Nyheter - övriga skatteområden

Nytt om ränteavdragsbegränsningar
Publiceringsdatum: 16 april 2012

Sverige har länge varit ett förmånligt holdingbolagsland. Till skillnad från många andra länder har vi varken källskatt på räntebetalningar eller tunnkapitaliseringsregler. Den 1 januari 2009 infördes regler för ränteavdragsbegränsningar mot s.k. räntesnurror. Exempel är koncerninterna omstruktureringar där koncernen skapar en räntekostnad vid ett förvärv av ett bolag från ett annat bolag inom koncernen. Man har oftast betalat ränta till ett bolag med hemvist i ett skatteparadis där ränteintäkten inte varit skattepliktig. På så sätt har koncernen konstruerat en avdragsgill kostnad och en icke skattepliktig ränteintäkt. Det är det som lagstiftningen velat komma åt.

Det finns dock en s.k. ventilregel, som innebär att räntan ändå kan vara avdragsgill om den beskattas med 10 % eller mer i det land där den mottas. Även om ränteintäkten beskattas med mindre än 10 % kan räntan vara avdragsgill i Sverige om den skattskyldige kan visa att detta är affärsmässigt motiverat.

Många anser att lagstiftningen har stora brister. Kritik har bl.a. riktats mot att koncerner med utländska bolag har anpassat sig till dagens regler och att de har sett till att ränteintäkten beskattas med 10 % eller mer i utlandet. Reglerna ger internationella koncerner en skattemässig fördel jämfört med helsvenska koncerner.

Utgångspunkten i det nya förslaget är skatt på lika villkor, att företag som är verksamma i Sverige ska också vara beredda att betala svensk skatt. Meningen är att förändringarna ska öka tillförlitligheten och rättvisan i skattesystemet och tanken är vidare att förändringarna inte totalt sett skall öka skatteuttaget för svenska bolag.

Förslaget innebär att alla koncerninterna skuldförhållanden inräknas, dvs. inte bara sådana mellan företag i intressegemenskap som uppkommit genom koncerninterna omstruktureringar.

Den nu gällande "10 %-regeln" begränsas och avdrag kan komma att nekas om det huvudsakliga syftet med skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att erhålla en väsentlig skatteförmån. Även reglerna om rätten till avdrag i vissa situationer på grund av affärsmässiga skäl ändras och därför föreslås ett krav på omfattande utredning av alternativa koncernmässiga finansieringsalternativ.

Vi anser att förslaget innebär en kraftig utvidgning av nuvarande regler i och med att betydligt fler företag omfattas av ränteavdragsbegränsningarna. De föreslagna reglerna innebär mycket svåra tolknings- och tillämpningsfrågor, bland annat vad som är affärsmässiga skäl och om ett skuldförhållande till övervägande del har uppkommit för att få en väsentlig skatteförmån. Dessutom tillkommer kravet på analys av andra finansieringsalternativ. Skatteverket får även en utvidgad tid från ett år till sex år att ompröva bolagens ränteavdrag.

Remissinstanserna ska ha lämnat sina synpunkter på förslaget senast den 24 april i år och först därefter kan förslaget behandlas av riksdagen. 

 
Artikelförfattare: Henrik Hedberg, skattejurist
T 08-563 070 00
E henrik.hedberg@se.gt.com

Omklassificering av transaktioner ger oanade skattekonsekvenser
Publiceringsdatum: 15 februari 2012

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som är Sveriges högsta beslutande instans vad gäller skattefrågor, har ibland sett igenom transaktioner och omklassificerat dem genom att tillämpa antingen genomsyn eller skatteflyktslagen. En sådan omklassificering leder till helt andra skattekonsekvenser än vad parterna från början hade tänkt sig. Dessutom får de ett skattetillägg på 40 % på den tillkommande skatten.

Man kan aldrig veta med säkerhet när en omklassificering sker. Det enda man kan göra, utöver att följa svensk lag, är att se till att de juridiska dokumenten för transaktionerna stämmer mycket väl överens med vad som faktiskt har skett. Det finns inte något egentligt lagstöd för omklassificering, utan det är HFD som ytterst, efter eget tyckande, kommer fram till om de ska omklassificera eller inte.

Förutom bedömningsgrunden genomsyn finns också skatteflyktslagen. När skatteflyktslagen tillämpas sker också en omklassificering. Om transaktionssättet uppfattas som en omväg ska beskattningsbeslut i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarande som ligger närmast till hands. Man kan få skattetillägg även när skatteflyktslagen tillämpas. För att lagen överhuvudtaget ska bli tillämplig krävs att samtliga fyra villkor är uppfyllda:

• att den skattskyldige medverkar i transaktionerna
• att det uppkommer en väsentlig skatteförmån
• att detta antas ha varit avgörande för valet av transaktionssätt
• att beskattning utifrån de genomförda transaktionerna strider mot skattebestämmelsernas utformning

Många gånger är de tre första villkoren uppfyllda medan det fjärde är ganska godtyckligt.

De prejudikat som oftast hänvisas till är RÅ 2004 ref 27, RÅ 2008 not 169 och RÅ 2010 ref 51. Bedömningsgrunden genomsyn var inte tillämplig i något av dessa fall. Däremot var skatteflyktslagen tillämplig i RÅ 2010 ref 51.

Det spelar ingen större roll om HFD tillämpar genomsyn eller skatteflyktslagen. Resultatet blir nästan alltid skattetillägg. De senaste årens prejudikat tyder på att HFD mer och mer tillämpar skatteflyktslagen vid underkännande av transaktioner. Vi anser att det är bättre att tillämpa den lagstiftade skatteflyktslagen än bedömningsgrunden genomsyn .

För att minska risken att drabbas av skatteflyktslagen rekommenderar vi på Grant Thornton att alla transaktioner sker utifrån ett affärsmässigt perspektiv. Bedömningsgrunderna genomsyn och skatteflyktslagen ska alltid beaktas vid transaktioner som medför skattskyldighet. Det är alltså inte bara vid mer avancerade transaktioner, som t. ex. sk. räntesnurror, som HFD gör omklassificeringar.

 
Artikelförfattare: Stefan Thomsson, skattekonsult
T 08-563 070 48
E stefan.thomsson@se.gt.com

Frivillig rättelse av oredovisade bankinkomster
Publiceringsdatum: 15 december 2011

En person som, oavsett skäl, inte redovisat alla sina skattepliktiga inkomster kan genom så kallad frivillig rättelse undvika skattetillägg och åtal för skattebrott. Sverige håller i rask takt på att ingå informationsutbytesavtal med olika länder. Skatteverket genomför dessutom kontroller av banker och liknande och kan framöver komma att ifrågasätta om en rättelse ska betraktas som frivillig eller inte.

För att en rättelse ska anses vara frivillig ska ingen föregående förfrågan ha sänts från Skatteverket. Rättelsen ska också ske utan "yttre tvång", det vill säga utan att det funnits skäl till oro om upptäckt. Det är oerhört viktigt att vara noggrann vid upprättandet av den frivilliga rättelsen för att den ska bedömas som just en frivillig rättelse. Annars kan den i sig betraktas som en oriktig uppgift och därmed medföra skattetillägg och åtal för skattebrott. Det finns rättsfall där rättelse lämnats till Skatteverket men där omständigheterna i det enskilda fallet bedömts vara så pass speciella att den inte bedömts som frivillig. Var gränsen går är omöjligt att säga.

Den person som lämnar en frivillig rättelse måste bevisa att den är frivillig. En rimlig bedömning är att det framöver kommer att bli svårare att få gehör för att en rättelse ska uppfattas vara frivillig. Utifrån detta är det nu hög tid att begära frivillig rättelse. Av lagen framgår att beskattning kan komma ifråga under en längre tidsperiod, om det är frågan om ett grovt skattebrott. Vår bedömning är att rättelser därför ska inkludera den senaste tioårsperioden, även om det i taxeringslagen står att Skatteverkets beslut om eftertaxering ska meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Det är också viktigt att lämna tydlig information för att undvika frågor om skattebrott och skattetillägg. Slutresultatet av en frivillig rättelse är att kapitalskatt, förmögenhetsskatt och därpå löpande räntor ska betalas inom fyra till sex veckor.

Det är dessutom viktigt att ta hänsyn till om kontot står i eget namn eller om det finns en trust, stiftelse, offshorebolag eller kapitalförsäkring involverad. De olika situationerna för med sig olika skattekonsekvenser. Vår rekommendation är att snarast lämna in begäran om frivillig rättelse och även se över hur rättelsen är utformad. Ta därför gärna kontakt med Grant Thorntons sakkunniga inom området.

Artikelförfattare: Stefan Thomsson, skattekonsult
T 08-563 070 48
E stefan.thomsson@se.gt.com

Ny gemensam lag för deklarationer, deklarationstidpunkter, räntor, betalningsanstånd och skattetillägg mm.
Publiceringsdatum: 21 november 2011

En ny lag, skatteförfarandelagen, föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Lagen ska bland annat ersätta skattebetalningslagen, taxeringslagen och lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Genom att bestämmelserna slås ihop till en enda lag blir reglerna tydligare och lättare att tillämpa.

Kommentar: Den nya lagen antogs av Riksdagen den 21 november 2011.

Deklarationstidpunkter
Idag ska alla, såväl juridiska som fysiska personer, lämna självdeklaration senast den 2 maj. I lagförslaget vill man att detta datum ersätts med fyra tidpunkter för alla juridiska personer utom dödsbon. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. De fyra tidpunkterna är:

Den som lämnar deklaration elektroniskt får ytterligare en månad på sig för att lämna deklaration. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.

Mervärdesskatt ska fr.o.m. den 1 januari 2012 alltid redovisas i skattedeklarationen. Möjligheten att redovisa mervärdesskatt i inkomstdeklarationen tas alltså bort. Gränsen för att få redovisa mervärdesskatt årligen i en skattedeklaration ligger på högst en miljon kronor i beskattningsunderlag. En nyhet är att denna gräns även ska gälla för handelsbolag och skattskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration. Tidigare låg den gränsen på 200 000 kronor.

Vi vill också påpeka att det så kallade byråanståndet kommer att försvinna.

Preliminärskatt
Preliminärskatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång. Betalningsfristen för slutlig skatt ska även i fortsättningen vara 90 dagar

Räntor på skattekonto
Räntereglerna kommer att bli mer enhetliga. Kostnadsräntan på ett skattekontos underskott ska beräknas på en procentsats som motsvarar basräntan. Detta gäller dock inte kostnadsränta vid skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt. Inte heller vid särskild inkomstskatt, som ska betalas enligt ett beslut om skönsbeskattning tillsammans med kostnadsränta vid för sen betalning. I dessa fall ska räntan beräknas efter en procentsats som motsvarar basräntan plus femton procentenheter. Basräntan ska fastställas på ett grundval av 125 procent av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar. Basräntan får dock beräknas till lägst 1,25 procent.

Anstånd med betalning
Det ska bli lättare att få anstånd med betalning. Anstånd ska ges om det är tveksamt om hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala. Den gamla regeln tillät anstånd endast om det var tveksamt om den skattskyldige skulle behöva betala skatten eller ej. Regeringen föreslår också att Skatteverket ska få bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna.

Skattetillägg
Regeringen föreslår att bestämmelserna om skattetillägg ändras till förmån för alla skattskyldiga för att ytterligare stärka rättssäkerheten. De fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tas bort. Utrymmet för frivillig rättelse blir större. Skattetillägg ska inte längre kunna tas ut om någon frivilligt rättar sina inlämnade uppgifter pga. att Skatteverket går ut med information om att en viss företeelse särskilt ska granskas.

Normalt tillgängligt kontrollmaterial får större betydelse för bedömningen om man ska ta ut skattetillägg.

Deklarationsombud
Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större genom att man föreslår ett generellt system för deklarationsombud. Alla deklarationsskyldiga ska kunna använda ombud för såväl alla skattedeklarationer som inkomstdeklarationen (den nuvarande självdeklarationen).

Kontrolluppgifter
Det finns ett förslag utanför aktuell proposition om att kontrolluppgifter ska lämnas månadsvis istället för årsvis. Uppgifterna, som lämnas elektroniskt, ska innehålla löner och andra ersättningar, såsom sjukdom och föräldraledighet. Reglerna föreslås gälla tidigast från och med den 1 januari 2013.

Artikelförfattare: Stefan Thomsson, skattekonsult
T 08-563 070 48
E stefan.thomsson@se.gt.com

Artikelförfattare: Patrik Hild, skattejurist
T 08-563 070 26
E patrik.hild@se.gt.com

Artikelförfattare: Göran Alvemalm, skattejurist
T 08-563 072 11
E goran.alvemalm@se.gt.com

Förändringar i beskattningen av olika sparformer
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Regeringen har i budgetpropositionen, som överlämnades den 20 september 2011, föreslagit en del förändringar av beskattningen av befintliga sparformer, såsom investeringsfonder och kapitalförsäkringar. Dessutom föreslår de att en ny schablonbeskattad sparandeform – investeringssparkonto – ska införas.

Investeringssparkonto
För att göra det enklare för fysiska personer att spara i aktier och andra finansiella instrument föreslår regeringen en ny schablonbeskattad sparform, kallad investeringssparkonto. Om en person väljer att lägga in sina värdepapper i ett investeringssparkonto så kan denne sälja dessa utan att bli beskattad för kapitalvinster. Å andra sidan kommer inte avdrag för förluster att kunna göras. Istället kommer innehavaren av kontot att få ta upp en framräknad schablonavkastning i inkomstslaget kapital. Schablonavkastningen beräknas något förenklat på marknadsvärdet på innehavet vid ingången av varje kvartal delat med fyra, multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Schablonavkastningen beskattas till 30 procent.

Ett investeringssparkonto ska uppfylla vissa villkor. Det är till exempel bara fysiska personer som kan ha ett investeringssparkonto. Det är inte alla typer av finansiella tillgångar som får finnas på kontot; exempelvis får s.k. kvalificerade andelar inte förekomma.

Kapitalförsäkring
Kapitalförsäkring är idag den enda schablonbeskattade sparandeformen. Beskattningen sker genom att först räkna fram ett kapitalunderlag som utgår från värdet i försäkringen vid beskattningsårets ingång. Därefter beräknas en schablonmässig avkastning på kapitalunderlaget som till nio tiondelar beskattas i inkomstslaget kapital. Kapitalunderlaget bestäms utifrån värdet i försäkringen vid beskattningsårets ingång. Detta har gjort det möjligt att spara under stora delar av året för att sedan köpa tillbaka försäkringen i slutet av året och därmed minska beskattningsunderlaget.

Detta, sammantaget med att försöka göra beskattningen av kapitalförsäkringen så neutral som möjligt i förhållande till investeringssparkontot, gör att regeringen föreslår följande. Kapitalunderlaget ska dels beräknas utifrån värdet på försäkringen vid årets ingång, dels utifrån inbetalda premier under hela året. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november månad under föregående kalenderår. Den framräknade avkastningen beskattas i inkomstslaget kapital till 30 procent, vilket innebär en höjning jämfört med nuvarande regler.

Investeringsfonder
Begreppet investeringsfonder infördes i svensk lagstiftning under 2004 och omfattar bland annat värdepappersfonder och specialfonder som t.ex. hedgefonder. Idag beskattas själva investeringsfonden för inkomster på tillgångarna i fonden. Delägarna beskattas för utdelningar och vid försäljning av fondandelar. Regeringens förslag, som bygger på ett EU-direktiv, innebär att investeringsfonder inte längre kommer att utgöra egna skattesubjekt utan att den löpande beskattningen istället kommer att ske på delägarnivå. Delägarna kommer i deklarationen att få ta upp en schablonintäkt motsvarande 0,4 procent av delägarens andel av fondvärdet vid årets ingång. Delägarna kommer även i fortsättningen att beskattas för utdelning från fonden och vid försäljning av fondandelar på samma sätt som innan.

Artikelförfattare: Beatrice Hultman, skattejurist
T 031-701 37 40
E beatrice.hultman@se.gt.com

Förslag på förändringar inom tjänst, kapital och näringsverksamhet
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Här följer en sammanfattning av de förslag som berör tjänst, kapital och näringsverksamhet från höstens budgetproposition från regeringen. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Inkomstslaget tjänst

Miljöbilar
Regeringen föreslår att möjligheten till nedsatt förmånsvärde på vissa miljöbilar ska förlängas ytterligare två år och upphöra den 31 december 2013, istället för 2011 som är den nuvarande sluttidpunkten.

Resor till och från arbetet
Beloppsgränsen för när man kan få avdrag för resor till och från arbetet höjs från 9 000 kronor till 10 000 kronor.

Expertskatt
Reglerna om beskattning av experter, forskare eller andra utländska nyckelpersoner infördes den 1 januari 2001. Syftet var att göra Sverige mer attraktivt för internationella företag och att skapa incitament för dessa att välja Sverige för nyetableringar och att gynna svensk forsknings konkurrenskraft.

Reglerna innebär att en viss del av ersättningen för experter, forskare eller andra nyckelpersoner var skattefri under de tre första åren. Forskarskattenämnden bedömde om dessa personer uppfyllde de uppställda kraven för att få skattelättnad.

Den kritik som framförts mot reglerna är att de är allt för oförutsägbara när det gäller vem som omfattas av de nuvarande reglerna, vilket inneburit att de inte riktigt fått önskad effekt. För att öka förutsägbarheten och göra det möjligt för Skatteverket att kunna ta hänsyn till expertskattelättnaderna vid beräkning av preliminärskatten för dessa personer, föreslår regeringen följande förändring. En utländsk arbetstagare ska anses uppfylla villkoren för s.k. expertskatt om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige överstiger två gånger prisbasbeloppet per månad för det kalenderår då denne påbörjar arbetet. Prisbasbeloppet för 2011 uppgår till 42 800 kronor.

Inkomstslaget kapital

Hyresinkomster
Regeringen föreslår en höjning av schablonavdraget för uthyrning av privatbostad från 18 000 kronor till 21 000 kronor. Utöver schablonavdraget får även avdrag göras för 20 procent av hyresinkomsten. Det innebär att en person kommer att kunna ta emot en hyra för sin privatbostad om 26 250 kronor utan att betala någon skatt på inkomsten. Observera att om hyrestagaren är fastighetsägarens arbetsgivare eller det egna företaget så finns ingen möjlighet till schablonavdrag, utan man är då hänvisad till skäligt avdrag för faktiska kostnader.

Näringsverksamhet

Utökad avdragsrätt för forskning- och utvecklingskostnader
Företagens möjligheter till avdrag för utgifter för forskning och utveckling har visat sig vara allt för snävt reglerade. Regeringen föreslår därför att lagtexten ändras. Syftet med lagändringen är att ge företagen möjlighet till avdrag för utgifter för forskning och utveckling som har, eller kan antas få betydelse inte bara för kärnverksamheten utan även för verksamheten i övrigt.

Övrigt
Regeringen förslår slutligen att fysiska personer ska kunna få en skattereduktion för gåvor till vissa godkända mottagare. Skattereduktionen uppgår till 25 procent av gåvobeloppet - dock max 1 500 kronor per år och person, vilket motsvarar ett gåvobelopp om 6 000 kronor. Gåvor under 200 kronor räknas inte in i underlaget, som måste uppgå till minst 2000 kronor per år och person för att skattereduktion ska kunna ges.

Artikelförfattare: Beatrice Hultman, skattejurist
T 031-701 37 40
E beatrice.hultman@se.gt.com