Nyheter - internationell företagsbeskattning

Bra skatteplanering kan ge stora skattebesparingar
Publiceringsdatum: 15 mars 2012

I takt med att fler svenska företag etablerar sig eller gör affärer globalt har det blivit viktigare att ta reda på vilka skatter som företagen ska betala i utlandet och om dessa kan räknas av mot den svenska bolagsskatten. Förenklat går det normalt att avräkna utländska skatter som inte är omsättningsskatter och som inte överstiger den svenska bolagsskatten.

Vid skattepliktig inkomst i Sverige kan svenska företag som har utlandsinkomster avräkna den skatt som tas ut i utlandet mot svensk bolagsskatt. Inkomsterna från utlandet kan gälla allt från en filial, utdelning, ränta och royalty för tjänster som även ska beskattas i Sverige.

Det är ganska vanligt att andra länder tar ut så kallade källskatter av ett svenskt företag. Källskatten kan minskas direkt enligt dubbelbeskattningsavtal eller genom ansökan på plats i utlandet. Avräkningen i Sverige är begränsad till den procentsats som anges i avtalet. Ett ansökningsförfarande i t.ex. Kina kan ta flera månader och det är därför mycket viktigt att ansökan lämnas in i god tid innan betalningarna sker.

Följande utlandsinkomster brukar drabbas av källskatt:

• Filial
• Utdelning
• Ränta
• Royalty
• Managementtjänster och tekniska tjänster

I vissa länder får utländska betalningsmottagare förutom källskatt även betala en omsättningsskatt. I Kina kallas denna "Business Tax" och uppgår i normalfallet till 5,6 % på betalning av royalty, managementtjänster, tekniska konsulttjänster m.m. Denna typ av omsättningsskatter kan inte avräknas i Sverige. Det svenska bolaget får nöja sig med att dra av skatten i Sverige som en kostnad. Effekten kan bli ganska dramatisk, eftersom skatten efter avdrag i bolagets deklaration motsvarar en effektiv skatt om cirka 4,1 % utöver den svenska skatten på samma inkomst. Dessutom kan det tillkomma en icke avdragsgill källskatt som gör den effektiva skattekostnaden ännu högre.

Grant Thorntons råd är att noggrant gå igenom vilka betalningar som planeras till det svenska bolaget och hur dessa klassificeras i utlandet. Ansök i god tid i det aktuella landet så att de utländska skatterna minimeras. Överväg också om skatterna kan reduceras genom att betalningarna slussas genom andra koncernbolag.

Eftersom de svenska reglerna om avräkning är ganska komplicerade rekommenderar vi att bolaget tar hjälp av en expert då det handlar om större belopp. En bra planering av utlandsbetalningarna kan innebära stora besparingar.

 
Artikelförfattare: Tord Fredriksson, Tax Director
T 08-563 070 23
E tord.frediksson@se.gt.com

Avdrag för valutakursförlust 
Publiceringsdatum: 15 mars 2012

En ny dom öppnar möjligheter för svenska bolag att göra avdrag för valutakursförluster vid förvärv eller finansiering i utländsk valuta.

Kammarrätten i Göteborg har med hänvisning till EU-rätten godkänt avdrag på en valutakursförlust som enligt svenska skatteregler egentligen inte är avdragsgill.

Fallet rör ett svenskt aktiebolag som lämnat villkorade aktieägartillskott till ett polskt koncernbolag i polsk valuta. Det polska bolaget återbetalade tillskotten sex år senare, vilket medförde att det svenska bolaget gjorde en valutakursförlust på ca 12 miljoner kr. Det svenska bolaget gjorde avdrag för förlusten i sin deklaration.

Skatteverket godkände inte avdraget, med hänvisning till att det sedan 1 juli 2003 råder avdragsförbud för förluster på fordringar för bolag i intressegemenskap.

Även om Skatteverket fick rätt av såväl förvaltningsrätten som kammarrätten i Göteborg, konstaterade domstolarna att det svenska avdragsförbudet strider mot EU:s bestämmelser om den "fria etableringsrätten". Därför fick bolaget rätt till avdrag.

Detta fall kan öppna upp för avdrag för valutakursförlust när svenska bolag förvärvar eller finansierar andra bolag i utländsk valuta.

 
Artikelförfattare: Tord Fredriksson, Tax Director
T 08-563 070 23
E tord.frediksson@se.gt.com

Ränteavdrag vid koncerninterna förvärv
Publiceringsdatum: 15 mars 2012

Under det senaste halvåret har det förekommit ett stort antal fall av ränteavdrag vid koncerninterna förvärv. De flesta har fått underkänt av Högsta förvaltningsdomstolen, men det finns undantag.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har godkänt ränteavdrag i ett svenskt holdingbolag som köpt aktier i ett annat bolag inom koncernen. Detta trots att räntan hos långivande utländska koncernbolag beskattats med mindre än 10 %. Sedan 1 januari 2010 finns det en begränsningsregel som innebär att avdrag som regel inte ska medges i Sverige om långivaren beskattas med mindre än 10 %.

Skälet till varför avdraget godkändes var att förvärvet skett successivt externt innan den interna transaktionen gjordes. Omstruktureringen framstod som ett naturligt led i att foga in det förvärvade företaget i intressegemenskapen. HFD ansåg därför att det fanns affärsmässiga skäl till lånet och att avdraget kunde godkännas.

 
Artikelförfattare: Tord Fredriksson, Tax Director
T 08-563 070 23
E tord.frediksson@se.gt.com

Internationella skattenyheter
Publiceringsdatum: 15 mars 2012

Beskattning av indirekta aktieinnehav i Indien
Högsta domstolen i Indien har avgjort det så kallade Vodafonefallet och domen gav framgång för Vodafone. Frågan avsåg om Indien hade rätt att beskatta en indirekt avyttring av aktier i ett indiskt bolag där skatten på vinsten uppgick till $ 2,4 miljarder. Ett direkt innehav av aktier i ett indiskt bolag är skattepliktigt, även om säljaren är ett utländskt bolag. Det faktum att det fanns kommersiella skäl för den valda ägarstrukturen och att verksamheten drivits under många år fick domstolen att göra bedömningen att det inte var fråga om skatteflykt. Aktieförsäljningen omfattas därför inte av skatteplikt i Indien.

Domen kan få efterföljningar även i andra länder. Efter att frågan lösts i Indien återstår nu att se om Kina kommer att ändra sina regler om beskattning av indirekta aktieinnehav.

Källskatt på utdelningar från Danmark
Enligt danska skatteregler ska en källskatt på 25 % tas ut i Danmark om mottagaren av utdelningen inte kan anses som den "verklige innehavaren", t.ex. om utdelningen omedelbart slussats vidare till ett annat bolag. Frågan är högst aktuell och gäller trots EU-direktiv om befrielse från källskatt på utdelning. I de fall som har prövats av högsta instans i Danmark har det varit helt avgörande om vidareutdelning har skett eller inte. Danmark har bara tagit ut källskatt om det skett en vidareutdelning.

Danmark tillämpar samma princip på räntebetalningar, men inte på aktieförsäljningar av danska bolag.

Ändringar i skatteavtalet med Schweiz skjuts upp
Eftersom Sveriges riksdag under 2011 inte fattade ett beslut om ändring av skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz gäller det gamla avtalet även under 2012.

Detta innebär att den så kallade treårsregeln kommer att fortsätta gälla. Treårsregeln innebär att en person som har väsentlig anknytning till Sverige, men har hemvist i Schweiz sedan mer än tre år, får skydd av skatteavtalet. Sådana personer kan nu utan att beskattas i Sverige få vissa svenska pensioner och sälja svenska aktier även under 2012. Efter årsskiftet kommer Sverige att kunna beskatta en aktieförsäljning inom 5 år och pensionerna kan komma att beskattas här med 25 %.

 
Artikelförfattare: Tord Fredriksson, Tax Director
T 08-563 070 23
E tord.frediksson@se.gt.com

Glädjande besked rörande interna underprisöverlåtelser
Publiceringsdatum: 15 februari 2012

Transaktioner med interna underprisöverlåtelser som tillåtit ägare i fåmansföretag att undgå beskattning ska inte betraktas som skatteflykt eller förfarandemissbruk.

Skatteverket har på senare tid underkänt en typ av interna underprisöverlåtelser av aktierna i fåmansbolag enligt kapitel 53 inkomstskattelagen.

De situationer som Skatteverket angriper är när en överlåtelse sker till ett holdingbolag i ett annat EU-land och det utländska holdingbolaget i nära anslutning till den första transaktionen säljer aktierna i fåmansbolaget skattefritt motsvarande marknadsvärdet till en extern köpare. Efter försäljningen flyttar ägaren till holdingbolaget (och tidigare även fåmansbolaget) ut ur Sverige. På det viset undgår man beskattning helt eller delvis när ägaren sedan tömmer holdingbolaget på kapital.

Kammarrätten i Jönköping har nyligen avgjort ett sådant ärende som innebär ett glädjande besked för alla de som genomför, har genomfört eller funderar på att genomföra en försäljning som den som beskrivs ovan. Enligt kammarrätten väger EU-rättens skyddsintressen över mot en enskild stats skyddsintresse.

I det aktuella fallet, som avsåg den fria etableringsrätten, hade en svensk företagare länge framgångsrikt drivit sitt företag och därefter valt att ta hem vinsten skattefritt genom ett sådant upplägg som beskrivs ovan.

Kammarrätten ansåg att även om en medborgare flyttar både sig själv och ägandet av sitt bolag till en annan EU-stat, och därigenom får möjligheten att använda det landets mer förmånliga regler, så utgör det inte ett missbruk av etableringsfriheten. En EU-medborgare ska kunna utnyttja de mer förmånliga reglerna i ett annat EU-land utan att det ska anses som missbruk av EU-rätten (förfarandemissbruk).

Kammarrätten konstaterade att det inte rörde sig om ett förfarandemissbruk och prövade om det kunde anses föreligga skatteflykt enligt de svenska reglerna om skatteflykt. Kammarrätten ansåg att det var tveksamt om skatteflyktslagen var tillämplig eftersom nationell rätt knappast kan utvidga EU-rätt. Kammarrätten ansåg därför att det inte var möjligt att underkänna reglerna om underprisöverlåtelse eftersom dessa var skyddade av EU-rätten. Kammarrätten prövade därefter om själva utflyttningen var möjlig att angripa genom skatteflyktslagen. Rätten fann att skatteflyktslagen inte var applicerbar eftersom Sverige saknar exitlagstiftning avseende aktier och ingen del av förfarandet i övrigt strider mot svensk lagstiftning.

Denna dom går väl i linje med tidigare praxis och förtydligar rättsläget på så sätt att Skatteverket inte kan åberopa vare sig förfarandemissbruk eller skatteflykt på de situationer som beskrivits ovan.

Artikelförfattare: Patrik Hild, skattejurist
T 08-563 070 26
E patrik.hild@se.gt.com

Test avgörande för internprissättning 
Publiceringsdatum: 15 februari 2012

En avgörande fråga när det gäller internprissättning är om priset mellan de närstående parterna är affärsmässigt. I många fall prövas endast om avtalsvillkor och pris är affärsmässigt för den ena parten, den så kallade "testade parten". Normalt sett är det den enklare parten som testas. Genom att förlägga aktiviteter och ansvar på de olika parterna på ett genomtänkt sätt kan en koncern påverka sin bolagsskatt.

I internprissättningssammanhang är den "testade parten" en central fråga. I OECD:s riktlinjer beskrivs fem olika metoder för att sätta priserna i ett beroendeförhållande, t.ex. vid en varutransaktion mellan moder- och dotterföretag. Det normala är att någon av dessa fem metoder används även om det finns utrymme för andra modeller.

Av de fem metoderna är tre så kallade ensidiga metoder vilket betyder att det endast är den ena parten i transaktionen som testas, där av termen "testad part".

När det är fråga om ensidiga metoder är utgångspunkten att om den ena parten, den "testade parten", har fått eller betalat rätt pris, d.v.s. ett armlängdsmässigt pris, för den vara, tjänst eller annat som omsätts så är priset även acceptabelt för motparten. Motparten testas inte.

Av OECD:s riktlinjer framgår bl.a. att det är bäst att välja den enklaste parten i en transaktion som "testad part". Man anser att det armlängdsmässiga priset sannolikt är enklare att fastställa om man testar den enklare parten än den mer avancerade. I praktiken innebär detta att priset mellan beroende parter ofta sätts så att den enklare parten i transaktionen uppnår en vinst som kan betraktas som normal, även kallad rutinvinst eller routine profit, och resterande vinst (eller förlust), ofta benämnd residual profit, tillfaller den mer avancerade parten.

Det som avgör vilken part som ska testas är den s.k. funktionsanalysen. Analysen kartlägger funktioner, tillgångar och risker för respektive part och fastställer vem som är mest och minst avancerad av parterna.

En ensidig metod ger starka incitament och möjligheter att planera och effektivisera bolagsbeskattningen inom en koncern. Ett sätt att uppnå en lägre total bolagsskatt för koncernen är att förlägga ansvar, ägande och avancerade funktioner, som t.ex. FoU, i en låg skattejurisdiktion och enklare funktioner av förberedande och biträdande art i den eller de jurisdiktioner där koncernens kunder finns.

Ett fel i funktionsanalysen och därmed ett fel i vem som ska betraktas som testad part kan dock få stora skattemässiga konsekvenser. Felet kan innebära att parten som ska beskattas för rutinvinsten (och vice versa) ändras, eller värre, att dubbelbeskattning uppstår.

Om du gör en strukturering av värdekedjan på nämnda vis måste du därför ställa dig frågan "Klarar jag testet?" och även kunna besvara den med ett "ja".

Artikelförfattare: Per Hedrén, skattekonsult
T 08-563 072 63
E per.hedren@se.gt.com

Inget fast driftställe när handel sker genom kommissionärer
Publiceringsdatum: Den 17 januari

Norges Høyesterett har fastslagit att Dell Products inte ska beskattas i Norge eftersom de inte har något fast driftställe i landet. Dell säljer inte direkt till slutkunder, utan genom kommissionärer som handlar i eget namn.

Dell Products (DP) är ett dotterbolag till Dell Products BV. Båda har sin skatterättsliga hemvist på Irland. DP köper produkter från moderbolaget som sedan distribueras till Europa, Mellanöstern och Afrika. DP agerar som kommittent och säljer produkterna vidare till andra koncernbolag, sk. kommissionärer, i de länder där försäljning till slutkund sker. Dell AS, som ingår i Dell-koncernen, är en sådan kommissionär i Norge.

DP har inte redovisat några inkomster i Norge eftersom de inte har ansett sig ha ett fast driftställe där. Skatteverket i Norge har omprövat taxeringsbesluten för åren 2003-2006, där de enligt artikel 5.5 i skatteavtalet mellan Norge och Irland har gjort bedömningen att DP under dessa år har haft ett fast driftställe i Norge.

Dell menar att det enligt den norska och engelska språkversionen av skatteavtalet endast finns ett fast driftställe om huvudmannen blir rättsligt bunden gentemot tredje man. Enligt Dell har DP inte något fast driftsställe i Norge eftersom Dell AS handlar i eget namn. Därmed finns inget sådant förhållande mellan tredje man och DP som huvudman. 

Nya möjligheter för svenska bolag att skattefritt byta sin skatterättsliga hemvist?
Publiceringsdatum: Den 17 januari

För att anpassa de svenska reglerna om uttagsbeskattning i enlighet med EU-rätten beslutade riksdagen att införa anståndsregler som bl.a. innebär att immateriella tillgångar kan skattas av under högst tio års tid mot tidigare omedelbar beskattning. Frågan är dock om modifieringen av de svenska uttagsbeskattningsreglerna är tillräckligt långtgående. EU- domstolen (EUD) har nu avgjort en fråga om uttagsbeskattning som eventuellt kan besvara den frågan.

Reglerna om uttagsbeskattning för bolag som flyttar sin skatterättsliga hemvist utanför Sverige kompletterades 2010 med en möjlighet att ansöka om anstånd och successiv beskattning av vissa tillgångar vid flytt till ett annat EU-land. Skälet var att Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en uttagsbeskattning av tillgångarna hos ett svenskt bolag som fått skatterättslig hemvist i ett annat EU-land stred mot den fria etableringsrätten inom EU. Anpassningen gjordes för att hindra svenska bolag från att skattefritt flytta ut ur Sverige.

Frågan blev högaktuell i och med att EUD prövade frågan om uttagsbeskattning strider mot etableringsfriheten inom EU och, om så är fallet, en stat trots detta har rätt (rättfärdigandegrund) att ta ut skatt när ett bolag emigrerar från ett EU-land till ett annat. Bolaget, National Grid Indus BV, hade flyttat sitt säte från Nederländerna till England. Bolaget hade en orealiserad valutavinst på en fordran i engelska pund. Enligt Nederländernas interna rätt ska den tas upp till beskattning (uttagsbeskattning[PUH1] ) om bolaget får skatterättslig hemvist i ett annat land. EUD ansåg att uttagsbeskattningen stred mot EU:s direktiv om etableringsfrihet, eftersom en motsvarande flytt inom Nederländerna inte skulle leda till en uttagsbeskattning av valutavinsten.

EUD konstaterade att eftersom en uttagsbeskattning ur ett likviditetshänseende innebär nackdelar så är det en direkt inskränkning av etableringsfriheten. En sådan inskränkning är bara tillåten om den är motiverad av tvingade skäl av allmänintresse, såsom en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. EUD konstaterade att en medlemsstat har rätt att slutligt fastställa skatt på orealiserade värdeökningar, men att denna skatt inte får tas ut förrän den verkligen realiseras. EUD ansåg att den administrativa börda som det kan innebära för en medlemsstat att bevaka sin rätt till betalning inte är skäl nog för en omedelbar beskattning.

Från ett svenskt perspektiv kan man konstatera att en viss anpassning till förhållningssättet redan har gjorts. Frågan är om den är tillräckligt långtgående eftersom den som mest ger möjligheten till en avskattning med 10 procent under en tioårsperiod, även om tillgången inte har realiserats. Detta öppnar möjligtvis upp för nya möjligheter till att flytta ett bolags säte till exempelvis Malta utan att behöva betala skatt på tillgångar förrän de har realiserats.

 
Artikelförfattare: Patrik Hild, skattejurist
T 08-563 070 26
E patrik.hild@se.gt.com

Underkänt koncernbidrag mellan svenskt dotterbolag och filial
Publiceringsdatum: Den 17 januari

Högsta förvaltningsdomstolen medgav inte rätt till koncernbidrag eftersom de anser att ett bolag och en filial inte är jämförbara och att diskriminieringsklausulen därför inte kan tillämpas.

Den 5 december 2011 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen domen för Skatterättsnämndens förhandsbesked om koncernbidrag mellan ett amerikanskt bolags dotterbolag och bolagets svenska filial. Domstolen ansåg inte att koncernbidrag kunde ges, med hänvisning till diskrimineringsklausulen i det svensk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet.

Det har tidigare inte funnits någon koncernbidragsrätt mellan filialer och bolag, men reglerna har på senare år anpassats till EU-fördraget. Detta har möjliggjort koncernbidrag mellan ett utlandsägt svenskt dotterbolag och det utländska företagets svenska filial så länge det utländska företaget varit hemmahörande inom EES.

Eftersom amerikanska bolag inte omfattas av EU-fördraget ställdes frågan om det var möjligt att istället tillämpa diskrimineringsklausulen i det svensk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet. Klausulen grundar sig på de antidiskrimineringsklausuler som finns med i OECD:s modellavtal och innebär att ett utlandsägt bolag inte ska behandlas annorlunda än ett svenskägt bolag. Även av RÅ 1993 ref. 91 följer att koncernbidragsreglerna kan bli aktuella under förutsättning att det finns ett skatteavtal med regler om förbud om diskriminering.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg, i motsats till Skatterättsnämnden, att en filial och ett bolag inte är jämförbara och det därför inte rör sig om diskriminering på det sätt som åsyftats i dubbelbeskattningsavtalet. Hade frågan handlat om två dotterbolag till det utländska bolaget hade det dock varit aktuellt med koncernbidragsrätt. Domstolen avslog förhandsbeskedet och koncernbidragsrätt medgavs inte.

 
Artikelförfattare: Johan Rasin, skattejurist
T 08-563 070 57
E johan.rasin@se.gt.com

Ränteavdragsbegränsningar
Publiceringsdatum: 15 december 2011

Just nu ägnas stort utrymme i media åt ränteavdragsbegränsningar. Sverige har länge varit ett mycket attraktivt holdingbolagsland, men detta kan nu komma att ändras radikalt. Vi har sedan ett par år haft regler för ränteavdragsbegränsningar som införts för att förhindra s.k. räntesnurror. Med räntesnurra menas koncerner som omstrukturerats så att avdragsgilla räntekostnader uppkommit i Sverige samtidigt som ränteintäkten, som i de flesta fall betalas till ett utländskt koncernbolag, inte beskattats. Reglerna är endast applicerbara på koncerninterna omstruktureringar.

I och med att regeringen gett Skatteverket i uppdrag att granska aggressiv skatteplanering inom välfärdssektorn så kan reglerna komma att ändras inom en snar framtid. Hur utformningen av de nya reglerna kommer att se ut är mycket svårt att veta. Det kan bli en utvidgning av de ovan nämnda ränteavdragsbegränsningarna, ett införande av s.k. tunnkapitaliseringsregler med krav på en högre andel eget kapital i förhållande till lånat kapital, eller en kombination av de båda. Oavsett vilket är det viktigt att veta att många utländska jurisdiktioner har begränsningsregler kring ränteavdrag som är betydligt hårdare än våra. Som exempel kan nämnas Frankrike och Danmark.

Artikelförfattare: Henrik Hedberg, skattejurist
T 08- 563 072 78
E henrik.hedberg@se.gt.com

Justeringar av nivå på räntan
Publiceringsdatum: 15 december 2011

Flera avgöranden i lägre instanser har kommit i kölvattnet av Diligentiadomen 2010. När det är fråga om interna lån från moderbolag till dotterbolag anser domstolarna att en intern och extern kreditgivares situation inte är helt jämförbara och att justeringar behöver ske för detta. Målen avser så gott som uteslutande fall där ränteströmmen går ut ur Sverige och har inneburit att ränteavdragen har justerats ner i dotterbolagen.

Artikelförfattare: Per Hedrén, skattekonsult
T 08- 563 072 63
E per.hedren@se.gt.com

Skatteverkets fokusområden inom internprissättning
Publiceringsdatum: 15 december 2011

Skatteverket utreder för närvarande flera frågor inom internprissättningsområdet. Av särskilt intresse är låga marginaler eller förluster i svenska försäljningsbolag. Även höga marginaler i utländska försäljningsbolag är intressanta, särskilt om det är fråga om interna mellanhänder i lågskattejurisdiktioner. Skatteverket tittar också på flytt av immateriella tillgångar där svenska företag omstruktureras till uppdragstagare eller service providers. Avdrag för ränta i svenska företag är ett annat prioriterat område.

Artikelförfattare: Per Hedrén, skattekonsult
T 08- 563 072 63
E per.hedren@se.gt.com

Här följer en sammanfattning av internationella nyheter inom skatteområdet
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Ryssland
Det ryska parlamentet har antagit regler om sambeskattning av ryska företagsgrupper. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2012. För att ingå i en företagsgrupp med sambeskattning måste följande villkor vara uppfyllda:

• ett direkt ägande mellan bolag med minst 90 procent
• att den samlade skatten (moms, punktskatter och bolagsskatt) uppgår till minst RUB 300 miljarder (ca SEK 65 miljarder)
• att den samlade omsättningen inte understiger RUB 100 miljarder (ca SEK 21,5 miljarder)

Finland
Den budget som presenterades den 5 oktober 2011 innehåller bl.a. följande:

• Reducerad bolagsskattesats till 25 procent (nuvarande skattesats är 26 procent).

Frankrike
Följande skatteändringar gäller fr.o.m. den 19 september 2011:

• ett retroaktivt avdrag för underskott begränsas till 1 år istället för 3 år (ytterligare underskott får dras av kommande år).
• ett underskott som överstiger EUR 1 miljon skattepliktig inkomst begränsas till 60 procent.
• om skattefrihet gäller för långa kapitalplaceringar ökar andelen icke avdragsgilla kostnader från 5 procent till 10 procent baserad på försäljningsintäkten (gäller fr.o.m. 1 januari 2011).

Danmark
Den danska regeringen har den 29 oktober publicerat ett antal förslag som man avser att genomföra under våren 2012:

• Ett vite om DKK 250 000 tas ut om internprissättningsdokumentation saknas, samt ett skattetillägg om 10 procent p.g.a. en taxeringshöjning som har sin grund i en otillräcklig internprissättningsdokumentation.
• Tidsmässig begränsning för underskottsavdrag.

Portugal
Budgeten som presenterades den 17 oktober 2011 innehåller bl.a. följande:

• rätten till avdrag för underskottsavdrag begränsas till 75 procent av skattepliktiga inkomster per taxeringsår (fr.o.m. 1 januari 2012).
• en utökad rätt att yrka avdrag för underskottsavdrag från 4 till 5 år (fr.o.m. 1 januari 2012).
• avdrag för tidigare års underskott är inte längre beroende av skatterevision (fr.o.m. 1 januari 2011).

Norge
Budgeten som presenterades den 6 oktober 2011 innehåller bl.a. följande:

• en förlust på fordran mellan närstående bolag blir icke avdragsgill. Undantag görs dock för kundförluster, förluster som har ett direkt samband med tidigare skattepliktiga inkomster och förluster som uppkommit genom fusion.

Holland
Finansdepartementet aviserade i september/ oktober följande skatteförslag, som ska presenteras under 2012.

• ränteavdragsbegränsning vid förvärv av företag i fall av skatteflykt.
• utökat avdrag för forskning och utveckling, vilket kan reducera bolagsskatten från 25 procent till 15 procent.
• utländska fasta driftställen ska som huvudregel inte längre omfattas av beskattning i Holland (avdragsrätt vid likvidation av det utländska fasta driftstället ska dock vara möjligt under vissa förutsättningar).

Tord Fredriksson, skattejurist
T 08- 563 070 23
E tord.fredriksson@se.gt.com