Nyheter - moms

Publiceringsdatum: 15 maj 2012

Ett beskattningsunderlag ska bestå av ersättningen för varan eller tjänsten minus momsen enligt momsdirektivet. Om moms felaktigt har betalats till fel land kan den räknas in i ersättningen, den totala momsen blir då högre än avsett och företagets vinstmarginal minskar.

I detta fall har ett brittiskt bolag felaktigt redovisat brittisk moms i stället för svensk moms. Det framgår varken av mervärdesskattelagen eller i mervärdesskattedirektivet hur beskattningsunderlaget ska bestämmas när moms läggs på retroaktivt då omsättningen har skett i ett annat land än det där moms har redovisats. Någon klar rättspraxis finns inte heller.

Förvaltningsrätten konstaterar att någon svensk moms inte har ingått i avtalet mellan köpare och säljare. Frågan är om svensk moms ändå ska anses ha ingått i priset. Förvaltningsrätten anser att den inte ingått eftersom bolaget har betraktat varorna som omsatta i Storbritannien och att brittisk moms ska utgå.

Det innebär att om avtalet säger att moms ingår i priset och säljaren bedömer omsättningsreglerna felaktigt och betalar in moms i ett annat EU-land, anses den utländska momsen som har betalats ingå i beskattningsunderlaget.

Det gäller att vid tidpunkt för avtal fastställa vilka omsättningsregler som ska tillämpas. Annars riskerar bolaget att behöva betala 25 % moms på ersättningen, istället för 20 % om momsen anses vara inkluderad. En felaktig tillämpning av reglerna innebär alltså att bolaget förlorar 5 % av sin vinstmarginal.

Förvaltningsrätten i Stockholm 2012-03-20, mål nr 549-11.

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Publiceringsdatum: 15 maj 2012

Den 1 januari 2013 träder nya faktureringsregler för moms i kraft. De ändrade reglerna kommer av ett nytt EU-direktiv, det nya faktureringsdirektivet, och innebär vissa skillnader jämfört med dagens regler, framförallt vad gäller gränsöverskridande handel. Idag saknas bestämmelser om vilket EU-lands faktureringsregler som ska tillämpas. De nya faktureringsreglerna hjälper till att klargöra detta. Enligt huvudregeln ska man använda sig av faktureringsreglerna i det EU-land där varan eller tjänsten omsätts. Det innebär att näringsidkare kan komma att behöva tillämpa faktureringsreglerna i ett annat EU-land än där företaget är etablerat.

Enligt dagens regler har man vid omvänd beskattning kunnat välja att på fakturan antingen hänvisa till lagtext eller en annan uppgift om att köparen är skyldig att betala moms. Enligt de nya reglerna slopas dessa valmöjligheter och i stället ska alltid uppgiften "omvänd betalningsskyldighet" anges. Omvänd betalningsskyldighet är ett nytt begrepp som ersätter omvänd skattskyldighet och omvänd beskattning.

Nya regler som klargör hur man ska beräkna beskattningsunderlaget för moms när man tar emot en faktura i utländsk valuta kommer även att införas. Om man gör en omräkning mellan olika valutor ska momsbeloppet och beskattningsunderlaget beräknas på samma sätt. Tidpunkten för när moms ska redovisas vid EU-handel med varor påverkas också av direktivet. De nya reglerna säger att moms ska redovisas vid utfärdandet av fakturan. Samtidigt införs en tidsfrist för att utfärda fakturor. Om en faktura inte utfärdas inom tidsfristen ska momsen redovisas senast då fakturan skulle ha utfärdats, det vill säga den 15:e i månaden efter leveransmånad eller månaden då förskottet erhållits.

De nya direktiven berör även elektroniska fakturor, oberoende av vilken typ av elektroniskt format fakturan har. Till exempel kan en elektronisk faktura vara utfärdad i form av ett e-postmeddelande, under förutsättning att den innehåller de generella kraven.

Företag som har internationella transaktioner bör se över sina faktureringssystem och anpassa dem efter de nya reglerna.

Regeringens proposition 2011/12:94, Nya faktureringsregler för mervärdesskatt m.m.

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Publiceringsdatum: 16 april 2012

Enligt avtalet mellan spelutvecklaren och Apple/iTunes i Luxemburg har spelutvecklaren utsett Apple/iTunes att agera som kommissionär vid försäljningen. Apple/iTunes fick provision om 30 procent för detta, som betalades av slutanvändaren. Resterande del gick till spelutvecklaren. Ett avtal om försäljning slöts mellan Apple/iTunes och slutkund. Apple/iTunes fakturerade även kunden. Avtalet om slutanvändarlicens slöts mellan spelutvecklaren och slutkund.

Skatteverket tolkade avtalet mellan parterna som att spelutvecklaren var säljare av de elektroniska tjänsterna och att Apple/iTunes endast förmedlat försäljningen via en handelsplats. Denna bedömning delades av förvaltningsrätten.

Eftersom Apple/iTunes betalade moms på försäljningen i Luxemburg blev apparna dubbelbeskattade. Anledningen till dubbelbeskattningen har gällt tolkningen av avtalet mellan spelutvecklaren och Apple/iTunes. Har Apple/iTunes förmedlat försäljningen och har denna förmedling skett i eget eller annans namn?

Enligt kammarrättens avgörande ska en bedömning göras i tre steg; är det ett deltagande i ett tillhandahållande av en tjänst, sker tillhandahållandet för någon annans räkning och slutligen, är det ett uppdrag i eget namn?

Kammarrätten beslutade att Apple/iTunes agerade i eget namn. Att slutanvändaravtalet slöts mellan spelutvecklaren och slutkund påverkade inte bedömningen. Därmed ansågs spelutvecklaren sälja apparna till en näringsidkare i ett annat EU-land, vilket innebar att försäljningen inte skulle belastas med svensk moms.

För utvecklare av appar finns det anledning att se över avtalen med den part som distribuerar spelen via en marknadsplats i annat EU-land. Det kan också vara klokt för andra som säljer varor eller tjänster via en agent eller distributör att se igenom befintliga avtal.

Kammarrätten i Sundsvall 2012-03-20, mål nr 2741-2743-10.

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Moms på restaurang- och cateringtjänster i samband med konferenser
Publiceringsdatum: 16 april 2012

Enligt Skatteverket ska restaurang- och cateringstjänster som ingår i ett konferenssammanhang beskattas med samma skattesats som arrangemanget i sin helhet, dvs med 25 %. I normalfallet ska restaurang- och cateringtjänster som tillhandahålls tillsammans med andra varor och tjänster ses som separata tjänster som beskattas med en reducerad mervärdesskatt på 15 %. Syftet med Skatteverkets ställningstagande är att underlätta bedömningen av vad som ska ses som ett konferensarrangemang.

Ett konferensarrangemang är en sammansatt tjänst som omfattar både tillgång till lokaler och stödtjänster som gör det möjligt att genomföra en konferens. Enbart lokaluthyrning kan inte ses som ett konferensarrangemang, inte ens om lokalerna är särskilt utformade för konferensändamål. Utöver lokaler ingår normalt personal, teknisk utrustning och olika slags förtäring. Som regel ingår även lunch i arrangemanget, om den levereras av det företag som arrangerar konferensen. Detsamma gäller för kaffe, smörgåsar, mineralvatten och liknande. I dessa fall rör det sig om måltider under den del av dygnet då själva konferensaktiviteterna normalt äger rum. Andra måltider, såsom frukost, kvällsmåltider och banketter, ska i normalfallet inte anses ingå i konferensarrangemanget utan behandlas som fristående erbjudanden.

Med anledning av den förändrade skattesatsen och Skatteverkets nya ställningstagande tycker vi att det finns anledning för företag som erbjuder konferensarrangemang att se över rutinerna för momshanteringen.

Skatteverkets ställningstagande dnr 131 193650-12/111.

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Publiceringsdatum: 15 mars 2012

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett förhandsbesked fastställt att det inte är undantaget skatteplikt att erbjuda lärarvikarier till grund- och gymnasieskolor.

Förhandsbeskedet innebär att lärarvikariat på kort tid (tre timmar) eller lång tid (en termin) inte omfattas av undantaget från skatteplikt för utbildningstjänster. Skatterättsnämnden konstaterade att skolan inte efterfrågar en specifik utbildning, utan personal som kan utföra tjänster i skolans utbildningsverksamhet. Saker som att skolan står för ansvarsförsäkring, att vikarien har frihet att inom vissa ramar själv utforma undervisningen och att vikarien förväntas utföra vissa uppgifter med anknytning till undervisningen gör att vikarietjänsterna ska vara momspliktiga.

Trots att tjänsterna bedömdes som skattepliktiga gör domen att uthyrning av personal, eller annan tjänst som inte är utbildning, under vissa förutsättningar ändå kan vara undantagen från moms om tjänsten anses ha en nära anknytning till utbildning. Det förutsätter att både säljare och köpare av tjänsten ska erbjuda den sortens utbildning som är undantagen från moms och att tjänsten är av sådan karaktär att köparen inte kan erbjuda eleverna en likvärdig utbildning utan den. Tillhandahållandet av utbildningen får inte heller direkt konkurrera med kommersiella företag.

Domstolens avgörande kan få konsekvenser för de uppdragsgivare som bedriver undantagen utbildningsverksamhet, eftersom de normalt saknar avdragsrätt och momsen blir därför en kostnad i verksamheten. Samtidigt innebär avgörandet att fler tjänster än tidigare kan vara momsbefriade.

Högsta förvaltningsdomstolen 2012-01-30, mål nr 4484-11.

Skatteverket har med anledning av domen gått ut med ett ställningstagande där de förtydligar vilka förutsättningar som gäller för momsbefriad utbildning. De har även förtydligat vilka som omfattas av begreppet erkänd utbildningsanordnare. Enligt Skatteverkets tolkning utvidgas begreppet och fler än tidigare kan betraktas som erkänd utbildningsanordnare.

Skatteverkets ställningstagande dnr 131 122069-12/111.

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Publiceringsdatum: 15 mars 2012

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där de redogör för sin bedömning av skatteplikt avseende moms vid företagsförmedling.

Kontentan av ställningstagandet är att om ett uppdrag att förmedla ett företag resulterar i en överlåtelse av aktierna i företaget, omfattas tjänsten av undantaget från skatteplikt för förmedling av aktier. Om uppdraget däremot resulterar i en överlåtelse av inkråmet i företaget, omfattas tjänsten inte av detta undantag. Ställningstagandet har skapat ett antal frågor där de ger sin bedömning på hur momsen ska hanteras i ett antal olika situationer. På Skatteverkets webbplats kan du läsa dessa bedömningar.

Skatteverkets ställningstagande dnr 131 78171-12/111.

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Skatteverket informerar om att bolag som tidigare redovisat dubbel moms vid försäljning av mobilappar kan få tillbaka svensk moms genom att begära omprövning.

I en ny tillämpningsinformation har Skatteverket redogjort för olika fall där svenska företagare inte kommer att debiteras moms i Sverige vid försäljning av appar.

Skatteverket har i ett tidigare ställningstagande redogjort för vem som blir skattskyldig när ett svenskt företag säljer applikationer via utländska marknadsplatser. Ställningstagandet ledde till att svensk mervärdesskatt togs ut även i de fall då den utländska näringsidkaren betalade mervärdesskatt för samma omsättning i ett annat EU-land.

För att undvika dubbelbeskattning har Skatteverket meddelat att det tidigare ställningstagandet inte gäller och att tjänsterna inte ska mervärdesbeskattas i de fall där moms också tas ut i ett annat EU-land. Så länge EU inte kommer överens om gemensamma riktlinjer för tolkningen av bestämmelserna kommer dubbelbeskattning inte att tillämpas.

Skatteverkets tillämpningsinformation, dnr 131 831773-11/111

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Enligt Skatteverkets ska en persons ålder inte ha någon påverkan vid bedömningen av om en verksamhet ska anses utgöra idrott belagd med sex procent moms. Enligt en ny dom verkar åldern ändå ha betydelse eftersom domstolen anser att verksamhet som syftar till att utveckla och träna grundläggande motoriska färdigheter hos små barn inte ska kunna utgöra idrottslig verksamhet. Det bör innebära att samtliga idrotter som riktar sig mot små barn inte ska anses utgöra idrottslig verksamhet. Den som bedriver idrottskurser bör se över vilka skattesatser som tillämpas.

Den aktuella domen rör en enskild firma som bedriver baby- och minisimkurser för barn under fem år. Kurserna syftar till att lära barnen att simma och vänja sig vid att vistas i vatten. Kammarrätten ansåg att kurser i baby- och minisim för barn under fem år inte utgör idrottslig verksamhet med sex procent moms.

Kammarrätten skiljer mellan idrottslig verksamhet som syftar till att erbjuda deltagare träning eller tävlingstillfällen och verksamhet som avser rekreation eller nöje. Eftersom begreppet idrottslig verksamhet ska tolkas restriktivt dras ytterligare en skiljelinje här mellan idrottslig verksamhet och sådan verksamhet som huvudsakligen syftar till att hos små barn utveckla och träna grundläggande motoriska färdigheter.

Kammarrätten anser att även om barnen faktiskt lär sig att simma så är inte det främsta syftet att ge dem träning eller tävlingstillfällen. Det huvudsakliga syftet är i stället att få barnen att känna sig trygga i vattnet och att utveckla deras grundläggande motoriska kunskaper. Kurserna räknas därför inte som idrottslig verksamhet, varför moms ska tas ut med 25 procent.

Domen väcker frågor som vid vilken ålder ett barn anses börja utöva idrott och inte träna grundläggande motoriska färdigheter. Man kan också ifrågasätta vad som menas med grundläggande motoriska färdigheter.

Som kammarrätten får tolkas, innebär domen i princip att nybörjare som inte övat upp sin motoriska färdighet inom idrotten ska beskattas med en högre skattesats jämfört med utövare som övat upp sin motoriska färdighet. Den som bedriver idrottskurser bör se över vilka skattesatser som tillämpas.

Kammarrätten i Jönköping 2012-01-25, mål nr 1748-11

 
Artikelförfattare: Diala Saliba, skattejurist
T 08-563 073 93
E diala.saliba@se.gt.com

Vinstmarginalbeskattning av resetjänster
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Reglerna om vinstmarginalbeskattning är tvingande vid försäljning av resetjänster till privatpersoner. Det räcker i princip att endast en del i resetjänsten köps och säljs vidare i eget namn till slutkunden för att ett reseföretag måste praktisera reglerna om vinstmarginalbeskattning.

Högsta förvaltningsdomstolen anser att försäljning av tågresor som utförs av ett annat företag än det som säljer tjänsten till slutkunden är en resetjänst som omfattas av reglerna om vinstmarginalbeskattning. Det innebär att momsen beräknas på vinstmarginalen.

Reglerna om vinstmarginalbeskattning omfattar varor och tjänster som resebyråer och researrangörer köper från andra näringsidkare och som ingår i en resetjänst som resebyrån/researrangören sedan säljer i eget namn till slutkund. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att även om tågresan delvis ska utföras av bolaget självt och delvis av annan operatör ska den del som utförs av annan operatör omfattas av reglerna om vinstmarginalbeskattning.

Högsta förvaltningsdomstolen 2011-09-20 mål nr 4487-10 

Artikelförfattare: Annika Nordqvist, skattejurist
T 08-563 072 44
E annika.nordqvist@se.gt.com

 I Sverige beskattas serveringstjänster med 25 procent moms och försäljning av livsmedel med 12 procent moms. För att försäljningen ska ses som en serveringstjänst istället för en varuförsäljning ska tjänsteaspekten dominera. Det finns nu större möjligheter att betrakta försäljning av mat vid enklare inrättningar som försäljning av livsmedel till 12 procent moms. Omprövning kan även ske retroaktivt.

EU-domstolen anser att maträtter som nyligen tillagats och som kan äts direkt vid gatukök, gatuköksvagnar eller i biograffoajéer räknas som varuförsäljning. Även standardiserade maträtter som levereras i cateringverksamhet utgör varuförsäljning med ett begränsat tjänsteinslag. När maten inte serveras vid borden, och då rådgivning, garderob och toaletter etc.saknas, ska försäljningen bedömas som en vara och inte en tjänst.

Skatteverket anser att det är en serveringstjänst om det förutom mat och/eller dryck tillhandahålls andra tjänster samtidigt. De uttalar sig dock inte om hur stor tjänsteaspekten ska vara för att den ska anses vara en serveringstjänst. Enligt Skatteverkets mening kan även ett mindre tjänsteinslag kunna medföra att hela tillhandahållandet ska ses som en serveringstjänst.

Enligt Grant Thorntons mening medför domen och uttalandet i EU:s tillämpningsförordning att det nu finns större möjligheter att betrakta försäljning av mat vid enklare inrättningar, och som tidigare ansetts vara serveringstjänst, som försäljning av livsmedel som därmed beskattas med 12 procent istället för 25 procent moms.

Eftersom det går att ompröva skatten sex år tillbaka i tiden så finns det möjligheter att återfå mellanskillnaden om man tidigare har tagit ut en för hög moms. Detta kan göras fram till den 1 januari 2012, då skattesatsen för serveringstjänster ändrades från 25 % till 12 % moms.

EU-domstolens dom i de förenade målen C-497/09, C-499/09, C-501/09 och C-502/09

 
Artikelförfattare: Tommy Nordman, skattejurist
T 036-34 61 56 
E tommy nordman@se.gt.com

Kapitaltillskott räknas som momspliktig intäkt
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Det krävs ömsesidiga prestationer för att en transaktion ska vara momspliktig. Man måste alltid göra en bedömning om ersättningen som betalas avser någon specifik vara eller tjänst. Särskilt svårbedömda transaktioner är till exempel bidrag och kapitaltillskott, där ersättning utgår men där det är svårt att knyta den till en specifik vara eller tjänst.

Ett exempel är s.k. marknadsföringsbidrag, därnågon får ersättning för att exponera en viss typ av vara. Hur man benämner ersättningen har ingen betydelse, utan man måste göra en bedömning om ersättningen ska anses vara knuten till en vara eller tjänst. I fallet med marknadsföringsbidrag kan man argumentera att "bidragstagaren" utför en marknadsföringstjänst som därför ska moms beskattas.

Kammarrätten anser att de extra avgifter som en båthamnsförening tar ut för att täcka underhållskostnader är en momspliktig intäkt. Frågan gällde om de extra avgifterna skulle ses som kapitalinsatser, som är undantagna moms, eller som momspliktiga intäkter i föreningens verksamhet. Kammarrätten ansåg att underhållsåtgärder ingick i tillhandahållandet av båtplatser. Dessutom betalades inte avgifterna tillbaka vid utträde från föreningen. Det sammantaget talade för att avgifterna skulle räknas som ersättning för en motprestation och därmed vara momspliktiga.

Kammarrätten i Göteborg 2011-09-29 mål nr 880-11

 
Artikelförfattare: Annika Nordqvist, skattejurist
T 08-563 072 44 
E annika.nordqvist@se.gt.com

Garantigivningstjänster är momsfria
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Man har tidigare ansett att garantigivningstjänster är momspliktiga. Men i och med ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen finns möjligheter att återkräva moms som felaktigt tagits ut och betalats in till Skatteverket.

En momsgrupp hade tillhandahållit garantigivningstjänster i samband med nyemission av aktier hos tre andra bolag. Tjänsterna innebar att bolagen i momsgruppen hade åtagit sig att köpa aktier för ett visst belopp om nyemissionen inte fulltecknades. Högsta förvaltningsdomstolen fastslog att gruppen inte skulle debiteras moms på tjänsterna, då de är undantagna moms.

I och med avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen finns möjligheter att återkräva moms som felaktigt tagits ut och betalats in till Skatteverket. Detta kan vara särskilt motiverat i de fall där den som emitterade aktierna tidigare inte haft rätt till momsavdrag.

Högsta förvaltningsdomstolen 2011-10-10 mål nr 1773-1775-09

 
Artikelförfattare: Tommy Nordman, skattejurist
T 036-34 61 56 
E tommy.nordman@se.gt.com

Återbetald utgående moms är skattepliktig
Publiceringsdatum: 21 november 2011

En återbetalning av felaktigt debiterad utgående moms ska tas upp som skattepliktig intäkt.

Kammarrätten har beslutat att en bank ska ta upp återbetald moms som en skattepliktig intäkt. Målet gällde en momsgrupp som Skatteverket felaktigt avregistrerat och till följd av detta debiterat utgående moms på transaktioner som skett inom momsgruppen. Man konstaterade senare att momsgruppen avregistrerats på felaktiga grunder, vilket gjorde att Skatteverket återbetalade den moms som de tidigare debiterat. Kammarrätten ansåg att banken skulle ta upp återbetalningen från Skatteverket som skattepliktig intäkt, eftersom återbetalningen bestod av felaktigt debiterad utgående moms och inte av ej medgivna avdrag för ingående moms.

Kammarrätten i Stockholm 2011-09-20 mål nr 432-09

Studieteknik utan moms
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Enligt svensk rätt kan ett kommersiellt bolag, som bedriver i stort sett vilken verksamhet som helst, tillhandahålla utbildning som är undantagen från moms.

Skatterättsnämnden anser att en tjänst som består i att lära ut studieteknik till elever i grund- och gymnasieskolor ska vara undantagen moms. Skatterättsnämnden motiverade beslutet med att de ansåg att bolaget bedrev en egen utbildningsverksamhet och i verksamheten självständigt tillhandahöll studieteknikkursen. Nämnden ansåg att bolaget var den typ av erkänd utbildningsanordnare som undantaget kräver. De ansåg även att tjänsten kunde vara undantagen då utbildningen kan ses som en uppdragsutbildning som ingår i en egen utbildning som uppdragsgivaren bedriver.

Enligt svensk rätt kan ett kommersiellt bolag saluföra utbildning undantagen från moms. Detta gäller i stort oberoende av vilken verksamhet de bedriver, vilket skiljer sig från EU-rätten, där endast organ godkända av medlemsstaten kan göra så. Det krävs dock att det är just utbildning som tillhandahålls av bolaget och att uppdragsgivaren själv utser de personer som ska utbildas. Uppdragsgivaren ska, i motsats till uppdragstagaren, vara ett av medlemsstaten erkänt organ (i Sverige det allmänna skolväsendet, friskolor, utbildningar som berättigar studerande till studiestöd etc.). I fallet vi refererade ovan ansåg man att även uppdragstagaren var en s.k. erkänd utbildningsanordnare. Den utbildning som underleverantören tillhandahåller ska ingå i uppdragsgivarens utbildningsplan. 

Skatterättsnämnden 2011-09-16 mål nr 47-10/I. 

 
Artikelförfattare: Annika Nordqvist, skattejurist
T 08-563 072 44
E annika.nordqvist@se.gt.com 

När ska brevbefordran beskattas i Sverige?
Publiceringsdatum: 29 mars 2011

Den 1 januari 2010 kom nya regler gällande beskattningsland för tjänster. Ett bolag levererar brev på uppdrag av svenska och utländska uppdragsgivare och frågan gällde var tjänsterna skulle beskattas utifrån de nya reglerna. Skatterättsnämnden kom fram till följande:

• Brev som skickas från Sverige till ettland inom EU på uppdrag av ett företag i Sverige ska beskattas i Sverige.
• Brev som skickas från Sverige till ettland inom EU på uppdrag av ett företag inom EU (ej Sverige) ska inte beskattas i Sverige.
• Brev som skickas från Sverige till ettland utanför EU på uppdrag av ett företag inom eller utanför EU (ej Sverige) ska inte beskattas i Sverige.
• Brev som skickas från Sverige till ettland utanför EU på uppdrag av ett företag i Sverige ska beskattas i Sverige.

Förhandsbeskedet är överklagat.

Skatterättsnämnden 2010-11-10 dnr. 46-09/I.

Artikelförfattare: Annika Nordqvist, skattejurist
T 08-563 072 44
E annika.nordqvist@se.gt.com

Inget momsavdrag för båt och förmedlingsprovision
Publiceringsdatum: 29 mars 2011

Ett företag gjorde momsavdrag för inköp av en båt samt för förmedlingsersättning i samband med förvärv av aktier. Kammarrätten ansåg att det varken fanns avdragsrätt för båtinköpet eller förmedlingsprovisionen. Beslutet grundades på att båten inte sålts inom ramen för momspliktig verksamhet. Att köparen varit i god tro påverkar inte bedömningen eftersom transaktionen i grunden inte var momspliktig.

Enligt Kammarrätten ska den provision som köparen betalat i samband med aktieförvärvet avse momsfria aktieförmedlingstjänster. Därför medges inget momsavdrag. Att köparen utfört tjänster till det förvärvade bolaget efter att aktierna förvärvats saknar enligt Kammarrättens mening betydelse.

Kammarrätten i Göteborg 2011-01-11, mål nr. 4647-10.

Musikerförening inte momsbefriad
Publiceringsdatum: 29 mars 2011

Enligt momslagen ska gage från artistframträdanden räknas som momsfria om gaget faktureras av artisten. Momsundantaget gäller även om artisten uppträder genom sitt bolag, under förutsättning att det finns en identitet mellan artisten och bolaget. Produktionsbolag som anordnar konserter omfattas därför inte av momsundantaget.

Kammarrätten har beslutat att en ekonomisk förening med 400 medlemmar/musiker inte omfattas av momsundantaget. Beslutet grundas på att föreningen endast utför administrativa tjänster åt musikerna. Varje musiker har dessutom eget avtal med olika arrangörer, vilket innebär att föreningen inte är avtalspart. Kammarrätten hänvisar till en liknande dom (76-77-09), där det inte fanns någon identitet mellan artisterna och föreningen. Enligt Kammarrätten är målen snarlika, varför det saknas skäl att göra en annan bedömning.

Kammarrätten i Stockholm 2010-12-22 3929-09 3930-09.

Artikelförfattare: Annika Nordqvist, skattejurist
T 08-563 072 44
E annika.nordqvist@se.gt.com

Inget momsavdrag för renovering
Publiceringsdatum: 29 mars 2011

Kammarrätten medger momsavdrag för renoveringskostnader och grundar sitt beslut på att renoveringskostnaderna har anknytning till en momspliktig verksamhet. Att lokalerna i framtiden är tänkta att hyras ut som bostadsrätter har ingen betydelse. Det gäller oavsett om det vid avdragstillfället var känt att lokalerna skulle användas i momsfri verksamhet eller inte.

Kammarrätten i Sundsvall 2011-01-31, mål nr 151-10.

Artikelförfattare: Tommy Nordman, skattejurist
T 036-34 61 56
E tommy.nordman@se.gt.com 

Sjukvårdsrådgivning över telefon
Publiceringsdatum: 29 mars 2011

Skatterättsnämnden anser att sjukvårdsrådgivning som ges av legitimerade sjuksköterskor över telefon ska vara momspliktig. Nämnden hänvisar till ett tidigare fall RÅ 2007 ref 88 II), där Högsta Förvaltningsdomstolen beslutade att sjukvårdsrådgivning som ges av legitimerade läkare över Internet ska vara momspliktig.

Beslutet grundades på att patienten inte visste vilken läkare som besvarade frågorna och att läkaren inte hade någon möjlighet att fysiskt undersöka eller remittera  patienten. Högsta Förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Högsta Förvaltningsdomstolen 2011-02-09, mål nr 5772-10.

Artikelförfattare: Annika Nordqvist, skattejurist
T 08-563 072 44
E annika.nordqvist@se.gt.com

Kognitiv beteendeterapi momsfri
Publiceringsdatum: 29 mars 2011

Y AB erbjuder konsulentstödd familjehemsvård för kommuner och kriminalvård som omfattas av socialtjänstlagen. Person X erbjuder kognitiv beteendeterapi genom en enskild firma. X har en filosofiekandidatexamen i psykologi och står under handledning av en legitimerad psykoterapeut.

Skatterättsnämnden, som fick frågan om X tjänst kan räknas som momsfri, ansåg att prövningen skulle ske i fyra steg. Skatterättsnämnden utgick från fyra frågor i sin prövning:

1. Tillhandahåller Y AB tjänster som är momsfri social omsorg?
2. Är Y AB ett erkänt organ av social karaktär?
3. Har X:s tjänster nära anknytning till Y AB:s omsorgsverksamhet?
4. Är X:s grundläggande syfte att tillhandahålla terapin för att skaffa ytterligare intäkter i  konkurrens med skattskyldiga aktörer som tillhandahåller samma tjänster?

Efter att ha svarat ja på frågorna 1-3 och nej på fråga 4 beslutade Skatterättsnämnden att X:s tjänster ska omfattas av momsundantag för social omsorg.

Skatterättsnämnden 2011-01-17, dnr 4-10/I.

Artikelförfattare: Tommy Nordman, skattejurist
T 036-64 61 56
E tommy.nordman@se.gt.com

E-böcker omfattas inte av reducerad skattesats
Publiceringsdatum: 29 mars 2011.

X AB tillhandahåller ett internetbaserat verktyg för att framställa digitala produkter. Produkterna kan antingen skrivas ut av kunden eller beställas utskrivna och inbundna av X AB. Skatterättsnämnden fick frågan om vilken skattesats som gäller vid användning av internetverktyget om man beställer utskrift och inbindning av ett exemplar, samt vilken skattesats som ska användas om kunden köper flera exemplar?

Skatterättsnämnden ansåg att tillhanda-hållandet ska räknas som en tjänst eftersom hela transaktionen karaktäriseras av internetverktyget. Dessutom är utskriften bara en fysisk dokumentation av den digitala produkten. Eftersom den reducerade skattesatsen omfattar försäljning av böcker, dvs. varor och inte tjänster, så ska tjänsterna beskattas med 25 % moms.

Förhandsbeskedet är inte överklagat.

Skatterättsnämnden 2010-12-22, dnr 14-10/I.

Artikelförfattare: Tommy Nordman, skattejurist
T 036-34 61 56
E tommy.nordman@se.gt.com

Dansundervisning beskattas som idrottstjänst
Publiceringsdatum: 29 mars 2011.

Y tillhandahåller dansundervisning åt ett studieförbund och har planer på att driva verksamheten genom en enskild firma direkt åt kunderna. I dagsläget finns inget underlag för danstävlingar, men det finns planer på att arrangera tävlingar med deltagare från hela Norden.

Skatterättsnämnden fick frågan om dansundervisningen ska räknas som idrottstjänst, varpå de konstaterade att det varken i momslagen eller i momsdirektivet finns någon definition av begreppet idrott. I förarbetena till momslagen förutsätts att kurser i sällskapsdans, utan direkt koppling till tävlingsverksamhet, inte är likvärdiga med sport eller idrott. Skatterättsnämnden ansåg ändå att dansundervisningen ska räknas som en idrottstjänst som ska beskattas med 6 % moms, mot  bakgrunden av att dansen är fysiskt krävande och att man planerar att anordna tävlingar.

Skatterättsnämnden 2010-12-08, dnr 53-09/I. 

Artikelförfattare: Annika Nordqvist, skattejurist
T 08-563 072 44
E annika.nordqvist@se.gt.com