Snart rapporteringsplikt för gränsöverskridande transaktioner

Den svenska lagstiftningsprocessen och det ursprungliga förslaget har kritiserats för bl.a. sanktionssystemets konstruktion samt utökningen av tillämpningsområdet. I grunden har också EU:s direktiv fått massiv kritik både från svenskt och internationellt håll rörande bl.a. osäkerheten om vad som är ett rapporteringsskyldigt arrangemang och vilka parter som i sin tur är rapporteringsskyldiga.

Vad innebär då dessa regler och vad är ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang?
Med ett gränsöverskridande arrangemang avses ett arrangemang som berör mer än en medlemsstat i Europeiska unionen, eller en medlemsstat och ett tredjeland, och som uppfyller ex. minst ett av de följande villkoren; (i) att transaktionsparterna (kallade deltagare i lagstiftningen) inte har hemvist i samma land, (ii) transaktionsparterna har hemvist i mer än en stat eller jurisdiktion eller (iii) en transaktionspart bedriver näringsverksamhet i en annan stat än sin hemviststat genom s.k. fast driftställe och där transaktionen utgör del av verksamheten från det fasta driftstället. Flertalet ytterligare exempel finns.

För att kunna identifiera vilka arrangemang som är rapporteringsskyldiga så finns vissa kännetecken angivna i den föreslagna lagtexten. Kännetecknen ska typiskt sett indikerar att det kan finnas en risk för skatteflykt. Några av dessa är:

• Omvandling av inkomst till tillgångar som beskattas lägre eller undantas från beskattning,
• användning av ett förvärvat företagets underskott för att minska skattepliktig inkomst,
• om det finns konfidentialitetsvillkor (ex. om en transaktionspart har förbundit sig att inte röja hur en skatteförmån kan uppnås genom transaktionen),
• gränsöverskridande betalningar såsom ex. att arrangemanget innebär att värdeminskningsavdrag på en tillgång begärs i mer än en stat (detta är enligt vår åsikt något som är mycket vanligt när ett svenskt bolag har ett utländskt fast driftställe med tillgångar som skrivs av i båda jurisdiktionerna), och
• internprissättning till exempel om det innefattar användning av regler om schabloniserad beräkning av resultat eller vinstmarginaler.

Vem har rapporteringsplikt?
Ovan har exempel givits på vad som är ett gränsöverskridande arrangemang och vilka sådana företeelser som är rapporteringspliktiga. Men vilka parter ska praktiskt rapportera? Kortfattat omfattar rapporteringsplikten användare av arrangemanget (ex. i de flesta fall transaktionsparterna) och rådgivare i arrangemanget.

På vilket sätt ska rapportering ske? 
Uppgifterna om den gränsöverskridande transaktionen ska lämnas till skattemyndighet senast 30 dagar efter den dag då rådgivaren antingen gjorde arrangemanget tillgängligt, den dag då arrangemanget blev redo för genomförande eller den dag rådgivaren påbörjade genomförandet av arrangemanget. Det kommer att i Sverige vara möjligt att lämna in DAC 6-rapporter elektroniskt genom filluppladdning i e-tjänst, manuell registrering i e-tjänst och API.

Vad händer om rådgivare eller användare inte rapporterar?
Om rådgivare och användare inte rapporterar ett gränsöverskridande arrangemang finns ett sanktionssystem. En rapporteringsavgift tas ut för rådgivare på mellan 15 000 kr och 315 000 kr och för användare på mellan 7 500 kr och 157 500 kr för utebliven rapportering. Rapporteringsavgifterna är beroende på tidsutdräkt att rapportera samt omsättning. Reglerna kommer att träda ikraft per den 1 juli 2020 om inget oförutsett händer. Senaste dag för rapportering av retroaktiva arrangemang är den 31 augusti 2020.

Avslutande kommentar
Som en avslutande reflektion bör noteras att vi välkomnar att Regeringen inte valt att gå vidare med det tidigare förslaget att vissa arrangemang skulle rapporteras även om de ägde rum inom Sverige. Dock är Regeringen fortfarande av uppfattningen att regeringskansliet bör arbeta vidare med frågan om just de nationella arrangemangen. Det bör också noteras att lagrådsremissen inte heller på ett tydligt sätt anger vad ett arrangemang är och vi ser en risk i att många vanliga strukturer och transaktioner kommer att träffas av rapporteringsplikten utan att ha någon som helst karaktär av skatteflykt.

Rapporteringsskyldigheten ställer stora krav på både rådgivare och användare. Många transaktioner med flera inblandade jurisdiktioner kommer att träffas av rapporteringsplikten och vi kan konstatera att mycket fortfarande är oklart och vägledande praxis kommer av naturliga skäl att dröja.

Få de senaste nyheterna paketerade i ett mejl     

Prenumerera på våra nyhetsbrev