En annan förändring jämfört med utredningens förslag är att gränsvärdena för vilka företag och koncerner som ska upprätta hållbarhetsredovisning ändras:
Så här kommenterar Annika Nygren, hållbarhetsexpert på Grant Thornton, lagrådsremissen:
– En reflektion här är att de stora noterade bolagen nu sannolikt får ytterligare ett år på sig att anpassa sin hållbarhetsrapportering utifrån CSRD. I min roll är jag dock övertygad om att det bästa är att fortsätta den omställning som företagen redan är i gång med, även om regelverket inte skulle kräva det. Det handlar om att framtidsanpassa sin verksamhet, och det finns många affärsfördelar med att hålla uppe takten. Personligen tror jag att näringslivet kommer att göra just så – fortsätta på inslagen bana och faktiskt ligga före lagstiftaren.
Den nya lagstiftningen baserad på CSRD-direktivet föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-direktiv och en del av EU:s så kallade gröna giv vars mål är att öka transparens, kvalitet och jämförbarhet. CSRD ersätter NFRD (Non Financial Reporting Directive), liksom Årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering. CSRD-direktivet innebär att hållbarhetsrapportering ska ske i enlighet med ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group).
ESRS består idag av 12 standarder och 82 nyckeltal, både gemensamma generella och ämnesspecifika kopplat till ESG-områdena.
Vilka standarder och nyckeltal ditt företag ska rapportera på styrs utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen.
CSRD är på mångas agendor och sedan den 1 januari 2024 började den nya rapporteringsstandarden ESRS att gälla. Hur läggs arbetet upp bäst? Vilka funktioner på företaget behöver samordnas? Hur säkerställs hela ESG-perspektivet?
Bli först med att läsa senaste nytt och få värdefulla insikter för ditt företag. Vi bjuder på tips och råd samt inbjudningar till aktuella webbinarier.
