik
Vilka standarder och nyckeltal ditt företag ska rapportera på styrs utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen.
Räkenskapsår som inleds 1 juli 2024 eller senare: Stora företag/koncern noterade på reglerad marknad med mer än 500 anställda. (Rapporter avlämnas år 2025/2026)
Räkenskapsår som inleds 1 januari 2025 eller senare: Företag som uppfyller minst två av följande kriterier: • Över 550 miljoner kronor i nettoomsättning • Över 280 miljoner kronor i balansomslutning • Över 250 anställda (Rapporter avlämnas år 2026)
Räkenskapsår som inleds 1 januari 2026 eller senare: Noterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut samt vissa försäkringsföretag. (Rapporter avlämnas år 2027)
Tjänster
Vi kan hjälpa er med: Hållbarhetsrapportering & CSRD
I dag förväntas controllers och CFO:er leda förändring, hantera AI och dataanalys samt presentera värdeskapande beslutsunderlag. Enligt David Wahlund på Grant Thornton blir rollen alltmer ensam och strategiskt krävande. – Med kombinationen av redovisning, analys och CFO-coachning blir Grant Thornton inte bara ett konkret stöd i vardagen i form av redovisningspartner, utan även ett strategiskt bollplank, säger han.
Från och med den 1 april 2026 kan även muntliga uppgifter som lämnas till Skatteverket kan ligga till grund för skattetillägg om de bedöms vara oriktiga. Tidigare har skattetillägg i praktiken förutsatt att den oriktiga uppgiften lämnats skriftligen. Våra skatterådgivare guidar i vad ändringen innebär i praktiken.
Sedan 1 januari 2026 gäller nya regler för delägare i fåmansföretag. Det är först i deklarationen 2027 som ägare behöver lämna in en K10-blankett enligt de nya reglerna, men redan nu är det hög tid att analysera vilka förändringar som du eller ditt företag eventuellt måste göra redan nu. Vi har samlat de viktigaste punkterna för delägare att ta ställning till.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
