Att identifiera, analysera och hantera hållbarhetsrisker är något som blivit allt viktigare – även innan Coronapandemin. Kraven på riskanalyser ökar i allmänhet, bland annat i hållbarhetsredovisningar, och allt fler ser att det finns konkreta och affärsmässiga vinster med att ha kontroll på riskerna.
De globala hållbarhetsutmaningarna påverkar företagens verksamheter i allt större grad. Det gäller till exempel klimatförändringar, brist på viktiga naturresurser, kränkningar av mänskliga rättigheter och konflikter som innebär en större riskexponering, direkt eller indirekt via till exempel underleverantörer eller distributörer. Dessutom har många verksamheter direkt operativa risker, som arbetsplatsolyckor eller miljöolyckor.
Bland svenska företag finns det nu en större förståelse för att bolagets värde är nära kopplat till hur man hanterar sina risker, och att det inte bara gäller finansiella risker utan även sociala risker och miljörisker.
När företag börjar adressera hanteringen av hållbarhetsriskerna finns det enligt hållbarhetsrådgivaren Markus Håkansson ett antal ganska vanliga fallgropar.
– Det första är att man bestämmer sig för att plocka några enkla poäng och tror att problemet är löst. Hållbarhetsarbetet måste utföras på ett mycket mer strukturerat sätt där man kammar igenom hela bolaget för att identifiera riskerna. Att jobba med ad hoc-processer är i sig en risk, säger han.
Ett annat vanligt misstag är att man analyserar sin verksamhet som den ser ut idag istället för hur den kommer att se ut i framtiden.
– FN:s globala mål för 2030 är en realitet som kommer att träffa alla typer av verksamheter. Det gäller att inse hur genomgripande den här förändringen blir och se till att man anpassar sig till en ny verklighet. Coronapandemin är ett tydligt exempel på hur snabbt och omfattande läget kan förändras.
Andra problem som kan dyka upp är att ett företag lyckas ta fram en lång lista med hållbarhetsrisker men inte förmår att prioritera vilka som ska adresseras först, eller att man inte förstår att hållbarhetstänkandet måste integreras i hela företaget, från ägare via styrelse och ledningsgrupp till hela organisationen.
Företag som har integrerat hållbarhet och ESG I sin affärsmodell och siktar mot att bli en organisation som tänker integrerat, måste också i grunden ha en bra styrning och ledning. Som en effekt av detta klarar de sig bättre genom alla typer av kriser, Covid-19 inräknad. Strategiskt hållbarhetsarbete i stort är ju att inte vilja sätta ett bäst-före-datum på sitt företag, ett företag med ett integrerat tänkande är förberett på allt.
När det gäller framtiden tror Markus Håkansson att fokus på hållbarhetsfrågor i företagandet kommer att bli ännu större. Förutom FN:s 2030-mål kommer EU:s nya ägardirektiv att ytterligare styra investeringskapitalet i en hållbar riktning.
– Direktivet gör att det blir hårdare krav på transparens hos institutionella ägare och att man kan visa att man investerar hållbart. Det här påverkar så mycket som 50 procent av det totala ägarkapitalet i Europa och klarar man inte av att möta de här förändringarna så tror jag att man helt enkelt inte kommer att kunna tjäna tillräckligt med pengar på sin verksamhet och i slutändan kan bli tvungen att lägga ner företaget. Att hantera hållbarhetsriskerna är helt enkelt en fråga om överlevnad.
