Förutom vissa grundläggande momskunskaper är det nödvändigt att känna till tre viktiga begrepp när man gör ett ”utlägg” för någon annans räkning. I dagligt tal använder vi oss kanske generellt av begreppet utlägg men för att få momsen rätt behöver man göra en uppdelning av detta i tre olika kategorier:
Till kostnadskomponenter räknas inköp för den egna verksamheten. För att kunna tillhandahålla verksamhetens varor eller tjänster görs vissa inköp som sedan kommer att ingå i priset för varorna/tjänsterna vid faktureringen, såsom direkta eller indirekta kostnadskomponenter.
Exempel på kostnadskomponenter kan vara resekostnader såsom, taxi, hotell eller restaurangtjänster. Den ingående momsen på leverantörsfakturan från exempelvis hotellet är avdragsgill så länge den kan kopplas till en momspliktig verksamhet och momspliktig försäljning. Vid faktureringen för att täcka kostnaden tillämpas den momssats som gäller för sålda varor eller tjänster. Om exempelvis en konsult har bott på hotell vid ett konsultuppdrag är hotellövernattningen en kostnad för att utföra konsulttjänsten och konsulttjänsten faktureras med 25 procent moms till kunden. Man har ju inte sålt en hotellövernattning (12 procent moms) till kunden. Om försäljningen inte är momspliktig, vilket kan vara fallet inom särskilda branscher, exempelvis vård, skola, omsorg, finans och ideell sektor, saknas avdragsrätt för ingående moms på den inköpta ”kostnadskomponenten” (hotellnatten, taxiresan osv.).
”Vidarefakturering” avser inköp som inte ingår i ovanstående utan är närmast ett renodlat inköp för någon annans verksamhet. Ett företag/organisation ingår avtal med en leverantör och köper in en vara eller tjänst för att därefter sälja vidare just den inköpta varan/tjänsten till ett annat företag/organisation. Detta kan exempelvis förekomma inom koncerner eller andra grupper där det ingår olika företag eller organisationer som samarbetar med varandra kring inköp. Inköpen hanteras genom att kostnaden vidarefaktureras till den inköpet avser. Den ingående momsen på inköpet, leverantörsfakturan, är avdragsgill så länge en vidarefakturering med moms görs. Vid faktureringen tillämpas den momssats som gäller för just den specifika vara eller tjänst som vidaresäljs. Normalt tillämpas samma momssats på vidarefakturering som inköpet, men vissa undantag kan vara tillämpliga.
Om det som köps in är momsfritt ska normalt inte heller någon moms vidarefaktureras när den inköpta varan/tjänsten säljs vidare. Vissa undantag finns.
Momsmässiga utlägg avser inköp som görs i någon annans namn och för någon annans verksamhet. Sådana utlägg debiteras vidare utan moms. Fakturan från leverantören avser alltså den andres verksamhet och på leverantörsfakturan bör denne anges som köpare/fakturamottagare. När det gäller utlägg är det momsmässigt ett utlägg i följande två situationer:
Momsmässiga utlägg ska enligt Skatteverket bokföras på ett balanskonto (avräkningskonto) och utlägget ska debiteras vidare utan påslag. Debiteringen av utlägget sker alltså utan angivande av moms och den som gör utlägget kan inte dra av ingående moms. Slutkunden kan dock ha avdragsrätt för ingående moms och fakturakopia på utlägget kan bifogas tillsammans med utläggsfakturan. Om det inte är fråga om ett momsmässigt utlägg hanteras leverantörsfakturan i stället som en kostnadskomponent eller som ett inköp för vidarefakturering, se ovan.
Förutom att förstå skillnaden mellan ovan tre kategorier när det gäller utlägg och vidarefakturering är det också viktigt för företag och organisationer att känna till att betalningsskyldighet till moms kan uppstå vid exempelvis vidarefakturering. En aktör som inte bedriver någon momspliktig verksamhet kan bli betalningsskyldig till moms med åtföljande plikt att momsregistreras och lämna momsdeklarationer på grund av vidarefakturering. Det är inte ovanligt att man inom olika koncerner och organisationer delar på kostnader vilket då kan leda till vidarefakturering med moms mellan parterna.
Detta kan bli fallet om exempelvis ett moderbolag eller ett riksförbund köper in något som flera koncernbolag eller lokala föreningar ska dela på. Det kan exempelvis röra sig om marknadsföring, licenser m.m. Eftersom inköpen är momspliktiga kommer köparen att få en leverantörsfaktura med moms.
När moderbolagets/riksförbundets inköp sedan ska delas upp och faktureras övriga koncernbolag eller lokala organisationer blir den inköpande aktören säljare av en momspliktig tjänst till de övriga bolagen i koncernen eller organisationen. Detta innebär att betalningsskyldighet till moms normalt uppstår för den säljande parten.
För den som uppfyller villkoren för att vara en beskattningsbar person och betalningsskyldig för moms kan det finnas möjlighet att fortsätta stå utanför momssystemet. Det gäller normalt om den momspliktiga årsomsättningen understiger 120 000 kronor (exkl. moms). Notera att viss momsfri omsättning ska räknas in i detta tröskelvärde, t.ex. momsfri fastighetsuthyrning, viket innebär att skyldighet att redovisa moms kan uppkomma vid lägre momspliktig omsättning än 120 000 kr/år.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
