article banner
Nyhet

Rätt redovisning av korttidsarbete enligt K3 och K2

Eva Törning Eva Törning

Regeringen har infört en rad åtgärder för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen. En av dessa är möjligheten att införa korttidsarbete, vilket väckt ett antal frågor kring hur detta ska redovisas på ett korrekt sätt. Eva Törning, partner på Grant Thornton och medlem av FAR:s policygrupp hjälper till att reda ut begreppen.

Klicka nedan för att komma direkt till frågor och svar om:

Kan bidraget tas upp i redovisningen per 31:a mars 2020?

Ska stödet betraktas som ett offentligt bidrag?

När redovisas det offentliga bidraget?

Hur ska det offentliga bidraget presenteras i resultaträkningen?

Hur ska skillnad mellan lön och offentligt bidrag redovisas?

Korttidsarbete innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid utan att de sägs upp från sina anställningar. Anställda får i stället gå ner i arbetstid men behålla stora delar av sin lön och företagen får ett tillfälligt stöd från staten för att täcka stora delar av kostnaden för de anställda som har minskad arbetstid. Tillväxtverket är den myndighet som godkänner och betalar ut stödet.

Lagen om korttidsarbete trädde i kraft 7:e april men stödet kan godkännas retroaktivt för korttidsarbete från 16:e mars. Tidpunkten för beslutet, dess retroaktiva verkan och bedömning av om stödet kommer att erhållas även om det inte är beslutat/utbetalt innebär att ett antal redovisningsmässiga frågeställningar har väckts. Det gäller bland annat:

  • Kan det offentliga bidraget tas upp i redovisningen per 31 mars 2020 trots att riksdagen inte beslutat om den nya bestämmelsen per detta datum?
  • Ska stödet betraktas som ett offentligt bidrag enligt definitionen i K3 och K2?
  • När redovisas det offentliga bidraget enligt K3 och K2?
  • Hur ska det offentliga bidraget presenteras i resultaträkningen enligt K3 och K2?
  • Hur ska skillnad mellan lön och offentligt bidrag redovisas?

Kan bidraget tas upp i redovisningen per 31:a mars 2020?

Beslutet om stödet klubbades i riksdagen 2:a april, alltså efter redovisningsperiodens slut. Men, per 31:a mars fanns ett förslag från regeringen, det fanns även information om att riksdagspartierna var överens om detta och att bestämmelserna gällde retroaktivt från 16 mars.

– Det här innebär att det blir bestämmelserna i redovisningen avseende händelser efter rapportperiodens som aktualiseras. Även om redovisningsnormerna inte är helt enhetliga och att omfattningen av normerna skiljer sig åt bedömer vi i policygruppen att slutsatsen blir densamma i denna fråga oavsett vilket regelverk som tillämpas, det vill säga att de nya bestämmelserna beaktas per 31:a mars även om de inte var beslutade, säger Eva Törning.

Ska stödet betraktas som ett offentligt bidrag?

Policygruppen har kommit till slutsatsen att ersättningen för korttidsarbete utgör ett offentligt (statligt) bidrag enligt samtliga fyra regelverk; IFRS, RFR 2, K3 och K2. Här behandlas dock enbart K3 och K2.

– Offentliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Offentliga bidrag inkluderar inte sådana former av offentliga stöd som man inte rimligtvis kan sätta ett värde på, och inte heller transaktioner med staten som inte kan skiljas från företagets normala affärsverksamhet, säger Eva Törning.

När redovisas det offentliga bidraget?

Det som är kritiskt för om och när bidraget kan redovisas som fordran och intäkt är att först identifiera villkoren för att erhålla bidraget och sedan när dessa bedöms uppfyllda respektive är uppfyllda. Kriterierna för att erhålla bidraget framgår av lag och förordning men även av villkor som sätts upp av Tillväxtverket som sedan slutligen beslutar om ett företag har rätt till stödet. Villkoren är dock inte självklara och kräver en hel del tolkning.

– Ur ett redovisningsperspektiv kan man tänka sig olika tidpunkter för redovisning; lönetidpunkt, ansökningstidpunkt, eller beslut/utbetalningstidpunkt. Det som är viktigt att tänka på nu när ansökan skickas in första gången är att alla villkoren inte är uppfyllda vid lönetidpunkten. Detta beror på att Tillväxtverket har som ett krav att företaget, lite förenklat, inte har ekonomiska svårigheter per ansökningstidpunkten. Det innebär att policygruppen kommit fram till att detta viktiga villkor inte är uppfyllt förrän på ansökningsdagen säger Eva Törning och fortsätter; 

– En ansökan i april för lönerna i mars gör att bidraget för mars intäktsredovisas i april. När företaget väl har fått beslut om att man är berättigat till bidrag under ett antal månader framöver, intäktsredovisas bidraget i samma månad som den lön som bidraget ska täcka betalas ut, det vill säga bidraget för löner i april redovisas i april). Skulle företaget vara väldigt osäkert på om villkoren är uppfyllda kan intäktsredovisningen behöva vänta till beslutet/utbetalningstidpunkten. Det är också viktigt att ta hänsyn till risken för återbetalningsskyldighet.

Hur ska det offentliga bidraget presenteras i resultaträkningen?

Bidraget ska redovisas som en övrig rörelseintäkt och får inte redovisas som en minskning av personalkostnader.

Hur ska skillnad mellan lön och offentligt bidrag redovisas?

Det uppstår normalt en merkostnad för företaget vid korttidsarbete eftersom staten inte ersätter kostnaden för hela bortfallet i arbetstid. Om arbetstiden till exempel minskas med 60 procent får den anställde ut 92,5 procent av sin ordinarie lön. Det innebär att den anställde får kompensation även under den period partiell arbetsbefrielse införs. Den anställde får ut 52,5 procent av sin lön under sin frånvaro (60 procent i detta exempel) arbetsgivaren bidrar med 7,5 procent för den partiella frånvaron medan staten står för resterande 45 procent av lönekostnaden under frånvaroperioden.

– Detta bör ses som en merkostnad för företaget eftersom det är en ökad lönekostnad för den anställdes arbetade tid. Därmed ska företaget inte göra någon avsättning för mellanskillnaden under den tid som företaget får bidrag för korttidsarbete utan hela lönen redovisas som vanlig lönekostnad i den period den anställde arbetar, säger Eva Törning.

Observera att denna information lades ut den dag som framgår ovan. Omständigheter kan ha tillkommit som innebär att informationen är inaktuell. Vänligen besök vår samlingssida för de senaste nyheterna.


Få de senaste nyheterna paketerade i ett mejl     

Prenumerera på våra nyhetsbrev