I ideella organisationer kan compliance handla om mer än ordning och reda. I vissa fall kan det bli en fråga om personers säkerhet. Sofia Bülow, skattejurist och branschansvarig för ideell sektor på Grant Thornton, vägleder organisationer med samarbeten i länder där mottagaren riskerar att förföljas när ersättningar blir spårbara.
Många svenska ideella organisationer agerar helt eller delvis utomlands för att stötta utsatta grupper. Det kan till exempel handla om stöd och påverkansarbete för att förändra villkoren för den utsatta gruppen, så som HBTQI-personer och personer som arbetar med mänskliga rättigheter som förföljs och förtrycks.
Men att stödja personer och organisationer som jobbar med den typen av frågor i utsatta länder är inte helt enkelt. De tvingas agera i det dolda för att undvika konsekvenser från förtryckande statsmakter, och en ersättning från svenska organisationer kan rikta oönskat ljus mot mottagaren.
Sofia Bülow är skattejurist och branschansvarig för ideell sektor på Grant Thornton. Hon och kollegorna möter ofta den här typen av komplicerade frågeställningar, där olika intressen ställs mot varandra.
Informationsutbyte mellan länder skapar problem
För att ta reda på vilka alternativ som finns vid samarbeten med aktörer i länder med förtryckande regimer behöver man se till en rad faktorer. En viktig faktor är vilka avtal om informationsutbyte som finns mellan Sverige och det land där mottagaren finns.
– Sverige har avtal med flera länder om informationsutbyte. Det kan till exempel innebära att svenska Skatteverket åtagit sig att lämna uppgifter till andra länders myndigheter om att en svensk arbetsgivare lämnat ersättning till en person bosatt i det aktuella landet. Mottagarens koppling till den svenska organisationen blir då direkt spårbar för den myndighet som tar emot informationen, förklarar Sofia Bülow.
Exempelvis är du som arbetsgivare skyldig att lämna uppgifter till Skatteverket om att du anställt och betalat ut ersättning till en person som bor eller beskattas i ett av de länder som Sverige har avtal med. Det rör sig om ca 90 länder (vilka länder det rör sig om finns information om på Skatteverkets hemsida). Uppgiften lämnas antingen i arbetsgivardeklarationen eller i kontrolluppgift KU14.
– Den här typen av skyldigheter placerar ju organisationerna i en situation där de känner sig nödgade att välja mellan att följa det regelverk som finns kontra att skydda personerna i fråga. Vi har tyvärr ingen lösning på dilemmat men tycker att det är en så pass angelägen fråga att den är värd att lyfta upp då vi uppfattat att den inte kommer upp i ljuset så ofta, avslutar Sofia Bülow.
Grant Thorntons branschgrupp för ideell sektor, Not for Profit, har samlad kompetens från flera olika områden för att vi ska kunna anpassa vår rådgivning utifrån dina frågeställningar.
Från och med den 1 januari gäller förändrade regler för beskattning av utdelningar och kapitalvinster på andelar i fåmansföretag (3:12-reglerna). Reglerna innebär bland annat en förändring i beräkningen av hur stor del av utdelning och kapitalvinst som en ägare av kvalificerade andelar får ta upp till 20 procent beskattning, det så kallade gränsbeloppet.
Regelverket för hållbarhetsrapportering föreslås förenklas när Sverige anpassar lagstiftningen till EU:s reviderade direktiv. Förslaget innebär att lagkrav främst blir kvar för stora företag och koncerner, medan många medelstora företag får minskad – eller ingen – formell rapporteringsplikt.
Sedan 1 januari 2026 gäller nya regler för delägare i fåmansföretag. Det är först i deklarationen 2027 som ägare behöver lämna in en K10-blankett enligt de nya reglerna, men redan nu är det hög tid att analysera vilka förändringar som du eller ditt företag eventuellt måste göra redan nu. Vi har samlat de viktigaste punkterna för delägare att ta ställning till.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
