Nyhet

Science Based Targets – nya krav och nya möjligheter

Maral Myhr
Med:
insight featured image
Vad gör du när den största kunden ringer upp och börjar ställa frågor om hur du ska kunna ingå i en hållbar leverantörskedja? Och mer specifikt hur du kan minska Co2-utsläppen? Ett sätt att möta de nya kraven är att börja klimatredovisa och kunna sätta mål för att minska den negativa påverkan. Det finns olika ramverk för att skapa struktur och det blir allt vanligare att företag låter granska sina klimatmål eller får dem godkända av organisationen Science Based Targets.

Science Based Targets Intitiative (SBTi) är ett initiativ som lanserats av ett antal internationella organisationer, bland andra Världsnaturfonden, CDP (tidigare Carbon Disclosure Project), United Nations Global Compact (UNGC) och World Resources Institute (WRI).

Vetenskapen visar tydligt att vi behöver begränsa temperaturstegringen avsevärt för att undvika de katastrofala effekter som följer med klimatförändringen. Företag kan ta ansvar genom att förstå den negativa påverkan, sätta mål och ta fram en handlingsplan för att driva förändring.

Science Based Targets Intitiative (SBTi) är ett initiativ som verkar för att få företag i den privata sektorn att arbeta för att uppnå de klimatmål som sattes i Parisavtalet 2015, och som i stora drag går ut på att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Några av de viktigaste punkterna i Parisavtalet är att hålla den globala uppvärmningen under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader, att öka ambitionerna efter hand med avstämning var femte år och att ge stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer.

– Tanken med Science Based Targets är att man vill ta fram mål som visar företag hur mycket och hur snabbt de behöver minska sina växthusgasutsläpp för att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringen. Anledningen till att det heter ”science based” är just att klimatmålen som sätts är i linje med vissa vetenskapliga modeller. Hur man sedan gör beräkningar av sina klimatsutsläpp är baserat på en internationell standard som heter Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). GHG-protokollet delar in utsläppen i så kallade scope, där scope 1 är de direkta utsläppen, scope 2 är indirekta utsläpp från energi, medan scope 3 är alla övriga utsläpp i hela värdekedjan, säger Maral Myhr, hållbarhetsexpert på Grant Thornton.

Nytt ramverk för små och medelstora företag

Målen som sätts av de deltagande företagen ska linjera antingen med 1,5- eller 2-gradersmålet från Parisavtalet. Initiativet riktade sig från början till stora bolag med fler än 500 anställda, men från och med juli i år finns ett nytt ramverk för små och medelstora företag med färre än 500 anställda.

– Detta skapar stora möjligheter även för de mindre företagen att visa sina ambitioner, att man menar allvar med sitt klimatmål, men även att deras initiativ spelar roll och gör skillnad. Vi ser att detta skapat en snöbollseffekt där stora företag inkluderar sina leverantörer och underleverantörer i sina målformuleringar och därmed ställer krav på de mindre företagen. En del av våra kunder har till exempel blivit uppringda av ICA som säger att de behöver ta fram ett klimatmål i enlighet med SBT, säger Maral Myhr.

Kravet på små och medelstora företag är att minska sina utsläpp med antingen 30 procent vilket linjerar med 2-gradersmålet, eller med 50 procent vilket linjerar med 1,5-gradersmålet.

Utmaningen hos små och medelstora företag

Ett deltagande i Science Based Targets kräver att företaget gör en genomlysning av hela sin värdekedja enligt GHG-protokollet för att identifiera var företaget har sina utsläpp. För att målbilden ska förankras i verksamheten och leda till en riktig förändring är det viktigt att ledningen tydligt står bakom den. Det är långt ifrån säkert att små och medelstora företag har de resurser och den kunskap som krävs för detta. Vanligtvis ser processen ut såhär:

  • Gör en avgränsning och bestäm vilka utsläpp och kategorier du ska mäta och samla in data på
  • Samla in datan, men se till så inte en enskild person blir ansvarig för allt arbete
  • Räkna om datan till utsläppseffekten
  • Gör scenarioanalyser där du tester hur mycket utsläppen sjunker om exempelvis antalet tjänsteresor minskar
  • Utifrån resultatet sätter du ett mål som antingen linjer med 2-gradersmålet eller 1,5-gradersmålet

Många större företag väljer att först signera sitt åtagande i ett så kallat commitment letter för att visa att de är seriösa med sitt klimatarbete. Maral Myhr menar att små och medelstora företag bör arbeta igenom processen först, för att sedan skicka in sitt åtagande samtidigt som de även väljer det mål de ska sätta. Målen behöver sedan godkännas av SBTi.

Flera potentiella vinster

Förutom den uppenbara fördelen att kunna fortsätta som leverantör till stora kunder finns det andra potentiella vinster för de företag som antar Science Based Targets.

– Det mest basala är att man får ett nuläge på sin verksamhet och vet var man har sina största utsläpp, vilket ibland är en aha-upplevelse. Det gör också att man blir trovärdig i sin kommunikation – när man tar en internationell standard i beaktande för sina klimatberäkningar. Sedan har vi även möjligheten till effektivisering och kostnadsbesparingar när man till exempel minskar sin energiförbrukning. En annan fördel är att man kan stötta sina egna leverantörer i deras hållbarhetsarbete.

Hittills har 1 106 företag anslutit sig till Science Based Targets och av dessa är 51 svenska.*

– Det är naturligtvis positivt men det visar också att det finns en hel del att göra framöver när allt fler företag börjar jobba med Science Based Targets, säger Maral Myhr.

*Per den 21 januari 2021

Senaste nytt

Se fler artiklar