insight featured image
Marie Baumgarts, Head of Sustainability Regulatory Affairs and Sustainability Office på SEB, berättar om hur EU-taxonomin kommer att påverka små- och medelstora tillväxtbolag framöver.

Marie Baumgarts, Head of Sustainability Regulatory Affairs and Sustainability Office, SEB

21 april 2021 publicerades den första delegerade akten i EU:s klimattaxonomi, ett klassificeringssystem som ska göra det enkelt att se vilka investeringar som är miljö- och klimatmässigt hållbara. Taxonomin är ett av flera verktyg som ska bidra till att utsläppen reduceras enligt Parisavtalet och att vi når EU:s mål om klimatneutralitet 2050.

De delegerade akterna omfattar hittills två av taxonomins totalt sex miljömål. Vad innebär egentligen taxonomin?

Man brukar säga att ”the devil is in the details”. Nu när taxonomin för de första miljömålen är på plats vet företagen vilka tröskelvärden; det vill säga tekniska granskningskriterier, som gäller för de ekonomiska aktiviteter som är inkluderade. Vi kommer helt enkelt att kunna skilja på äpplen och päron efter att tidigare ha haft fruktsallad. Parallellt fortsätter arbetet med att färdigställa resterande delar av taxonomin.

Varför är taxonomin viktig för svenskt näringsliv?

Sverige har ju en lång tradition av att jobba med hållbarhet och anses vara ett föregångsland inom grön verksamhet. Taxonomin ska öka transparensen och möjliggöra objektiva jämförelser. Förhoppningsvis bidrar den till att styrkorna hos svenska företag nu kan bevisas. Samtidigt innebär taxonomin en risk för bolag som har marknadsfört sig hårt som hållbara utan att ha haft underliggande data.

Hur kommer små och medelstora företag påverkas?

SME:s ingår ofta i värdekedjan för större bolag som själva omfattas av taxonomin, så kraven kommer delvis därifrån. Sedan har EU-kommissionen lagt fram ett förslag på en revidering av direktivet för hållbarhetsredovisning, som även omfattar mindre noterade bolag. Om revideringen går igenom kommer den nya rapporteringen gälla för rapporter för räkenskapsåret 2023. SME:s föreslås få tre extra år på sig. Samtidigt pågår arbetet med resterande fyra miljömässiga taxonomimål och en möjlig utvidgning av taxonomin, med till exempel sociala mål. Så transparensen inom hållbarhet kan komma att öka signifikant. Det vi ser är bara början.

Vi pratar mycket om vikten av en hållbar affärsmodell. Vad händer med företag som inte har det eller inte ställer om?

Tidigare har klimatpåverkan inte varit inprisat i balans- och resultaträkningar. Lagstiftning och reglering innebär en attitydförändring för hur affärer görs. Att se hur hållbarhetsfrågor är integrerade i affären kommer att vara en konkurrensfördel, till exempel vid en transaktion eller ett förvärv. Taxonomin blir lite som att tända lampan. De som har på fötterna lär få en skjuts och de som tagit genvägar tvärtom.

Har du några tips till företag som är i början av sin hållbarhetsresa?

Först och främst gäller det att ha koll på sin värdekedja. Och att förstå hur företag påverkas av omvärlden och hur företagen påverkar sin omvärld, det som kallas för dubbel materialitet. Jag tycker att man kan börja sin analys med utgångspunkt i Global Compacts fyra områden: miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och antikorruption, som är centrala för allt hållbarhetsarbete. En mer holistiskt ansats där helheten tas i beaktande handlar helt enkelt om att framtidssäkra sin affär.

EU:s taxonomiförordning

För att en ekonomisk aktivitet ska anses vara hållbar ska den:

1. Väsentligt bidra till minst ett av följande mål:
2020: 
• Begränsning av klimatförändringarna
• Anpassning till klimatförändringarna
2023:
•Hållbart utnyttjande och skydd av vatten och marina resurser
• Övergång till en cirkulär ekonomi med förbättrad avfallshantering och återvinning
• Förebyggande och begränsning av föroreningar
• Skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem och återställande av skadade ekosystem.
2. Inte göra någon avsevärd skada på något av de andra miljömålen.
3. Följa minimikraven i internationella konventioner avseende arbetsrätt och mänskliga rättigheter (OECD Guidelines on Multinational Enterprises och UN Guiding Principles on Business and Human Rights).

Intervjun är en ett utdrag ur vår integrerade integrerade års- och hållbarhetsredovisning.