I mål 7304-24 hade ett bolag yrkat avdrag för nedskrivning av aktier i ett intressebolag. Yrkandet redovisades i rutan för nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar. Nedskrivningsbeloppet återfördes inte till beskattning under skattemässiga justeringar. Av deklarationen framgick att bolagets finansiella anläggningstillgångar utgjordes av andelar i koncernföretag samt andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag. Något innehav av kortfristiga placeringar fanns inte redovisat.
HFD konstaterade att det fanns uppgifter som klart pekar mot att bolagets enda finansiella anläggningstillgångar utgjordes av näringsbetingade andelar och sannolikheten för att aktierna utgjorde lager vid beskattningen får betecknas som låg. Vidare var rutan för återföring av ej avdragsgilla nedskrivningar tom. HFD konstaterade även att det vore närmast uteslutet att bolagets uppgifter i inkomstdeklarationen skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning och det fanns därför inte skäl att påföra skattetillägg.
Läs hela domen i mål 7304-24 hos HFD
I mål 2284- 24 hade ett bolag lämnat ett koncernbidrag till ett dotterbolag. Bolaget yrkade avdrag för bidraget två gånger genom att ta upp det på två ställen i inkomstdeklarationen. Dels i resultaträkningen under lämnade koncernbidrag, dels under skattemässiga justeringar som en kostnad som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet. Bolagets resultat blev därmed för lågt. Bolaget redovisade vidare skulder till koncern-, intresse- och gemensamt styrda företag på samma belopp som koncernbidraget skulle vara.
HFD konstaterar att det framstod som närmast uteslutet att bolagets uppgifter i inkomstdeklarationen skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning, därmed saknas förutsättningar för att påföra skattetillägg.
Läs hela domen i mål 2284-24 hos HFD
Vår slutsats av domarna är att HFD ställer krav på Skatteverkets utredningsskyldighet. Felaktigheter som är relativt enkla att upptäcka vid en normal granskning av deklarationen ska inte ge skattetillägg. Domarna är mycket efterlängtade då vi ibland ser hur Skatteverket påför skattetillägg för rena misstagsredovisningar som borde ha upptäckts inom ramen för Skatteverkets utredningsskyldighet.
Som rådgivare ser vi dagligen hur komplexa deklarationer kan bli, särskilt för företag med koncernstrukturer, olika redovisningsprinciper och tekniska system som ibland brister. Det är inte rimligt att varje misstag – även sådana som borde ha upptäckts av Skatteverket – automatiskt leder till sanktioner. Det måste finnas en balans mellan den skattskyldiges ansvar och myndighetens skyldighet att granska.
Här till ska understrykas att skattetillägg är en straffrättslig sanktion och det är tydligt uttalat i praxis att det alltid ska ske en nyanserad och generös bedömning av om det finns förutsättningar för befrielse från skattetillägg. Denna bedömning lyser tyvärr med sin frånvaro i flera av de beslut om skattetillägg vi tagit del av de senaste åren.
De nya domarna visar att rättssystemet fungerar – men först efter att företagen tvingats gå hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Det är en lång och kostsam process, som inte alla har resurser att genomgå. Därför är det avgörande att Skatteverket redan i sin initiala granskning tar sitt ansvar på allvar. Vi behöver ett skattesystem där Skatteverket inte bara är en mottagare av information, utan en aktiv granskare.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
